Delade meningar om Wikipedia i skolan

  •  

Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige.Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige.

Wikipedia är det mest besökta uppslagsverket på Internet, men är det lämpligt i undervisningen? ”Ja, självklart, det är en fantastisk kunskapskälla”, säger Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige. ”Nej”, jag litar inte på Wikipedia, säger eleven Jenny Alfsdotter som testade sina klasskamrater genom att ändra uppgifter inför en uppsatsskrivning.

Wikipedia är en wiki, en sökbar webbplats, där sidorna snabbt och enkelt kan redigeras av besökarna själva. Ändringarna publiceras omedelbart utan att fördröjas av granskning. I dagsläget har Wikipedia drygt 30 miljoner artiklar, varav den svenskspråkiga versionen innehåller drygt 1,6 miljoner artiklar.

Wikipedia är beroende av ett stort antal skribenter som på frivillig basis håller efter dem som ställer till problem genom att till exempel publicera felaktig eller vinklad information. Stiftelsen Wikimedia Foundation, som driver webbplatsen med stöd av privata donatorer, menar dock att de flesta användare är intresserade av att bevara och skydda Wikipedia.

Bland lärare är meningarna delade om lämpligheten i att elever använder Wikipedia i skolarbetet – vissa tillåter det, andra inte.

Jenny testade klassen

När eleven Jenny Alfsdotter gick på högstadiet hade lärarna inga problem med att hon och hennes klasskamrater använde sig av Wikipedia. När klassen fick i uppgift att skriva en uppsats om Oceanien bestämde sig Jenny för att testa klassen, som tidigare under dagen diskuterat källkritik under samhällskunskapen, och skaffade därför ett konto på Wikipedia. Hon ändrade därefter information om modersmål, population och bakgrundshistoria på länderna i Oceanien.

– Hela klassen skrev av informationen, utan att dubbelkolla att den stämde, och lämnade in sina uppsatser när lektionen var slut, berättar Jenny Alfsdotter, som senare under dagen fick ett automatiskt meddelande från Wikipedia om att hennes redigeringar om Oceanien raderats.

Även om lärarna på hennes grundskola tyckte det var okej att använda Wikipedia, så tycker de flesta av hennes nuvarande lärare på gymnasiet att det är oacceptabelt. Jenny Alfsdotter är lite kluven i sin inställning.

– Jag litar inte på Wikipedia, speciellt inte nu när jag vet hur enkelt det är att ändra fakta. Jag använder det ändå ibland, men då dubbelkollar jag alltid informationen, säger hon.

Frivilliga skriver eget material

På Hantverkargatan i Stockholm finns Wikimedia Sverige, en ideell stödförening till Wikipedia Foundation, vars syfte är ”att skapa fri kunskap åt alla” och stötta de cirka 800 frivilliga ”wikipedianer” som skriver eget material och rensar bort oseriöst material på Wikipedia.

Här arbetar fem heltidsanställda, bland dem Sara Mörtsell, tidigare anställd som gymnasielärare i Stockholms stad, som utbildningsansvarig. Målgruppen är lärare inom olika skolformer, lärarstudenter, högskolor, universitet och andra utbildningssamordnare.

För att på bästa sätt kunna använda Wikipedia som en resurs i utbildningen erbjuds bland annat workshops, studiematerial och instruktionsfilmer.

– Självklart ska man använda Wikipedia i skolan, det är en fantastisk kunskapskälla som dessutom är gratis att använda. Wikipedia kan av vissa upplevas som en webbplats som riskerar innehålla felaktigheter och som eleverna kopierar information ifrån. Åsikterna går isär, men att ignorera Wikipedia är omöjligt, säger hon.

"Ha ett kritiskt öga till allt på nätet"

Sara Mörtsell poängterar att det alltid gäller att ha ett kritiskt öga till allt på nätet, även Wikipedia, och att alltid dubbelkolla källhänvisningarna samt lära sig att kolla artikelns historik. Då är det lätt att upptäcka om någon ”klottrat” i artikeln.

– Jenny Alfdotters berättelse är ett jättebra exempel på att elever behöver lära sig källkritik, säger hon.

Sara Mörtsells råd till pedagoger är att inte bara acceptera att eleverna använder Wikipedia, utan också att aktivt använda det till sin fördel i undervisningen. Till exempel genom att tillsammans med sina elever bli en aktiv skribent på webbplatsen och på så sätt själva bidra med kvalitet och kunskap.

Som pedagog kan Wikipedia också vara ett konkret verktyg för att initiera samtal kring kritiskt tänkande, källor och referenser, neutralt skrivande och mycket annat, tipsar hon.

För barn finns också den särskilda encyklopedin Wikimini, som skrivs av barn och unga med hjälp av vuxna.

Saras tips för komma igång med Wikipedia

  • Skapa ett individuellt konto. För att redigera Wikipedia behövs inget användarkonto, men Sara rekommenderar ändå lärare och elever att skapa ett sådant, vilket är gratis, för att få tillgång till en rad funktioner som är användbara i undervisningen. Se instruktionsfilmen om hur du skapar ett konto på Wikipedia.
  • Bevaka intressanta artiklar. Börja med att markera intressanta artiklar så att de hamnar på din bevakningslista. Det är ett lätt sätt att börja följa hur en artikel förändras över tid. Samtidigt blir det en introduktion till hur Wikipedias innehåll hela tiden förändras. Se filmen om Wikipedias bevakningslista.
  • Testa i sandlådan. Varje användare har en ”sandlåda” som fungerar som en egen sida där du själv bestämmer innehållet och kan börja testredigera. Se filmen som visar "sandlådan".
  • Vad är Wikipedia? Väldigt mycket av det som skrivs på Wikipedia raderas på grund av att det är felaktigt eller inte är neutralt skrivet. För att kunna börja skriva artiklar behöver både lärare och elever förstå vad Wikipedia är och vad det inte är. Läs om Wikipedias riktlinjer.
  • Gå med i Facebook-gruppen Undervisa med Wikipedia, som är till för lärare som är nybörjare på Wikipedia. Länk till Facebook-sidan.

 

Birgitta Wiberg
birgitta.wiberg@extern.stockholm.se

 

Senast uppdaterad 29 april 2014