Vi behöver utveckla den naturvetenskapliga undervisningen

Elevernas resultat vänder uppåt i matematik men fortsätter att falla i naturvetenskapliga ämnen. Maria Andrée, forskare i naturvetenskapernas didaktik, tror att matematiklyftet kan spela roll – i båda fallen.

I de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA presterar nu svenska elever bättre än tidigare i matematik. Maria Andrée, docent på Stockholms universitet, ser flera förklaringar.

– Vi fick en ny kursplan i matematik 2011. Det är möjligt att samstämmigheten mellan den och PISA är högre jämfört med den gamla kursplanen. Sedan har de allra flesta lärare som undervisar i matematik och naturvetenskap deltagit i matematiklyftet, det kan ha fått konsekvenser.

I naturvetenskapliga ämnen syns ännu inget tydligt lyft. Maria Andrée menar att även här kan matematiklyftet paradoxalt nog spela roll.

– Om svenska lärare har varit upptagna med att utveckla matematikundervisningen så betyder det att det inte funnits samma utrymme för att utveckla undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena.

En annan förklaring kan vara att kontextspecifika frågor sorteras bort inom PISA för att ingen fråga ska gynna eller missgynna något land.

– Det drabbar de länder som har undervisning som tar fasta på aktuella frågor på hemmaplan.

Vilket kan gälla Sverige, där den naturvetenskapliga undervisningen strävar efter att vara verklighetsnära och till exempel kan ta upp aspekter på val mellan olika livsmedelsprodukter.

Så måste man jobba, menar Maria Andrée, men det finns annat man kan ändra på.

– Laborationer används till exempel snarare för att illustrera begrepp än för systematiskt undersökande. Detta behöver utvecklas.

Läs vidare i tidningen Lära. 

Katarina Bjärvall

Senast uppdaterad 14 februari 2017