Lärare samordnar sig kring IT–frågor

  •  

IT-pedagogen Nahal Hillerström tillsammans med Kathy Fathi, administrativ chef och IT ansvarig.IT-pedagogen Nahal Hillerström tillsammans med Kathy Fathi, administrativ chef och IT ansvarig.

Engelbrektsskolan satsar aktivt på undervisning med digitala verktyg. De har en ambitiös IT-handlingsplan och alla lärare på skolan delar erfarenheter kring hur IT kan stärka elevernas lust att lära.

IT-arbetet leds av Kathy Fathi, administrativ chef och IT ansvarig tillsammans med IT-pedagogen Nahal Hillerström och en IT-utvecklingsgrupp bland lärarna. I gruppen ingår lärare från varje arbetslag och de är länken mellan lärare och IT-organisationen. Gruppen ansvarar för att undersöka vad lärarna vill ha för verktyg och material och hur det används i undervisningen.

– Vi arbetar systematiskt med IT och samverkan mellan olika ämnen. Min roll är att utveckla IT strukturen på skolan, att organisera, mål sätta och skapa förutsättningar medan Nahal utvecklar IT-pedagogiken, säger Kathy.

Som IT-pedagog har Nahal ögon och öron öppna får både omvärlden och för behov på skolan.

– Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och veta vad som händer i omvärlden och ta med det tillbaka till elever och lärare för att skapa en bra digitalmiljö och smarta arbetsätt. Det ger eleverna kött på benen i sina studier.

Vi delar kollegialt

I återkopplandet till lärarna är IT-utvecklingsgruppen viktig. Alla arbetslag har en stående punkt där de delar tips om digitala verktyg med varandra. Lärare som är intresserade av en fråga får undersöka sitt område och återkopplar till gruppen. Bland annat undersöker en lärare just nu hur man kan arbeta med formativ bedömning genom digitala verktyg.

– Vi har bland annat spelat in minilektioner där vi delar med oss om våra erfarenheter av hur man kan arbeta digitalt med formativ bedömning och direkt respons, berättar Nahal.

Nahal och lärarna skapar IT projekt som de driver tillsammans. Då kan Nahal vara med läraren under de första tillfällena i klassrummet, men det viktigt att läraren blir så självständig som möjligt i arbetet med digitala verktyg.

– Det är inte meningen att jag ska komma in och ta över, lärarna ska själva leda sin lektion med min handledning. Jag ska dela med mig mina erfarenheter och hitta nya vinklar för vidareutveckling.

Välutrustade klassrum

Alla klassrum har smartboards och varje arbetslag har en klassuppsättning ipads och laptops och det finns extra för utlåning till eleverna vid behov. Lärarna får IT-teknisksupport från två it-teknisk kunniga vaktmästare men lärarna blir mer och mer självständiga.

– Vi har lärt oss mycket om teknik och hur vi ska fixa saker. Vi meckar själva, säger Kathy.

Varje år prioriterar skolan några olika områden inom IT. I år är det trygghet och studiero, elevhälsa, källkritik, jämställdhet och nätmobbning. De prioriterade områden är valda av lärargruppen och ligger till grund för skolans IT-struktur för läsåret och arbetet med att utbilda lärarna i digitala verktyg.

Det är inte bara lärarna som vill ha digitala verktyg. Nahal berättar att eleverna efterfrågar program som de arbetat med hemma och vill använda dem i skolan också för att lösa sina uppgifter.

– Speciellt för dem med särskilda behov eller de som är försiktiga med att prata i klassrummet kan digitala hjälpmedel vara befriande, säger hon.

Programmering engagerar

För ett och ett halvt år sen började skolan med programmering i undervisningen. En av lärarna som arbetar med det är Lisa Snöbohm, lärare i matematik och NO. Hon har tidigare erfarenhet av programmering och tycker att digitaliseringen får henne att utvecklas i yrket och hitta nya sätt att bedriva undervisning på.

– Jag vill att eleverna inte bara ska vara digitalt vana utan även få in det datalogiska tänkandet. Det är ett arbetssätt där man arbetar med ett sekvenstänk för att skapa översikt och lösa problem, medan digitalvana handlar om att kunna hantera olika program och appar.

Lisa är övertygad att eleverna har nytta av detta i framtiden, både i skolan och i det kommande yrkeslivet. Hon tycker att orken för det systematiska arbetssättet ofta tryter snabbt hos eleverna, men att arbetet med programmering tränar den förmågan. De orkar lite mer och utmanar sig själva.

– Programmering får dem att träna arbetssätt som de behöver även i matten. Det systematiska arbetet lirar bra ihop med både matte och NO. De får öva sig på att ha en tanke, en hypotes som de får pröva, göra fel och testa igen, göra fel, utvärdera och göra om. Det handlar om problemlösning där de måste dela upp problemet i mindre delar, testa och om de misslyckas måste de felsöka.

Arbetssättet har gett ett positivt gensvar från eleverna, de kommer med egna förslag och önskemål. Det har blivit populärt att arbeta med programmering.

– De tycker det är roligt att arbeta med något som man gör i övriga samhället. De skriver sina koder och blir det fel har de inga problem att börja felsöka.

Lisa berättar att några tjejer som arbetade tillsammans med ett projekt som inte vill sluta.

– Får vi fortsätta hemma? Vi ska sova över och fortsätta jobba med det här!

Nahal utforskar just nu nya program till eleverna på högstadiet som bett om en ny utmaning eftersom scratch, som de arbetat med tidigare, är för lätt. Bland annat har de fått arbeta med beebots som de har fått programmera utifrån en problemformulering och efteråt får en annan grupp i uppdrag att lista ut hur de har gjort.
– De äldre eleverna ville också hålla på med dem för de är så tilltalande. Det blir mycket skratt och de ser till att utmana sig och testa nya saker med beebotsen, säger Nahal.
En annan metod som de arbetat mycket med i programmeringsprojektet är kamratstöd. Jämnåriga som har lätt att förstå tänket får förklara för sina klasskamrater.

Digitala vurpor

Lisa berättar att det inte var helt lätt att börja med programmering i undervisningen. Hon beskriver att hon i början gjorde en tankevurpa genom att jämställa datalogiskt tänkande med digitalvana.
– Det blev inte jättebra i början. Jag jämställde IT-vana med datalogiskt tänkande men det är inte alls samma sak. Jag fick backa tillbaka och börja om från början.
Att arbeta digitalt i undervisningen är inte ett krav utan man arbetar med inställningen att om några lärare börjar och det visar resultat dras andra med. Lisa påpekar också att det finns bra digitalt stöd för matten vilket gör många av hennes kollegor intresserade.
– Det finns mycket för språk också, påpekar Nahal. Språklärarna säger att smartboarden är ett jättestöd i deras undervisning.
Eftersom de arbetar mycket med kollegialt delande inom skolan bjöd de i slutet av augusti in lärare från alla Stockholms skolor för att ta del av deras arbetssätt.
– Det var en nyttig erfarenhet för oss. Först tänkte jag att vi inte hade så mycket att erbjuda, men det blev ett häftigt intresse både under och efteråt. Vi insåg att vi hade kunskap att dela med oss av. Lärare på andra skolor har bland annat visat intresse för hur vi arbetat med programmering, berättar Lisa.
– Många har även visat intresse för vår IT-strategi. Vill man ta del av den ligger den på vår webbplats. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Kathy.
Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 30 september 2016