Hattie vill synliggöra lärandet

  •  

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

- Det som förundrar mig när jag tar del av skolforskning är att det överallt finns lärare som gärna berättar om hur de undervisar. Men det säger inte mycket om vad som faktiskt pågår då det ju är effekten av det man gör i klassrummet som är det intressanta. Och föräldrarna frågar gärna vad deras barn gjort i skolan när de istället borde undra vad de lärt sig!, sa Hattie.

Att ha lärare som jobbar med planering och diskuterar effekter i lärandet kostar. Men Hatties erfarenhet från Nya Zeeland är att inte är så vanligt att skolorna äskar mer medel för att skaffa mer expertis till skolan, det brukar snarare handla om mer resurser till daglig drift, menade Hattie.

Efter utbildningsförvaltningens utbildningsinsatser i synligt lärande har skolorna infört arbetssättet på sina skolor. Några rektorer från dessa skolor beskrev vad det lett fram till. En effekt som rektorerna noterat var att synligt lärande hade förändrat lärarnas approach till lärandet och gett dem en gemensam syn på skolutveckling. De menade att lärarna formulerar sig annorlunda om lärandet. De undersöker i större utsträckning hur de kan ta sig an problem de möter i sin undervisning. En rektor berättade att det förekommer mer konversation om lärandet i klassrummet och på skolan i stort. Lärarna samtalar också mer med eleverna om lärandet. Eleverna har fått ett språk för att prata om sitt lärande, de kan till exempel säga att de är "in the pit”. (lärande gropen) De är också mer delaktiga i planeringen av hur deras arbete ska bedömas och deras förmåga att bedöma sig själva har förbättrats. Rektorerna märkte också att elevernas förväntningar på skolan och lärandet ökat.

Lärande gropen är en metafor för att lärande ibland är svårt och ska få tillåtas vara det. Genom att gå ner i gropen ges eleven tid och uppmuntras att reflektera kring kunskapen. Att ha ett ord för att vara förvirrad under läroprocessen.

Rektorernas ansåg att utmaningarna med synligt lärande var att se till att utveckla strategier för feedback och ha tydliga mål. En annan utmaning låg i att en del lärare uppfattade arbetet med synligt lärande som ännu ett projekt, med ett slut. Det var också svårt att hitta mer tid för samarbete lärare emellan. Likaså att lärare skulle leda sina lärarkolleger kunde ibland vara en svårighet även om skillnaden mellan ledare i processen och de som inte var ledare med tiden minskade.

Det rektorerna berättade stämde väl överens med resultaten i den uppföljning som utbildningsförvaltningen presenterade kring skolornas erfarenheter av att arbeta med synligt lärande: Samsyn på skolans uppgift och målsättning, gemensamt språkbruk bland lärare och mellan lärare och elever som några av de tydligaste effekterna. Förutsättningen för att synligt lärande ska kunna fungera som sammanhållande perspektiv var bland annat en engagerad skolledning som personligen deltar i utbildningen.

Annebritt Ullén 
annebritt.ullen@stockholm.se

Senast uppdaterad 22 november 2017