Så skapar du en bra lärmiljö för elever med hörsel– och synnedsättning

  •  

Hörsel- och synpedagogiska navet

På Kungsholmens västra gymnasium finns klasser anpassade för elever med syn- och hörselnedsättning. Där finns även Hörsel- och synpedagogiska navet som arbetar för att elever ska få anpassningar i miljön och pedagogik under sina gymnasieutbildningar.

Elever med hörsel- eller synnedsättning presterar ofta sämre, än vad de skulle kunna göra om de hade rätt stöd, på grund av svårigheter att följa med i undervisningen. Därför startade navet som ett kunskapsnav kring elever med hörsel- och synproblem. Navet består av läraren Simon Alvring, rektor Britt-Marie Kekonius och specialpedagogen Maria Fällman. De arbetar för att Kungsholmens västra gymnasium ska bli ett gymnasium med klassrum och pedagogik anpassat efter elever med hörsel- och synnedsättning, samt med att stödja andra gymnasieskolor i Stockholms stad i arbetet att anpassa lokaler och undervisning efter elevers behov.

Idag finns det två gymnasium som har fått extra pengar för att ha speciella hörselklasser med färre elever – Kungsholmens västra gymnasium och Thorildsplans gymnasium.

– Tanken är att dessa ska utveckla erfarenheter som vi på sikt kan använda på andra gymnasium i staden, säger Britt-Marie.

Navet ger råd och stöd

Navet ska ha en fot i undervisning och den andra foten i arbetet med att handleda och stödja rektorer och arbetslag på skolor, som har eller ska ta emot elever med hörsel- och synnedsättning, med råd kring anpassningar och utbildningar. Navet stödjer även vårdnadshavare till elever med hörsel- och synnedsättning.

– Om vi vet att en elev med nedsättning går i årskurs nio tar vi kontakt med vårdnadshavare och informerar om det stöd elever kan få i stadens gymnasieskolor. Många elever funderar på om de kan gå i gymnasiet i Stockholm eller om de ska söka Riksgymnasiet i Örebro som riktar sig till döva och hörselskadade. Vårt mål är att de ska kunna välja skolor i Stockholm, säger Britt-Marie.

Navet tar även emot studiebesök från andra kommuner, vårdnadshavare och elever som vill pröva på att gå i en anpassad klass.

– Vår vision är att det på sikt ska finnas en röd tråd i stödet från förskolan till gymnasiet, berättar Britt-Marie.

Information i årskurs 9

Navet vill träffa elever med hörsel- och synnedsättning i årskurs nio för att informera om vilket stöd som erbjuds i gymnasiet. Den viktigaste kanalen för att nå ut till dem är studie– och yrkesvägledare.

– Ofta får rektorn inte veta att en elev med hörsel– eller synnedsättning ska börja på skolan förrän i augusti och då är det svårt att göra anpassningarna i skolmiljön och schemaläggning. Ju tidigare de får information ju snabbare kan de göra anpassningarna, säger Britt-Marie.

Det absolut viktigaste i att skapa en bra miljö för hörsel- eller synnedsatta elever är att lyssna på den enskilda eleven för att ta reda på vilka anpassningar som funkar för denne.

– Boka individuella möten och kom överens om vilka anpassningar som ni ska göra. Sen är det också viktigt att följa upp och utvärdera dem tillsammans. Eleven vet bäst vad som funkar för denne och inte. Men eleven kan behöva uppmanas att prova nya anpassningar av dig som lärare. Man får prova sig fram, säger Simon.

Funktionsnedsättning en känslig identitetsfråga

Ett vanligt problem är att gymnasieelever inte vill kännas vid att de har en funktionsnedsättning.

– Det blir en identitetsfråga i tonåren och de elever vars funktionsnedsättning inte upptäcks förrän i tonåren kan ha problem att acceptera det, säger Maria.

Många elever med funktionsnedsättning kan bli tystare eller mer försynta än sina jämnåriga.

– Ett problem för elever med nedsatt syn är att de kan ha svårt att hitta sina vänner i korridoren om de inte följer med dem ut ur klassrummet. De blir lätt ensamma på rasten och sitter med sin mobiltelefon istället för att umgås med vänner. Därför har vi pratat om att arrangera rastaktiviteter för eleverna på skolan, fortsätter Maria.

Om ett sinne är nedsatt stärks andra

Tjocka gardiner dämpar ljud och tar bort störande speglingar från solen på skärmen.

Det är viktigt att tänka på att man inte alltid vet eller ser att en elev har en hörsel- eller en synnedsättning.

– Vi känner till runt trettio elever med hörselnedsättning som går i våra gymnasieskolor, men det är toppen av ett isberg. Många elever tycker det är jobbigt att ha en hörselnedsättning och vill inte kännas vid det. Vi räknar med att det går runt hundrafemtio till tvåhundra elever med hörselproblem i stadens skolor och femhundra elever totalt på gymnasium i Stockholm, säger Britt-Marie.

– Man behöver inte ha glasögon för att ha en synskada. Visa synfel hjälps inte alls av glasögon. Det kan handla om allt från att vara blind till att man se suddigt eller att man har ett litet synfält, påpekar Maria Fällman.

Skapa en bra ljudmiljö

Många råd för elever med hörsel- och synnedsättning gynnar alla elever i klassen och bidrar till att skapa studiero i klassrummet.

– Anpassningarna i miljö och undervisning ska utgå från elevens behov. De ska inte behöva påminna om anpassningar, förtydligar Maria.

– Det är dessutom anpassningar som gynnar alla elever och all personal, påpekar Simon.

Minska klasserna. Det är människor som låter mest så mindre klasser gör det enklare för elever med hörsel- och synnedsättning att följa med i undervisningen.

  • Isolera dörren.
  • Använd hörselteknik.
  • Låt lärare använda mikrofon.
  • Se till att det finns mikrofoner som eleverna kan tala i. Tre elever per mikrofon är lagom.
  • Arbeta med turtagning. Lär eleverna att en person i taget pratar.

Simon med skolans hörselteknik - mikrofoner med mottagare. 

Förbättra akustiken i klassrummet genom:

  • Ljuddämpande möbler.
  • Tassar på stolarna så de inte låter så mycket när de dras på golvet.
  • Använd ljuddämpande väggplattor eller tavlor på väggarna.
  • Tjocka gardiner som tar bort glans på datorskärmar och dämpar ljud.

Anpassningar för elever med synnedsättning

Att ha en synnedsättning är otroligt individuellt och som lärare måste man ta reda på vad som passar för den aktuella eleven. Det finns dock visa anpassningar som gynnar många elever. Personer med synnedsättning är ljuskänsliga och kan ha problem med både dunkla miljöer och starkt solljus som skapar speglingar på skärmar och blanka ytor. Genom enkla lösningar kan du som lärare underlätta för elever med synnedsättning.

  • Skriv stort och tydligt på tavlan.
  • Använd bra svarta och blå Whiteboardpennor. Undvik gröna och röda pennor eftersom de ger dålig kontrast och är svåra att se för färgblinda.
  • Disponera tavlan tydligt när du skriver på den.
  • Låt eleverna fota tavlan med mobil eller läsplatta.
  • Se till att eleven använder talsyntesen på sin dator vid behov.
  • Se till att det finns god belysning. Vissa elever kan behöva en extra lampa.
  • Arbeta med tydliga färgkontraster i skolans lokaler.
  • Märk ut trappsteg tydligt.

Med rösten som verktyg

Det finns många enkla knep för att underlätta för elever med hörsel- och synnedsättning när du arbetar med rösten.– Många elever som har svårt att höra använder läppläsning som stöd för att förstå vad du säger. Att se ansiktsuttrycket kan också hjälpa till så var alltid vänd mot eleven när du pratar, säger Simon.

Tips för att göra dina genomgångar lättare att följa med i.

  • Prata tydligt.
  • Stå stilla och prata.
  • Vänd dig mot klassen, prata inte mot tavlan.
  • Använd dig av visuella stöd.
  • Skriv på tavlan vad som ska hända på lektionen.
  • Läs upp det du skriver på tavlan.
  • Använd kroppsspråket.
  • Visa bara textade filmer.

En miljö som ofta blir skramlig och högljudd är skolmatsalen. Kungsholmens västra gymnasium delar matsal med Rålambshovsskolans klasser på campus Konradsberg. För att dämpa ljudnivån har man satt upp plattor av ljuddämpande material samt delat in matsalen i olika delar.

– Gymnasiet har fått en egen del i matsalen för att det ska bli lugnare än om alla elever sitter i samma matsal och äter. Det finns även ett tyst rum med dörr dit man kan välja att gå med sina kompisar, säger Simon.

I den mindre matsalen är ljudnivån lägre, så det är lättare att höra vad kompisarna säger.

– Det är viktigt att ta upp och diskutera att vi är varandras arbetsmiljö, slår Simon fast.

Kontakta Hörsel- och synpedagogiska navet via facebook.

Andra instanser som arbetar med syn– och hörselnedsättning hos unga.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 3 maj 2017