Vad ska vi ha digitala medier till i förskolan? - Pedagog Stockholm

Vad ska vi ha digitala medier till i förskolan?

  •  

Kärrtorps förskolor storbildsskärm

Sedan 2011 har Kärrtorps förskolor haft ett samarbete med West Midlands Preschools i Birmingham, England. Lärare och pedagoger i de två länderna har besökt varandras förskolor och utbytt erfarenheter om små barn och digitala medier. Projektet har utmynnat i nya utforskande arbetssätt tillsammans med barnen.

I mars 2018 besökte Pedagog Stockholm förskolan Långe Erik i Kärrtorp i för att lyssna till de avslutande redovisningarna från projektet ”Vi tänker överallt - Nya former av pedagogik - Att främja barnens digitala värld.”

I matsalen minglar förskollärare från samtliga förskolor i Kärrtorp som ivrigt skriver upp sig på listor till de föreläsningar de vill lyssna till.

Barnen som producenter

Projektets fokus har varit att möjliggöra lärande i meningsfulla och kreativa sammanhang, där barnen uppmun­tras att vara producenter. Hur pedagoger erbjuder digital teknik till barn har varit en del i det kollegiala lärande som vuxit fram genom kontakten mellan de två länderna.

Louise Lowings är huvudansvarig förskollärare för förskolorna i Birmingham, England. Hon berättar entusiastiskt om sina erfarenheter och allt de lärt sig genom samarbetet och relationsskapandet från samarbetsprojektet. Hon tycker att det som har varit mest värdefullt under de tre åren som de har arbetat med Erasmus+projektet är de relationer som de svenska och engelska förskollärarna har utvecklat.

– Det som har varit det svåraste i projektet har varit att våga ställa, och prata om, svåra frågor lärarna emellan. Att bygga relationer och att skapa en vänlig samtalsatmosfär har varit avgörande för att komma vidare i utforskandet kring användandet av digitala media i förskolor, säger Louise.

Tomas Tranströmer inspirerar

Louise lyfter fram en tänkvärd metafor från Tomas Tranströmers dikter som de använt sig av som inspiration under projektarbetets gång:

”Two truths approach each other. One comes from inside, the other from outside, and where they meet we have a chance to catch sight of ourselves.”

I projektet har deltagarna uppmärksammat att barn hela tiden rör sig mellan verkligheten och den värld som kan skapas med hjälp av de digitala verktygen. Detta visar Bengt-Åke Tärnholm flera exempel på i sin redovisning om att skapa mening och relationer med digitala verktyg för tre-, fyra- och femåringar.

Bengt-Åke Tärnholm och hans kollegor på förskolan Vintergatan har använt sig av att projicera bilder från digitala media på stora skärmar för att visa barnens komplexa tankar inom till exempel ekologi. Med hjälp av fotografier som barnen tagit i naturen med Ipads fortsätter barnens utforskande av naturen hemma på förskolan igen.

Storbildskärmen blev en levande processvägg

– I början av projektet var aktiviteterna väldigt vuxenledda. Vi förskollärare tog till exempel upp frågor som hur vatten rör sig i blad och visade, pedagogiskt, hur klorofyll rör sig med hjälp av bilderna på storbildskärmen. Men efter ett tag tog barnen själva makten över rummet, Ipads, filmskapandet och skärmen, berättar Bengt-Åke.

I samma rum som storbildsskärmen placerades odlade även barnen gräs, ärtor och bönor. Ute i naturen fick barnen förståelse för vad växter behöver för att kunna växa och överleva. Hemma på förskolan ritades jordgubbar och barnen funderade på vad jordgubbarna behövde för att växa. Fröet behöver jord, vatten och sol. De reflekterade också över att jordgubbar även behöver hjärtan för att överleva och tankar kring relationer och kärlek vävdes in i skapandet.

På detta sätt, i kombinationen av analoga och digitala processer i berättandet, blev storbildsskärmen en levande process-vägg. Den digitala bilden på skogsgläntan som projicerades på väggen fylldes på med hjälp av teckningar, och olika berättelser skapades där verklighet och fantasi hela tiden vävdes samman.

Pallkragar och jättespindlar

Berättelser om vampyrprinsessor som går i skogen och jättespindlar som flyger skapades och nya berättelser byggdes på hela tiden. Det ekologiska systemet utökades med en djurpark som byggdes av klossar på golvet framför skärmen och vägar klipptes ut av papper som visade var djuren skulle gå från skogen för att kunna ta sig till en veterinär i djurparken då de blivit bitna av en vampyrprinsessa. Vägar drogs även mellan de odlingar som fanns i pallkragarna i rummet och storbildsskärmen för att se till att skogens träd fick tillgång till den jord som gräset växte i. Eftersom träd behöver jord för att växa.

På storbildsskärmen visades även barnens ritade hjärtan. Så att det skulle kunna växa jordgubbar i skogen också. Ingenting av det som skapats tidigare togs bort, vare sig på skärmen eller på golvet i rummet. På detta sätt visas att barnens o-digitala tänkande påverkar det digitala tänkandet. Att barnen rör sig mellan den fysiska verkligheten och den digitala världen. Barnen skiljer inte på att använda sig av analoga- eller digitala redskap när de leker.

Varning för försäljare av digitala verktyg

Louise Lowings poängterar att det är oerhört viktigt att de digitala verktyg som vi beslutar att använda i förskolorna väljs ut med omsorg och att vi alltid utgår från barnens villkor, ur ett etiskt perspektiv. Den digitala världen skapar komplexa valmöjligheter.

– Företag verksamma i IT-branschen tar fram nya digitala verktyg hela tiden och de vill få oss att köpa så mycket som möjligt. Förskolor och skolor är en stor och viktigt marknad för företagen att tjäna pengar på, menar Louise.

Louise ber oss därför att ha ett kritiskt förhållningssätt till alla digitala produkter som erbjuds förskolor och skolor och noga tänka igenom på vilket sätt digitala verktyg främjar barnens kreativitet och lärande.

Mer tillåtande arbetsklimat i Sverige

Annika Kollberg är förskollärare på förskolan Barnasinnet och har deltagit i projektet och besökt förskolor i Birmingham tre gånger. Varje besök har skett under en veckas tid då de arbetat tillsammans med de engelska förskollärarna, diskuterat och genomfört observationer. Annika betonar det värdefulla relationsskapandet förskollärare emellan och detta har underlättats av att man har bott hos varandra under utbytesveckorna vilket har gjort att man snabbt har kunnat lära känna varandra. 

– Förskolorna i England har höga krav på sig och arbetar i ett högt tempo för att nå de statliga målen utifrån de brittiska styrdokumenten och läroplan. Jag upplever en skillnad i att vi i Sverige har ett mer tillåtande arbetsklimat, att vi arbetar mer processinriktat i våra förskolor och att dessa processer får ta sin tid.

Ann Lindblad arbetar liksom Annika på förskolan Barnasinnet. Hon har inte besökt Birmingham men berättar med glädje hur de arbetat med att placera ut QR-koder i skogen och hur barnen därmed involverat sina föräldrar i det digitala upptäckandet. Det vittnar om att det nu avslutade projektet har inspirerat många som arbetar i Kärrtorps förskolor till att omfamna barnens digitala värld.

Monica Eriksson
monica.e.eriksson@stockholm.se

Möt Kärrtorps förskolor på SETT-dagarna

Under SETT-dagarna på Kistamässan den 11-13 april visar Kärrtorps förskolor upp delar av sitt arbete från projektet i Stockholms stads monter. Den 13 april kl 13.00 kan du lyssna till Bengt-Åke Tärnholm och Charlotte Hector från Vintergatans förskola som i föreläsningen ”Barn erövrar digitala världar”, kommer att visa hur man med enkla medel kan integrera digital media i barns lärande miljö. De kommer att visa exempel där verktyg som mikroskop, stopmotionfilm, projektor, tv- skärm kan bli en tillgång i barns lekfulla utforskande. De berättar även hur samarbetet med England/ Woodlads skola har utvecklat metodiken på förskolan.

Se hela programmet och anmäl dig till seminariet på http://settdagarna.se

Senast uppdaterad 27 mars 2018