Värdera digitala lärresurser

  •  

Den här texten är hämtad från Skolverkets webb och finns inte kvar på deras omarbetade webb juli 2018.

Du planerar för dina lektioner och nu undrar du hur du ska välja digitalt material för din undervisning. Det finns inte någon enkel mall för att värdera olika lärresurser eftersom en resurs kan ha god pedagogisk kvalitet i ett sammanhang, men inte nödvändigtvis i en annan. Men du kan ställa följande frågor.

Allt digitalt material som kan användas för undervisning och skolarbete är digitala lärresurser. Generellt är en lärresurs av bra kvalitet om den stödjer elevers tänkande och handlande i en lärsituation och ger dem bättre förutsättningar att lära sig. Den ger också ett pedagogiskt mervärde och bidrar till att lärarens undervisning utvecklas.

Många kvalitetskrav gäller alla lärresurser, alldeles oavsett om de är digitala eller ej. Struktur, språklig kvalitet, hur illustrationer används, vilken typ av och omfånget av uppgifter kopplade till resurser måste alltid bedömas. Samma sak gäller till exempel medvetenhet kring genusfrågor, diskriminering, objektivitet och representativitet.

Eftersom alla elever ska kunna använda den digitala lärresursen som läraren väljer är det viktigt att den är tillgänglig för elever med särskilda behov och funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tagit fram 13 olika egenskaper som var för sig eller tillsammans hjälper till att göra läromedel tillgängliga. Råden kan också tillämpas när man värderar digtala lärresurser:

Egenskaper som ökar tillgängligheten i läromedel (SPSM)

När det gäller det källkritiska förhållningssättet, frågor om till exempel avsändare och tendens, gäller förstås också samma principer för digitalt material som för annat. Ibland kan det vara lite svårare att omedelbart se vem eller vilka som står bakom en digital resurs.

Samtidigt finns det frågor som har särskild betydelse när man värderar just digitala lärresurser.

Nedan finns ett antal frågor att reflektera över utifrån tre aspekter:

  • Användarperspektivet - hur ser gränssnittet ut mellan användaren och resursen?
  • Pedagogisk kvalitet - särskilda möjligheter och begränsningar för eller i materialet
  • Didaktiskt perspektiv - lärande- och bedömningspotential

Genom att ställa ett antal nyckelfrågor blir det lättare att reflektera över kvaliteter och brister hos en befintlig lärresurs. För den som producerar digitala lärresurser, för eget eller andras bruk, kan frågorna också vara användbara.

Praktisk funktion

  • Är den lättbegriplig?
  • Hur snabbt kan eleven komma igång?
  • Presenteras innehållet på olika sätt; text, bild, ljud etc.?
  • Kan resursen anpassas individuellt?
  • Kan elever med speciella behov använda den?
  • Kan elever med funktionsnedsättningar använda den?
  • Fungerar den i elevers skolmiljö och hemmiljö?
  • Finns det hjälpfunktioner och manualer?

Pedagogisk kvalitet

  • Hur bidrar resursen till elevers lärande?
  • Hur bidrar den till elevers aktivitet och engagemang?
  • Hjälper den elever att utveckla sin mediekompetens?
  • Går den att använda i olika lärsituationer?
  • Kan elever anpassa innehållet till sin egen lärsituation?
  • Hur kan elever använda de olika medietyperna i resursen?
  • Vilka möjligheter till kommunikation och interaktion ges?
  • Kan man använda olika delar fristående?
  • Går det att bearbeta resursen?
  • Finns det länkar till alternativa källor?
  • Hur säkerställs att informationen uppdateras?

Didaktisk nytta

  • Är resursen kopplad till läro-, ämnes- och kursplaner?
  • Kan den bidra till ett bättre ämnesinnehåll?
  • Vilka förmågor kan elever utveckla?
  • Riktas den till en bestämd ålders- eller målgrupp?
  • Kan elever samarbeta med hjälp av resursen?
  • Kan elever reflektera över sitt lärande med den?
  • Kan elever bedöma sitt eget arbete med den?
  • Kan elever bedöma kamraternas arbete med den?
  • Kan läraren använda den för återkoppling?
  • Kan läraren använda den för bedömning?

Senast uppdaterad 10 juli 2018