MIK, så mycket mer än bara IT

  •  

Per Falk, IT-strateg på utbildningsförvaltningen tillsammans med mediepedagogerna Jenny Reichwald och Maria Nordmark, 2014.Per Falk, IT-strateg på utbildningsförvaltningen tillsammans med mediepedagogerna Jenny Reichwald och Maria Nordmark, 2014.

När medierna blir allt mer närvarande i skola och utbildning ökar kraven på ett kritiskt förhållningssätt och förståelse för hur medierna fungerar. Begreppet medie- och informationskunnighet hjälper lärare att navigera i det digitala samhället.

https://www.youtube.com/watch?v=fYdl1zFfXcE

Mediepedagogerna Maria Nordmark och Jenny Reichwald på UR, har båda en bakgrund som gymnasielärare. De jobbar med konceptutveckling och filmproduktion och vill gärna ha en dialog med lärare kring ”huret” i lärares användning av medier och IT.

För andra året i rad var de inbjudna att föreläsa för gymnasielärare i Stockholm stad med syfte att öka lärarnas digitala kompetens. Där talade de om begreppet medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är ett brett koncept som handlar om att ha ett kritiskt förhållningssätt till medier, förstå hur de fungerar och hur olika medier påverkar oss.

De fastslår att lärare aldrig kan vara med eleverna i överallt i sociala medier eller på nätet. Men lärare har ett ansvar för att hjälpa eleverna att navigera, förstå och förhålla sig till olika budskap och medier. Ett exempel kan vara att rusta eleverna mot näthat. 

– Sociala medier och nya medieplattformar förändrar oss och ställer nya krav när gränsen mellan online och off-line suddas ut. Och unga tar till sig det här mycket fortare än äldre generationer.

Det talas ofta om vilka kunskaper som behövs för att hänga med i det digitala samhället. MIK är en liten men viktig del eftersom det handlar om bland annat demokrati, yttrandefrihet, källkritik och livslångt lärande.

Internet sex gånger större 

År 2020 kommer internet vara sex gånger större än det är idag. Informationsmängden växer genom sakernas internet, det vill säga alla föremål som är uppkopplade, sociala medier och den alltmer ökande konsumtionen av rörliga medier. Denna utveckling gör kunskaper i att sålla och hantera information ännu viktigare för den enskilde.

MIK-blomman. 

En skrift från Nordiccom, ”Medie- och informationskunnighet i skolan” bryter ner MIK till det som man kallar MIK-blomman. Här ringas olika sorts kunnigheter in till exempel tv-kunnighet, bibliotekskunnighet och informationskunnighet.

Maria Nordmark och Jenny Reichwald fokuserar sin föreläsning på yttrandefrihet- och informationsfrihetskunnighet, medie- och tv-kunnighet. UR gör program inom alla områden men just nu är det MIK, media- och informationskunnighet som är på tapeten. Mycket fokuserar på demokrati och värdegrundsfrågor där UR satsar stort på att ta fram nytt material för skolan.

De tar ett exempel som bygger på det som sägs i läroplanen Lgr11: ”Läraren ska öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar uppfattningar och problem.” När Maria och Jenny varit ute och träffat lärare säger många att det är rätt, viktigt och bra att föra dessa diskussioner, men också hur svårt det kan vara, de blir lätt obekväma. När de skiljaktiga värderingarna dyker upp blir det svårare för läraren.

En ingång till tuffa diskussioner om demokrati och värderingar är UR-serien ”De obekväma” som handlar om personer med starka övertygelser och engagemang i samhällsfrågor. På en annan sajt ”Maktfaktorn” låter de eleven själv utforska de värderingar och rättigheter som utmärker en demokrati.

Video – ett sätt att förstå kunskapskraven 

Många fler än tidigare lär av rörliga bilder, barn tittar på Youtube, inte bara i vardagen, det kommer in i skolan också. Läst text lär man sig genom att reflektera, medan rörlig bild tilltalar känslorna och blir direkt lärande. På UR har de försökt använda bildtekniken, att intressera och beröra genom att lära någonting som är ganska svårt att göra känslomässigt. Det handlar om kunskapskraven i skolan. Inför olika uppgifter får eleverna veta vad som krävs för att de ska nå kunskapskravet A i ett ämne. Det är ett problem att förstå de här kunskapskriterierna även för lärare.

I juni kom Skolverket med stödmaterialet Bedömningsaspekter som skulle klargöra de fyra kunskapskrav som går rakt igenom alla ämnen. Men på UR tyckte de ändå det var svårt att förstå hur de skulle illustrera detta. Hur förklarar man komplext sammanhang, utveckla ett resonemang eller att diskutera på bredden och på djupet på ett sätt som en elev kan förstå? På UR samlade man lärare för att fundera över hur dessa genomgående begrepp skulle kunna förklaras på ett annat sätt som egentligen inte är ”hands on”.

Resultatet blev fem filmer för grundskolan som med små justeringar kan fungera även för gymnasiet. 

Tips

Mycket material finns att hämta på URs webb. In och kika.

UR-pedagogernas blogg och Twitter.

UR-pedagogernas presentation Kunskap & lärande i digital transformation från Thorildsplans gymnasium 2015.

Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Det sker genom MIK, medie- och informationskunnighet, som innebär att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.

MIK-rummet är en faktabank och pedagogisk resurs kring medie- och informationskunnighet.

Läs också allt som skrivit om MIK på Pedagog Stockholms bloggar.

Ann Turlock
ann.turlock@stockholm.se 

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 29 oktober 2015