SETT 2018

  •  

Sett 2018 monterbesökare

Settdagarna 2018 gick av stapeln den 11-13 april på Kistamässan. Pedagog Stockholm var på plats under alla dagar och rapporterade via twitter och instagram. Här har vi samlat bilder och summeringar av några av alla intressanta föreläsningar som genomfördes i de fullsatta föreläsningssalarna. 

"Internet killed normal. Just go online. The world is yours".

När våra behov enligt Maslow är uppfyllda går vår tillvaro ut på att hitta sätt att göra oss odödliga, sa Ashkan Fardost, doktor i organisk kemi och f.d. musikproducent och artist. Det är vårt sätt att lösa den konflikt det innebär för oss att vi vet om att vi ska dö. Vi springer runt och lämnar spår, klär oss i dräkter som visar att vi har koll och är tillförlitliga, strävar efter sammanhang där vi får möjlighet att lämna tillräckligt betydande spår efter oss. Men karaktären på våra odödlighetsprojekt har förändrats. Internet är en odödlighetsmotor utan like som gjort viljan att vara mainstream passé. För nu har specialintressena hittat varandra på nätet – de som recenserar hissar, säljer stickade kläder endast för bulldoggar, de som har järnkoll på flygplatsers heltäckningsmattor och de som deltar i käpphästturneringar.

Landsgränser är egentligen fantasier som vi kommit överens om, som inte syns i naturen och de kommer att bli ointressanta, spår Ashkan Fardost. Man kommer att göra allt mindre skillnad på digital och fysisk verklighet, vilket redan gäller för många unga i dag.

– Vi bör prata om vad skolan är till för och vad den inte är till för och sedan utbilda värdeskapare. Arbetslöshet blir ett minne blott om vi slutar utbilda arbetare,  siar Ashkan Fardost.

Som ledare bör du fråga dig: Vad är ditt folks odödlighetsprojekt och hur hjälper du dem förverkliga det? Gå sedan åt sidan och låt dem genomföra det.

Ashkan Fardost föreläser på Sett 2018

Grottmänniskor i en digital värld

Hjärnforskaren Katarina Gospic gav tips på hur man får med sig medarbetarna i förändringsprocesser. Hon påminde oss om att vi fortfarande är grottmänniskor inuti som väljer det som ger mest belöning och väljer bort obehag.

– Det räcker inte att vi vet om att det är hälsosamt att välja trapporna framför rulltrappan. Det behöver vara roligt också, sa Katarina Gospic och visade en video där en trappa i t-baneuppgången vid Odenplan fick en matta av pianotangenter som ”spelade” när människor gick på den. Andelen som valde trappan ökade med 66 procent. Förklaringen är att hjärnans område för belöningar, striatum, aktiveras och gör oss mer intresserade av att ändra vårt beteende. Det är också striatum som triggats när vi jagar ”likes” – sociala medier är en digital godisskål för hjärnan!

Eftersom hjärnan vill ha snabba belöningar behöver vi små belöningar längs vägen för att orka tänka långsiktigt. Man kan inte förvänta sig att människor springer på varje boll när omorganisationerna kommer tätt. Vi vill se vad vi skapat, se resultat och sammanhang för att behålla motivationen. Och undvik traditionella arbetsbeskrivningar i platsannonserna, de skapar inte lika mycket motivation som annonser som beskriver meningen med jobbet och ger den arbetssökande möjlighet att ”hitta sitt syfte”.

Joakim Jardenberg föreläser på Sett 2018

Teknik inte farligt by default

Joakim Jardenberg vill att vi tänker några extra varv på hur vi reagerar på information om ny teknik. Håller verkligen något farligt på att hända?

– Prata om det som oroar. Så fort vi människor utbyter tankar med varann så har vi förmågan att ta in andra perspektiv, sa Joakim Jardenberg som själv pratar regelbundet med snart 105-åriga bloggaren Dagny Carlsson.

För hur mycket bättre eller annorlunda var det egentligen förr? Förr var alla i tunnelbanetåget eller på bussen upptagna av tidningsläsande, idag stirrar vi på mobilen. Det nya är att 80 procent av mobilanvändarna är inne i en kommunikation med någon annan.

Väldens första selfie togs redan 1839, ett porträttfotografi av amerikanen Robert Cornelius. Och vad är Vincent van Goghs och Frida Kahlo´s alla självporträtt om inte just varianter av selfies?

Lanseringen av självkörande bilar tros i förlängningen leda till att det blir förbjudet att köra bil manuellt på grund av alla olyckor det har lett till. Samtidigt kommer 90 procent av alla organ som transplanteras från trafikolyckor. Det är klokt att ägna tid åt att försöka förutse konsekvenser av teknisk utveckling i flera led oavsett vad man tycker om utvecklingen, menar Joakim Jardenberg.

Världen fungerar nu som Wikipedia men vi arbetar fortfarande på som om den är Nationalencyklopedin. Fler behöver våga göra och på så sätt lära sig nytt, även om det visar sig vara misstag. Minst ett nytt misstag i veckan bör vi sikta på!

Martin Fernströms presentationsbild digitalisering faila föreläsning på Sett

”Faila” och lär

Martin Fernström som till vardags undervisar på Årstaskolan, delade med sig av sina mindre stolta ögonblick som lärare för att vi andra ska slippa göra samma misstag. Han har skällt på fel elev och gett läxor som blev jobbigare för honom själv än för eleverna. Ju friare utmaningar eleverna fått av honom, desto mer struktur upptäckte han att eleverna behövde för att inte tröttna. För elever vill känna att de utvecklas, det räcker inte att något är kul. ”Kul” är en biprodukt av ”intressant” och ”utvecklande”.

Digitalisering för dess egen skull är ingen bra idé, den måste tillföra något, menar Martin Fernström och refererar till sin bokblogg som trots allt gav honom Guldäpplet 2010. Han rekommenderar varmt att man i sina satsningar i klassrummet börjar i det lilla, – Låt det vara ok om något är fult eller dåligt, för det kan bli bra senare. Men detta sätt att tänka kan ta emot i lärarens duktighetskultur.

publikbild fullsatt i monterföreläsning på Settmässan

Fullsatta föreläsningar i Stockholms stads monter

Förutom det fullmatade programmet i SETT-mässans konferensdel gick det att slå sig ner och lyssna på kortare föreläsningar i Stockholms stads monter. Alla föreläsningar var så gott som fullsatta och Stockholms stads medarbetare bjöd på ett pärlband av inspirerande tankar och idéer.

Peter Bragner tog upp ämnen som skolkulturen, organisationen, det fysiska rummet och den digitala dimensionen som lärmiljö. Camilla Liljedahl och Sara Lindqvist från Skoldatateket gav praktiska tips på tillgänglighet i klassrummet. Medioteket lärde oss att googla som proffs. Patrik Sätterberg och Anne Winterhagen informerade om utbildningsförvaltningens digitala skolplaceringssystem och medarbetare från IKT-enheten höll alla dagar Digitala agenda-möten där de visade upp den nya skolplattformens startsida, nya pedagogiska verktyg från Programbanken och det utökade verksamhetsstödet för digitalisering som skolorna kan använda sig av.

Fokus på digitalisering i förskolan under fredagen

Under fredagen fokuserade föreläsningarna i utbildningsförvaltningens monter på förskolornas verksamhet. Christel Jahge och Crissie Jornert gick igenom om vad skolplattformen innebär för förskolans vardag och informerade om de utbildningsinsatser Medioteket genomför samt resultat och analys av insatserna hittills.

Line Dovebris och Lisa Jakobsson från Kungsholmens kommunala förskolor visade hur de bygger upp sina digitala lärmiljöer. Pedagoger och barn utvecklas tillsammans och inspireras att arbeta aktivt med digitala verktyg. Vi fick ta del av praktiska exempel från några förskolor där man byggt upp miljöer med stöd av digitala verktyg för att exempelvis kunna utforska livet under vattnet, följa livet i en fågelholk, förvandla sig själv och andra föremål, få ljud och färger att dansa tillsammans eller skapa effekter med hjälp av greenscreen.

Digitala studios i Hässelby-Vällingby

Till Hässelby-Vällingby stadsdels DigitalStudio kommer pedagoger och barn för att arbeta kreativt kring digitalitet och lärande. I studion har man samlat teknik och material kring digitalitetens olika delar och här arbetar ateljeristorna Ellinor Holmqvist och Michelle Smid Ekström vissa dagar under månaden. Studions föränderlighet gör den till en spännande plats där man kan göra många saker som att arbeta med film på olika sätt, programmering analogt och digitalt och förvandling av både sig själv och miljöer.


Till NTA-studion i Hässelby Vällingby kommer barn och pedagoger från hela stadsdelen för att tillsammans med NTA-pedagogen Sara Wennergren arbeta vidare med barngruppens intressen kring naturvetenskap och teknik. Biträdande förskolechef Ulrika Faxling berättade om stadsdelens övergripande arbete kring NTA och digitalisering.Sara berättade om hur digitaliseringen berikat arbetet med NTA.


QR-koder, VR-glasögon och digitala bokprojekt

Amal Hossini inspirerade med att berätta om hur vi med QR-koder kan skapa motivation och lust att lära. Barnen blir delaktiga genom att få ta del av koder som de själva kan skanna, men också genom att själva skapa QR-koder. QR-koder bidrar till ytterligare ett sätt att kommunicera samtidigt som att det är roligt att arbeta med, för man vet aldrig vad som gömmer sig ”bakom” varje QR-kod. Arbetssättet är språkstimulerande både genom konstruerandet av ljudfiler, men också i samtal och dialog kring det som händer. Även barn utan verbalt språk ges möjlighet till ett flertal uttryckssätt, te.x genom bild, ljud, film etc. Arbetet med QR-koder erbjuder barnen en möjlighet att konstruera och nyttja teknik och digitala verktyg. Syftet är också att utveckla verksamheten och därmed varje barns förutsättning för utveckling och lärande. Implementering av arbetet med QR-koder ska fungera som ett komplement till redan befintliga arbetssätt, metoder och material.

Tina Fotini Loupa berättade om hur användandet av VR- glasögon kan främja barnens lärande inom exempelvis språk, matematik och estetik såväl som samspel och reflektion. Barnen tittar på filmer med VR- glasögon samtidigt som de beskriver vad ser för varandra.

Jenny Luostarinen och Oona Luostarinen tog oss med på deras resa där de tillsammans med barnen med olika verktyg gått från programmering av robotar till hur den digitala kompetensen ser ut i barngruppen idag - och hur de kan se tecken på barnens förändrade kunnande.

Jakob Sterzenbach och Stephanie Lindström berättade om hur de arbetat med digitalisering, språk och naturvetenskap i ett digitalt bokprojekt.

Henrik Sundblom gav en kort presentation om skillnaderna och likheter mellan hanteringen utifrån PUL eller GDPR och hur vi kan arbeta för att försöka underlätta för pedagogerna i verksamheten att göra rätt.

Linda Spolén visar besökare Robotekets verktyg i monter på Sett

Många besökare i Stockholms stads monter

I utbildningsförvaltningens monter bjöds besökarna på olika inspirerande aktiviteter. Linda Spolén visade vad som går att testa i Roboteket. Under parasollet på bordet bredvid fick nyfikna prova på att laborera med Microbits. 

Kärrtorps förskolor visade upp exempel på hur de arbetar med digitala verktyg. Du kan också läsa om Kärrtorps arbete i artikeln "Vad ska vi ha digitala medier till i förskolan?". 

I monterns telefonkiosk kunde besökande Stockholmslärare ringa till någon av förvaltningens it-processledare för att fråga om allt kring den nya skolplattformen, GSIT 2.0, vilka kurser som staden erbjuder sina lärare kring digital kompetens  och hur de kan få hjälp i klassrummet när något digitalt verktyg inte funkar.

 

förskolor visar upp arbete med digitala verktyg i monter på Sett

Nu laddar vi om för SETT 2019

Stockholms stads utbildningsförvaltning och övriga arrangörer tackar alla som arbetat med att göra Settdagarna till en sådan lyckad mötesplats även i år. Tack alla som besökt stadens monter och lyssnat till våra föreläsare. Boka in datumen 9-11 april 2019 redan nu. Hoppas vi ses på Sett igen 2019!

Annebritt Ullén och Monica Eriksson för Pedagog Stockholm

Senast uppdaterad 10 april 2018