Koda med elever

  •  

Lars Kodcentrum

Från och med höstterminen 2018 ska alla elever undervisas i programmering i framförallt matematik och teknikämnena. Redan nu är flera skolor igång och Kodcentrum har tillsammans med lärare på Enbacksskolan i Tensta, Vittra Brotorp i Sundbyberg och Norrhammarskolan i Skellefteå tagit fram ett material för att stärka undervisningen i programmering.

Lars Häggström är matematiklärare som undervisar i programmering på Enbacksskolan i Tensta.

– Samarbetet med kodstugan i Tensta har varit väldigt viktigt för Enbacksskolan eftersom den har gjort att eleverna blivit engagerade i programmering. De har frågat efter att få programmera i skolan efter att ha testat det i kodstugan.

Lars har varit drivande i programmeringsundervisningen på skolan och berättar att det började med ett personligt engagemang. Nu har skolan anställt legitimerade tekniklärare att utveckla och undervisa i programmering.

– Nu är det inte jag som håller i programmeringsundervisningen längre men är fortfarande med och bidrar med mina erfarenheter. Programmering är inte längre valbart att undervisa i. Det står i läroplanen och det är elevernas framtid. Den stora utmaningen är att lärare måste få kunskap och material att undervisa kring, säger han.

Materialet Koda i skolan

Lisa Söderlund på Kodcentrum har varit projektledare i arbetet med att ta fram ett material som heter Koda i skolan tillsammans med lärare på pilotskolorna. Materialet innehåller både praktiskt lektionsmaterial och lektionsplaneringar och riktas till elever i årskurs fyra till sex. Du hittar materialet på Kodboken.se.

– Materialet har lästs och provats av lärare under hela processen. Vi har fått bra konstruktiv kritik om vad som funkar och inte funkar i klassrummet, säger Lisa.

Josefin Plantin och Sofia Brunefeldt undervisar på Vittra Brotorp och har deltagit i projektet för att göra materialet pedagogiskt och användbart.

– Vi har utgått från elevernas önskemål om tydliga instruktioner. Det är ett bra nybörjarmaterial för både elever och lärare, säger Sofia.

Lars som också varit med i processen tycker Koda i skolan är ett bra material som överbryggar programmering i de olika stadierna.

– Kliver från lågstadieprogrammering till högstadiet, där eleven börjar koda på riktigt, är jättestort. Väldigt mycket programmering är “copy paste”, man återanvänder kod. Fattar man inte det blir steget jättehögt. Det gäller att lära sig vad kod från ett program kan göra i mitt program och det tycker jag kommer fram i materialet, säger han.

Lars tycker att det systematiska arbetet med programmering gör eleverna mer benägna att våga pröva sig fram.

– Ett problem för mig som mattelärare, är att eleverna sitter med ett problem och vågar inte testa för de är rädda att göra fel. En av de första uppgifterna jag ger dem när de ska programmera robotar är att de får en robot som är förprogrammerad att röra sig på ett visst sätt och de ska få roboten att backa på samma sätt genom att programmera den med hjälp av sina ipads. Ändrar du alla variabler på en gång vet du inte varför det blir som det blir. Man ändrar en sak i taget, sedan testar man, tills det blir som man vill. Det handlar om att våga testa och se vad alla de olika delarna i koden gör. Precis som inom problemlösning i matematiken.

Under våren kommer Kodcentrum att arbeta vidare med materialet på Koda i skolan och skapa ett filtreringssystem för att det ska bli lättare att hitta lämpligt material för årskurs, ämne och plattform/enhet.

Programmering förändrar lärarrollen

Varken Lars, Josefin eller Sofia hade jobbat med programmeringsverktyget scratch innan de började undervisa, men det ser de inte som ett problem.

– Det är bra att eleverna ser att lärarens uppgift är att hålla ihop lektionen, coacha och leda dem vidare i deras projekt. Inte att sitta på all kunskap. Även om jag inte kan, kan vi tillsammans komma fram till en lösning, resonerar Josefin.

Lars tycker elever är ganska snabba på att sätta sig ned och börja arbeta. När de kör fast efter ett tag tycker han läraren ska ställa frågor som hjälper dem att komma vidare, snarare än ge dem lösningen på problemet.

– Låt dem lista ut vad som blivit fel själva så att de uppmuntras pröva sig fram. Om du som lärare inte heller kan stötar du eleven genom att ställa frågor och så tar ni reda på svaret tillsammans, säger han.

Programmering ger omedelbar feedback till eleverna om de gör rätt eller fel. Josefin jämför det med praktiska ämnen som hemkunskap och slöjd där lärarna också låter eleverna pröva sig fram.

– Min lärarroll har blivit väldigt coachande. Istället för att säga vad som är fel lyfter jag att det finns detaljer i koden som eleven kan ändra för att uppnå sitt syfte snabbare, men jag låter dem upptäcka vad själva, berättar Lars.

Lars och Josefin tar också hjälp av andra elever i sin undervisning och låter eleverna lära av varandra.

– Detta synliggör lärandet för eleverna eftersom de ibland är duktigare än jag på det vi arbetar med. Och om de är duktigare än andra elever kan de hjälpa dem vidare. I programmering hjälper de varandra på ett annat sätt än i teoretiska ämnen, menar Sofia.

– Jag tror vi måste uppmuntra mer ”våga testa”-mentalitet i hela skolan. Både hos elever och lärare. Det kommer att bli lite kaos och högljutt, men om läraren har en struktur för lektionen så blir det en kreativ lärprocess, säger Lars.

Att komma igång

För att komma igång med programmering tycker Josefin att de analoga övningarna i Kodboken är en bra början. De innebär att eleverna får programmera varandra och sätta ihop sekvenser för att öva sitt sekventiella tänkande.

Sofia uppmanar lärare som är intresserade av programmering att testa själva på kammaren. Men är noga med att läraren inte måste kunna allt när denne börjar.

– Man lär sig med eleverna. Våga lita på processen. Sätt ramar och ha en struktur. Första gången kände jag “Hjälp, det är kaos” men sen lärde jag mig att slappna av och lita på strukturen. 

För att väcka lärarnas intresse för programmering tycker Lars att man ska trycka på de pedagogiska vinsterna.

– Eleverna tränar uthållighet, koncentration och samarbetsförmåga och när de arbetar två och två blir det enormt språkutvecklande eftersom de måste lära sig nya ord och lära sig förklara för varandra vad de gör, förklarar han.

Vidare lyfter han att det är viktigt att det finns teknik som fungerar och stöd för lärare att hantera den på skolan. Och att lärare får samarbeta kring programmering och utbyta erfarenheter.

Att motivera eleverna är inget problem tycker Lars. Om de får prova sig fram så är de allra flesta intresserade av programmering.

– Men det är också roligt material som vi arbetar med – lego och robotar. De får programmera egna datorspel! Hur många fler hade inte blivit intresserade av programmering om de fått arbeta med det i skolan? frågar Lars retoriskt.

Utbildning i programmering

Idag har många av Stockholm stads lärare gått kurser i programmering genom Medioteket och Vetenskapens hus. Kurserna blir snabbt fulla när de släpps, men det är fortfarande många lärare som saknar utbildning i ett ämne de ska undervisa i om ett halvår.

– Ofta är det de redan insatta som hittar och kommer på våra lärarworkshops. Det finns många andra lärare som också behöver stöd och kunskap men de är svårare att nå ut till, säger Lisa.

För att alla lärare ska bli bekväma med att undervisa i programmering krävs det tid, ledarskap och utbildning menar hon.

– Det räcker inte med prova-på tillfällen med workshops. Arbetet måste bli kontinuerligt med hjälp av exempelvis oss eller från Medioteket. Men det viktigaste är att få igång samtalet där lärare diskuterar vad som funkar eller inte i klassrummet.

Under 2018 kommer Kodcentrum att testa lärarkodstugor där lärare utan tidigare erfarenhet får möjlighet att vid några tillfällen besöka en kodstuga och lära sig om programmering, få stöd i hur de ska testa lärdomarna i sitt eget klassrum och diskutera kollegialt om hur deras undervisning skulle kunna se ut.

Lärarfortbildningar i programmering.

Resurser från kodcentrum

Koda i skola på kodboken.se.

Fatta koden, enkel teori om programmering. 

Tipsa intresserade elever om kodstugor i Stockholm. 

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 11 januari 2018