Sett 2019

  •  

Det var full fart på Settdagarna den 9-11 april 2019. Pedagog Stockholm var på plats och rapporterade direkt via twitter och instagram. Stockholms stads monter var välbesökt och i "trappan" bjöds åhörarna på ett pärlband av korta föreläsningar varje dag. I montern bjöds det även på överraskningar. Det gick att stifta bekantskap med en social robot, testa digitala verktyg, och försöka ta sig ur stadens egna "Escaperoom". Allt med syftet att kunna ta med sig metoder och övningar hem för att direkt kunna testa och använda dem i sin undervisning.

Varje dag hade ett eget tema i monterns pop-up rum. Tisdagen ägnades åt gymnasiesärskolans verksamhet där bland andra lärare och elever från Lindeparkens gymnasiesärskola visade hur de skapar med musik och film.

Under onsdagen var det fokus på fritidshemmen och elever från bland annat Östbergaskolan berättade om hur deras dagar på fritids kan se ut.

Torsdagen var förskolornas dag och montern fylldes av pedagoger som var nyfikna på att skapa och testa digitala verktyg i barnhöjd tillsammans med personal från Skarpnäcks-, Hägersten och Liljeholmens förskolor.

Ett spännande inslag i årets monter var att en social robot visades upp. Innan Settdagarna var vi med och filmade när den testades på Stockholm science and innovation school i Kista. Kan en robot fungera som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet?

https://www.youtube.com/watch?v=4bJ_X2o4Rps

Här har vi summerat några av alla intressanta föreläsningar som genomfördes i de fullsatta föreläsningssalarna.

Att arbeta med Micro: bit i undervisningen

Josefin Vedin och Hannes Forsberg, båda lärare på Vinsta grundskola, visade tillsammans med flera av sina elever hur de arbetar med Micro: bit. Systemet lanserade 2015 i samband med BBC:s kampanj "Make it digital", där människor i Storbritannien kunde lära sig mer om programmering via TV.

Micro: bit består av ett litet kretskort med lysdioder och programmerbara knappar. För att programmera kretskortet behövs en platta eller en dator. Via blockprogrammering kan kretskortet utföra de funktioner som programmeraren, i detta fall eleverna, bestämmer.

Josefin och Hannes har arbetat med utgångspunkt från läroplanens formuleringar om programmering i ämnena matematik och teknik. Eleverna har börjat med enklare övningar och på femton lektioner arbetat sig upp till svårare uppgifter och under resan fått bekanta sig med funktioner, händelser, variabler, logik och felsökning.

Den som vill prova Micro: bit kan göra det utan att första köpa in kretskortet. På https://makecode.microbit.org/ finns möjlighet att testa hur det fungerar.

Camilla Liljedahl och Karin Källander delade med sig av sina bästa tips på digitala verktyg på Sett

Digitala verktyg som stöd för ökad tillgänglighet

Camilla Liljedahl och Karin Källander är specialpedagoger på Skoldatateket och delade med sig av sina bästa tips på digitala verktyg.

Till att börja med är kollegialt lärande en slags kompetensutveckling som verkligen kan göra skillnad när det gäller att välja det stöd som kan behövas för att stötta elever i sitt lärande. När lärare samtalar om ett dilemma de har och lyfter frågor kommer man ofta tillsammans fram till lösningar som kan testas i klassrummet, menar Camilla och Karin. Deras första tips är därför att kolla in Skolverkets moduler om kollegialt lärande som finns i Skolverkets lärportal.

Nästa tips handlar om hur elever med läsnedsättning och dyslexi har stor hjälp av att använda sig av talsyntes. Det finns en kostnadsfri funktion i Ipaden som bara är att slå på och använda direkt. På Ipaden finns även en OCR-funktion som gör att texter går att scanna in och översätta till andra språk som till exempel engelska eller arabiska i realtid. Det kan vara en uppförsbacke för en del elever att lyssna på den texten eftersom rösten kan upplevas som lite konstig, men efter att eleven vant sig brukar det vara ett uppskattat hjälpmedel. Alla elever, även de som inte har någon form av läsnedsättning, kan ha nytta av att få lyssna på en text som de har skrivit. Alla kan använda sig av det, det är tillgängligt och kostnadsfritt.

Andra verktyg som är tillgängliga och kostnadsfria är Microsofts inbyggda verktyg i Onedrive. I Onedrive finns funktioner såsom avancerad läsare, radfokus (läslinjal), bildordlista, översättning och möjligheter att dela in ord i stavelser. Inbyggd talsyntes finns också.

För att elever ska kunna arbeta självständigt finns flera appar som möjliggör det.

The Minnits är en app som passar bra för undervisning i engelska. Eleverna kan enkelt trycka på en "lyssnaknapp" och få uttalet uppläst och ordet översatt. Eleven kan även skriva ett ord på engelska, som den tycker att ordet låter, och sedan få ordet översatt och förslag på korrekt stavning. Till exempel kan eleven skriva, ljuda, ordet såsach och få svaret: sausage – korv.

Widgit Writer är en annan app som använder bildstöd till text och även ljudning.


Digitalt smashande och kreativa arbetssätt

Moa Ahlbom och Marie Nylén Petersen, från Hedvig Eleonora skola, berättade om hur de jobbar med app-smashing. Begreppet innebär att eleverna använder flera olika appar för att utveckla sina skolarbeten inom olika områden. Flödet kan till exempel vara; faktasökning, textbearbetning, presentation, färdig bok eller video på Youtube och slutligen en QR-kod. Elevernas lärande sker i de olika momenten.

I processen används formativt arbetssätt och bedömning. Fördelarna med app-smashing är att eleverna jobbar utifrån egen förmåga och får känna att de kan. Eleverna kan lägga mer tid där de behöver, och hela klassen blir klara ungefär samtidigt eftersom eleverna är bra på olika saker. Moas och Maries tips till den som vill prova app-smashing är att börja med lätta appar och att lära sig dessa appar grundligt.

Felix Hvit berättade om elevprojektet We can make a change

We can make a change – digitalt skapande i musik och språk

Felix Hvit är lärare på Aspuddens skola och berättade om sina elevers projekt We can make a change. Eleverna fick arbeta ämnesövergripande i musik och engelska där uppgiften var att skapa ett argumenterande tal och sedan skapa musik, fota och filma och producera en musikvideo. Detta gjordes i fem steg:

1. Skapa ett argumenterande tal. Eleverna delades in i par och valde ut ett samhällsproblem, till exempel rasism, mobbning eller klimatet och funderade på syfte, budskap och mottagare.

2. Skapa musik. Eleverna reflekterade över vilken känsla musiken skulle skapa och förstärka, tillsammans med budskapet och syftet.

3. Kombinera tal och musik. Eleverna läste in talet till musik. De fick öva på att läsa inför varandra och sedan redigera och bearbeta det.

4. Fota och filma. Eleverna samtalade om hur musiken kan gestaltas och samlade in bilder och filmer på Ipaden.

5. Sammanställa: De insamlade bilderna och filmerna synkades med talet och musiken.

I alla moment hade Felix först en gemensam genomgång om hur de skulle gå tillväga för att lösa uppgifterna och sedan fick eleverna en checklista till hjälp med instruktioner för hur de kan använda sig av de olika apparna BookCreator, Inspiration, Garageband och iMovie som användes i projektet.

Felix berättade att kreativiteten hos hans 14-åriga elever hade flödat genom hela processen. Alla hade utvecklats efter egen förmåga och alla kände att de hade lyckats. Alla hade en idé, tanke och syfte med sina filmer, hjälptes åt och var nyfikna på varandras arbete.

Samarbete har varit nyckeln i projektet och det har ökat sammanhållningen i klassen. Projektet avslutades med att eleverna hade en visning där de stolt visade upp sina filmer för föräldrar.

Intelligenta händer

Eva Söderberg, slöjd- och svensklärare på Vallhamra skola utanför Göteborg pratade om behovet av att använda våra händer blir större i takt med att det digitala inflytandet över våra liv ökar.

För tio år sedan kunde Eva förutsätta att eleverna kunde gör en fläta eller trä en tråd genom ögat på en nål. Det går inte idag. Idag träffar Eva högstadieelever som inte vet hur det ska klippa med en sax, och har mycket stora utmaningar att göra en löpögla för att påbörja en stickning.

Händerna är den del av kroppen som har störst koppling till vår hjärna och det går inte att överskatta våra händers betydelse för människans utveckling, menar Eva. Men, det är ingen utmaning för våra händer att möta den hårda ytan på en läsplatta. Våra händer behöver klistra, klippa, riva och slita i olika material.

Med det ökande antalet digitala verktyg i svenska hem undrar Eva om det fortfarande är mest relevant att skolan i första hand ska kompensera för det digitala användandet eller om vi idag i större utsträckning behöver kompensera för elevernas minskande användande av sina händer?

Lars Häggström berättade om hur han arbetar med programmering i klassrummet på Sett

Programmering a work in progress

Lars Häggström, lärare på Enbacksskolan, föreläste om hur han arbetar med programmering tillsammans med sina elever. Lars inledde föreläsningen med att poängtera att programmering inte är ett ämne, utan en metod.

Programmering är ett språkutvecklande, ämnesövergripande arbetssätt där kreativt tänkande, problemlösning och förmåga att hantera organiserat kaos står i fokus.

Lars slår ett slag för agilt lärande där metoden programmering är indelad i fyra olika faser: planera, skapa, testa och utvärdera.

I sin undervisning arbetar Lars med Lego Mindstorms och understryker att alla elever älskar det. De bygger bland annat legorobotar som dansar efter en programmerad koreografi.

Metoden synliggör lärandet och sporrar eleverna till att arbeta mer med något moment som behöver finslipas och kan sedan verkligen se när de har lyckats. Det syns ju när någon av robotarna gör en felaktig dansrörelse.

Nyckeln till Lars framgångar i klassrummet är att elever och lärare lär sig tillsammans. Att se på metoder ur ett agilt lärandeperspektiv där lärare är lika ansvariga för sitt eget lärande som för elevernas.

Lars erkänner att han som lärare med åren har blivit ganska lat men att programmering har tvingat honom tänka nytt. Digitalt tänkande och programmering ska, i och med de nya skrivningarna i läroplanen, tränas i allt yngre åldrar. Samhället och därmed skolan förändras i en allt snabbare takt och det kommer att ställa krav på lärares ständiga utveckling, menar Lars.

Digitaliseringens dilemma – den uppkopplade hjärnans utmaningar

Har du någonsin plötsligt släppt det du arbetar med för att söka oviktig information på internet? Har du någonsin tittat på din mobiltelefon utan att veta varför? Har du tre eller fler flikar uppe i webbläsaren? Har du avbrutit det du jobbar med på grund av ett pling från telefon eller e-post? Är det sista du gör innan du lägger dig, att titta på telefonen?

Elias Granath, lärare i svenska och historia på Rytmus gymnasium samt grundare av Informationspedagogerna föreläste om hjärnans utmaningar i en digital lärmiljö.

Vår hjärna älskar att byta uppgift. Den utsöndrar till och med dopamin när vi byter uppgift. Vår hjärna är också programmerad att söka efter förändring i omgivningen, för att kunna upptäcka potentiella hot. Därför älskar också vår hjärna internet, som är fullt med nya uppgifter och pockar på vår uppmärksamhet. På internet sker saker fort och ofta.

De digitala verktyg vi använder i klassrummet idag är så mycket mer än en anteckningsbok. Så varför ökar inte resultaten i skolan i takt med tekniken?

Lärande kräver koncentration och den nya tekniken stimulerar vår hjärna att söka nya saker. Varje avbrott har en tidskostnad på upp till tjugotre minuter. Vi kompenserar den tappade tiden med att arbeta snabbare, vilket gör hjärnan trött, stressad, impulsiv och aggressiv.

Elias menar att vi behöver förstå att den digitala miljön inte är samma som den fysiska miljön. Det är två världar som har olika begränsningar och möjligheter. Vi behöver en genomtänkt pedagogik där vi vet när, var och varför tekniken ska användas.

Adekvat digital kompetens

Kristina Alexanderson, ansvarig för digitala lektioner på Internetstiftelsen talade om vikten av att förstå hur internet fungerar och vikten av att kunna förmedla den kunskapen till eleverna. Hon slog också ett slag för alla de färdigplanerade lektioner med fokus på adekvat digital kompetens som finns på internetstiftelsens webbplats. Materialet är tillgängligt för alla och är förankrade i skollag och läroplan.

Men vad är då adekvat digital kompetens? I grunden handlar det om att förstå vår samtid i förhållande till historiken, i detta fall med fokus på den digitala utvecklingen.

Kristina menar att det handlar om att börja ställa frågor för att förstå: vad händer bakom länken? Är den här bilden sann? Varför kallas vissa datavirus för trojaner och vad innebär termen catfishing?

Det viktiga är att vara nyfiken på vad vår digitala värld innebär för oss och erövra det digitala språket. Kristina hänvisar till Ludwig Wittgenstein: "Mitt språks gränser är min världs gränser."

Robert, Liza, Lars och Pernilla från Kärrtorps gymnasium berättade om skolans ledarskap och digitala utveckling

Skolkultur, organisation och digitalisering av undervisning

Robert Edström, Liza Björck, Lars Moberg och Pernilla Ericols från Kärrtorps gymnasium inspirerade med att föreläsa om vilka ledarhandlingar som gör skillnad för att utveckla en skolas kultur, organisation och digitalisering av undervisning.

Pernilla Ericols är skolans rektor och när hon började på skolan fanns det andra saker som var viktigare att fokusera på än just digitaliseringen så första året som rektor prioriterade hon bort det.

Det betydde så klart inte att det inte fanns något intresse bland personalen för digitalisering och många lärare deltog i ett pilotprojekt som utbildningsförvaltningen initierat. I och med pilotprojektet, där lärarna har förarbetat och testat till exempel skolplattformen, har skolan hunnit förbereda sig på de digitala förändringarna. Skolan har satsat på lärares individuella kompetensutvecklingsbehov inom digitalisering vilket har bidragit till att datorstress har kunnat undvikas.

En viktig ingrediens i skolans digitala utveckling, som i all skolutveckling, har varit att visa tillit, menar Pernilla. Att tro och lita på varandra. Att dela med sig av lärdomar, våga testa saker och låta alla förstå att ingen behöver vara it-expert för att lyckas.

På Kärrtorps gymnasium arbetar två lärare, Liza Björck och Lars Moberg som it-pedagoger på 30 procent av sin tjänst. De arbetar nära elever och personal, lyfter it-frågor i ledningsgruppen, besöker klasser och finns tillgängliga för stöd och råd i skolans gemensamma ljushall en timme varje dag.

Under föreläsningen fick publiken lista ord som de ansåg som viktiga ledarhandlingar som gör skillnad i sin organisation. Några av dessa var: styrning, tydlighet, mål, stöd, humor och kärlek och det var ord som Kärrtorps gymnasium verkligen håller med om.

Från VP till future classroom

Karlbergs skola, representerade av Kim Sundlöv, Carolina Nilsson, Carola Wallin, Ulrica Colliander och Natasa Kolarevic, berättade hur de arbetar med visionen om future classroom på skolan. Utifrån ett fokus på digitalisering och internationalisering i verksamhetsplanen, strävar de efter att dessa områden ska genomsyra hela verksamheten, där det digitala lärandet sker i ett sammanhang.

I sitt arbete har de utnyttjat de omfattande resurser som finns i Erasmus och eTwinning. Resurserna möjliggör utbyte att man kan utbyta erfarenheter med skolor utomlands, genom gemensamma projekt eller genom att jobbskugga en kollega i annat land.

Läs mer om Erasmus https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/about_svLäs mer om eTwinning https://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm

VR – virtuell verklighet

I utbildningsförvaltningens monter visade Kulturskolan hur de arbetat med 360-graders filmkamera för att dokumentera sommarjobbande ungdomar som gjorde muralmålningar i Hagsätra och på Östermalm.

I montern kunde besökare också ge förslag på hur VR kan användas för lärande.

Muralmålningarna kan du ta del av på Youtube.

https://www.youtube.com/watch?v=k6FXbqd7uXU&t=166s

 

Mikael Lindberg och Monica E Eriksson

Senast uppdaterad 24 april 2019