Digitaliseringen kommer att förändra skolan

  •  

Leda lärande digitalisering

Digitalisering står på agendan i skol-Sverige och öppnar upp för nya möjligheter men ger också nya utmaningar. En av dem är hur vi ska förändra våra sätt att undervisa och tänka för att ta tillvara på möjligheterna med digitaliseringen och inte bara undervisa på samma sätt som tidigare med nya verktyg.

Ashkan Fardost, forskare och digital framtidsspanare, som föreläste på Leda lärande menar att skolan och lärare måste förändra sitt sätt att undervisa för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Gör de inte det kommer de bara att digisera undervisningen. Med att digisera undervisningen menar han att man undervisar på samma sätt som tidigare men med nya tekniska verktyg och att läraren inte anpassar undervisningen till hur digitaliseringen förändrar vårt sätt att tänka och interagera med varandra.

Hur förändrar digitaliseringen skolan?

– Hur ser en skola ut om 15 år? frågar Lee Orberson, grundskoledirektör i Stockholms stad, till en panel på scenen under Leda lärande.

– Om 15 år är skolan byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I skolan arbetar yrkesprofessionella lärare som vet vad som funkar. Forskningen behöver titta på digitaliseringen och i skolan behövs det drivas en reflekterande praktik. Ämneskunskaper är grunden för kritiskt tänkande, säger Tomas Nygren som är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet.

Marianne Ekman Rising, forskare på KTH, förutspår att professionen kommer att vara stärkt och vi kommer att ha mindre byråkrati. Fokus kommer ligga på elevers utveckling utifrån deras individuella behov.

– Mycket som vi har haft förr i skolan kommer att finnas kvar även om 15 år. Vi behöver kritiskt tänkande och där håller jag med Tomas om att ämneskunskap är grunden för det, säger Ashkan.

Digitalisering sker i samarbete

Ashkan pratar om att digitaliseringen kopplar ihop människor och skapar möjligheter för nischintressen att träffas och för nischekonomier att bildas. Där finns en utmaning för skolan att låta eleverna utforska sina nischer, samtidigt som de lär sig navigera i en komplex och föränderlig omvärld.

– Vi måste ställa oss frågan: Varför håller vi på med det här? Vad är viktigt? Vi kan vara starka som individer men vi behöver arbeta tillsammans för att ta tillvara på digitaliseringen och ta steget in i den nya skolan. Vi måste svara på frågan hur vi ska jobba ihop? Och hur kan vi förändra gamla strukturer som åldersindelade klasser som inte alltid har stöd i verkligheten, frågar sig Marianne.

– Vi måste som kollektiv lägga pusslet om världen och följa med i tiden, instämmer Margareta Serder som är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet .

– Det går inte att riva ner det gamla och bygga helt nytt, då blir det kaos. Men just som Marianne sa tidigare så kan vi fundera på varför vi delar in elever i åldersklasser? Vi vet ju att alla lär sig olika och i olika takt. Är det något som vi kan ändra? frågar Ashkan.

– Vi måste ta historiskt psykologiskt arv i beaktan. Vi måste göra upp med den idén om att alla föds som blanka papper. Alla har olika förmågor att utgå ifrån i sitt lärande, säger Marianne och river ner publikens applåder.

Skolor måste bli duktiga digitala beställare

Vem ska utveckla skolan? Är det företag som utvecklar produkter, eller de som arbetar i skolan?

– Vad är det vi ska lära oss just nu i det här klassrummet? Vad behöver jag som lärare för metoder och material? Digitaliseringen måste utgå från elevernas och lärarnas behov, säger Tomas och inflikar att det idag styrs för mycket av intressen utifrån.'

– Vilka behöver vi i skolans värld prata med? Hur blir vi duktiga digitala beställare av produkter? Vad behöver vi? Det är frågor vi måste ställa oss, slår Marianne fast.

– Jag håller med Marianne. Vi måste vara noga med att ta reda på vad vi behöver i skolan? Behöver vi VR-glasögon för att upptäcka skogen, med tanke på att i princip alla skolor i Sverige har tillgång till en skogsdunge på ett inte alltför långt avstånd, påpekar Ashkan.

– Företag kan hjälpa till men vi behöver ha en mångfald i vad vi tar in för produkter och ett etiskt tänkande, säger Margareta.

Digitaliseringens potential

På Leda lärande fick 1500 förstelärare, lärare med lektorat och rektorer svarar på frågor om vad de tror är digitaliseringens största potential för elevernas lärande.

De två områden där de tror digitaliseringen kommer att ha störst effekt på elevernas lärande är ökade möjligheter till individualisering och kommunikation och ökade möjligheter att förklara/förstå komplexa fakta.

I den egna undervisningen såg lärarna främst möjlighet till ökad individualisering av undervisningen för att stödja alla elevers lärande.

På vår skola ser vi potentialen i digitaliseringen främst vad gäller:

1. Ökade möjligheter att förklara/förstå (till exempel genom visualisering av komplexa processer)

2. Ökade möjligheter till individualisering och kommunikation (till exempel för tysta elever, hemmasittare, elever med andra modersmål)

3. Ökad tillgänglighet och flexibilitet i tid och rum för eleverna

4. Ökad motivation och engagemang hos eleverna, (tex genom omedelbar återkoppling, kreativa verktyg)

5. Personligen anser jag att digitaliseringens främsta potential ligger i

Digital kompetensutveckling för lärare

Vad behöver du som lärare för kompetensutveckling inom digitalisering? På Digital kompetens erbjuds du ett stort utbud av kurser och seminarier inom olika områden. Om du laddat ner appen Sthlm skola kommer du få pushnotiser om seminarium kring skola på vetenskaplig grund och digitalisering från FoU-enheten.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Monica Eriksson
monica.e.eriksson@stockholm.se

Senast uppdaterad 17 oktober 2018