Bin lär elever om ekotjänster

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=RLD58nb5vIU

I maj fick eleverna på Engelbrektsskolan en chock när skolgården fylldes av svärmande bin. Först blev de rädda men så fick de veta att bina inte var farliga, de orkade bara inte flyga tillbaka till sin kupa uppe på skolans takterass. Där håller matematik och naturkunskapslärare Daniel Bengtsson bin som en del av ett internationellt forskningsprojekt om bin och deras liv.

Högt ovan Östermalms tak står en samling bikupor med honungsbin som surrar stillsamt på väg in och ut i jakt efter nektar. Kuporna ingår i projektet HOBOS Beebox som skolan har fått Erasmus plus-medel för (Erasmus plus är ett EU-projekt för att stödja internationella projekt inom utbildning och idrott).

Internationell forskning

Daniel, som är NT-samordnare på utbildningsförvaltningen, berättar att bikuporna har sensorer som mäter vad bina gör och hur de har det inne i kupan beroende på klimatet utanför. Sensorerna samlar in data om hur varmt det är inne i kupan, hur fuktigt det är och hur mycket kupan ökar- och minskar i vikt en varm, solig dag.

Bikuporna är en del av ett forskningsprojekt med elva likadana kupor spridda i sju länder. Detta ger forskarna värdefulla kunskaper om biodling och hur bina påverkar oss, men syftar också till att öka kunskaperna om bin och ekotjänster bland skolbarn.

Passar läroplanens alla stadier

I projektet ingår en hemsida där det ska finnas studiematerial, uppslag och uppgifter som görs av projektpartners i Österrike och Tyskland. För att de ska passa med den svenska läroplanen ska Daniel översätta och bearbeta dem. Han tycker projektet passar in i den svenska skolplanen eftersom det står om ekosystemtjänster i centralt innehåll för biologi-ämnet.

– Både i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet pratar man om bin och djurens liv, livscykler och ekotjänster och hur viktiga bin är för mänskligt liv. Och i årskurs sju till nio talar man mycket om ekologi.

Bin i klassrummet

Daniel har i NT-lyftet besökt klassrummen med bin i en visningskupa med genomskinliga väggar, så att eleverna fått titta närmare på dem. De har fått lära sig hur man gör honung, vad bin gör på vintern samt hur beroende vi är av bin för att få mat och för hela ekosystemet. I en av övningarna får eleverna skriva en lista på vad de äter till frukost och efteråt får de en lista med vad som skulle försvinna om bina inte längre skulle pollinera blommorna. Några av de saker  som försvinner, eller i alla fall blir mycket ovanligare utan bin, är mango, jordgubbar, äpplen, kaffe och mandel.

– Dessutom kommer mjölk och alla mjölkprodukter som filmjölk, ost och smör att bli mycket dyrare, säger Daniel. Kor äter mycket klöver som pollineras av bin.

En kille vänder sig om till en kompis och talar upprört om att han inte kan leva utan sin ICA basic crunchy müsli med mjölk på morgonen.

Andra kan dra nytta av projektet

Daniel anser inte att varje skola måste ha en egen bikupa för att prata om bin och ekosystemtjänster, men tycker att de kan dra nytta av kunskaperna som bildas i projektet och använda sig av uppgifter och färdiga data.

– Observationerna är ju redan gjorda så de kan ligga till grund för skolarbete. Det här projektet lär oss mycket mer om bin än vad vi vetat tidigare.

Daniel har funderat mycket kring hur han ska hantera bin på skolan och vad eleverna kommer att tycka om det. Han berättar att en del av eleverna har varit skeptiska och tyckt det varit obehagligt med bina när de leker på skolgården.

– Men nu är de flesta orädda för bina som dessutom inte är på skolgården längre. I början av maj hamnade de på skolgården när de svärmade eftersom de inte orkade flyga tillbaka upp till taket. Då var det 30 000 bin på gården och det var ganska jobbigt för mig som biodlare, men jag berättade för eleverna varför bina var där och att de var ofarliga.

Flyger till Humlegården

När eleverna förstod att bina inte var farliga började de yngre barnen hjälpa till att samla in dem och bar dem till Daniel för att han skulle kunna ta med dem upp till kupan igen. Han berättar också att barnen började klappa bina.

– Nu tycker många att de är ganska gulliga.

Nu flyger de längre bort, till parker och andra platser, för att leta blommor så de är ganska ovanliga på skolan.

– De flyger en bit, kanske till Humlegården, föreslår eleven Luca Martell som tittar fascinerat på bina i visningslådan.

De gör ingen skada – bara nytta

Eleverna Elinor, Bianca, Luca, Wiliam och Alexander som är med oss uppe på taket är först skärrade när bina kryper på dem, men när Daniel frågar hur det går lugnar de ner sig och säger att det inte är så farligt egentligen.

– Men det är lite läskigt när de kryper in i örat eller man inte har koll på var de är, säger Alexander.

Efter ett tag försvinner nervositeten och eleverna blir fascinerade av bina som kryper på dem.

– De gör ingen skada, säger Bianca.

– Och de gör ju jävla mycket för oss, fyller Ellinor i, utan dem skulle ju vi dö. De ger ju pollen till alla växter och utan bin skulle de dö och då skulle vi dö.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 1 september 2015