Nobelpristagare inspirerar till ämnesintegrering

  •  

Sahar Alhomsi i årskurs 6 visar Lili Kapper sin modell av hur det skulle kunna se ut på alla gator, med bussar och bilar i var sitt körfält. Foto: Ulrica ZwengerSahar Alhomsi i årskurs 6 visar Lili Kapper sin modell av hur det skulle kunna se ut på alla gator, med bussar och bilar i var sitt körfält. Foto: Ulrica Zwenger

Vad har haikudikter och skalbaggar gemensamt? Nobelpristagaren Tomas Tranströmer! Ämnesintegrering är modellen på Skanskvarnsskolan.

– Eleverna får större chans att se samband mellan vad de lär sig i skolan och samhället i stort, säger försteläraren Lili Kapper.

– Jag tänker mig att mitt flygplan kan ta med mat och medicin och rädda människor på otillgängliga ställen när det har hänt någon katastrof. Som till exempel i Himalaya. För inte så längesedan var det ju jordbävning där. Allt som behövs kan släppas ner i fallskärm.

Harry Palmer-Schönfeldt i klass 6B på Skanskvarnsskolan i Årsta visar stolt upp flygplanet som också har medar undertill om det skulle behöva landa. Harryfood AB kallar han sitt företag som ska hjälpa människor i nöd.

Han är inte ensam om att ha gjort en fyndig uppfinning. På bänkar och bord i klassrummet står prototyper uppställda som eleverna tillverkat för att visa hur de tänkt sig olika lösningar på temat ”Ett problem, en idé”.

Sambanden leder till lärande

Tea Uggla vill försöka lösa problemet med att komma ur sängen på morgonen. Hennes modell består av ett rum med en säng och en lampa.

– Sängen har en inbyggd motor som långsamt lyfter upp huvudändan samtidigt som lampan lyser upp rummet allt starkare. Till slut är man tvungen att gå upp, förklarar hon.

Lili Kapper heter elevernas klasslärare. Hon är också förstelärare på skolan i matematik, NO och programmering. Och framför allt: en varm förespråkare för ämnesintegrering.

– För mig innebär det en sammanflätning av hur tänkande och görande tillsammans med kommunikation leder till lärande. Eleverna får större chans att se samband mellan vad de lär sig i skolan och i vardagen och hur samhället i stort fungerar, fastslår hon.

Flitigt använd Nobelpristagare

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer har Lili Kapper använt sig flitigt av i sin undervisning, både på skolor där hon arbetat tidigare och nu på Skanskvarnsskolan. I höstas fick hennes klass skriva haikudikter, precis som Tomas Tranströmer brukade göra. De har också målat akvareller som är inspirerade av hans dikter.

I matematik- och NO-undervisningen har hon tagit fasta på Tomas Tranströmers intresse för insekter, särskilt skalbaggar. Med en bild på en tornbagge som förlaga har eleverna fått beräkna skalor och byggt både stora och något mindre tornbaggar i gips och lera.

– Elever är kreativa och de är entreprenörer. Det är viktigt både för dem, för föräldrar och för skolan att de på olika sätt får visa upp sina arbeten, understryker Lili Kapper.

Närmast är ett läsprojekt på gång. Eleverna i klass 6A har varit i skolans bibliotek och lånat böcker lämpliga för sexåringar. Om någon vecka ska alla i årskurs 6, som är skolans äldsta elever, sitta tillsammans med de yngsta i förskoleklasserna och hjälpa dem att läsa.

Läsprojekt över klassgränserna

Hiab Tesfagabreal visar upp två böcker med titlarna ”Micke och Molle” och ”Kanel och Kanin och alla känslorna”.

– Båda handlar om vänskap och lite om kärlek. Jag tycker att det passar för sexåringar, förklarar hon.

Maia Bolstad har hittat ”Super-Charlie” och ”Karlsson på taket går på födelsedagskalas”.

– De var några av mina favoriter när jag själv var sex år, berättar hon.

Lili Kapper undervisar gärna äldre och yngre elever tillsammans i kreativa sammanhang. Läsprojektet kommer att kombineras med att alla elever får måla och teckna.

– Även det är ju en form av kollegialt lärande. Inte bara när vi lärare möts och lär av varandra.

Presentera en matematiker

Före lunch är det dags för matematiklektion i klass 6A. Eleverna håller på med ett större arbete där var och en fått i uppgift att via internet ta fram fakta om någon känd matematiker. Här har Lili Kapper kopplat samman digitalisering med matematik.

– Fokus har varit att eleverna ska lära sig att sovra fakta när de söker på internet, förklarar hon.

Projektet innebär också träning i till exempel svenska och muntlig framställning. Inför klassen får var och en av eleverna göra en liten presentation av matematikern. Uppgiften avslutas med att eleven skriver ett kort, personligt brev till sin matematiker.

Lili Kapper är också mån om att tillsammans med sina elever ta sig utanför skolan och utnyttja Stockholms stora utbud av till exempel museer och parker.

– Klassrummet är trots allt inte den avgörande platsen för elevernas lärande. I mycket större utsträckning behöver vi kliva ut i stadens rum och undervisa i olika miljöer.

Ingela Ösgård

Senast uppdaterad 11 oktober 2019