Skolfam - ett eget team för barn i familjehem

  •  

Metodutvecklare Eva Lindström, biträdande enhetschef Kerstin Almgren och specialpedagog Ingela Byman arbetar tillsammans på Skolfam. Foto: Robert Blombäck Metodutvecklare Eva Lindström, biträdande enhetschef Kerstin Almgren och specialpedagog Ingela Byman arbetar tillsammans på Skolfam. Foto: Robert Blombäck

Skolfam är en förebyggande insats som ska få barn i familjehem att lyckas i skolan genom en tät samverkan mellan socialtjänst och skola. Just nu omfattas 120 elever på ett 70-tal skolor i Stockholm av insatsen.

– Skolfam blir ett specialteam bredvid eleverna som ser till att ingen hamnar mellan skolarna, säger Jenny Hedin, specialpedagog på Herrängens skola.

I en hylla i ett enkelt konferensrum ligger en katt och väntar. Pälsen är mjuk och morrhåren spretiga. En tyngd i bakdelen gör att den känns som en riktig katt när man lägger den i knät.

– För vissa barn kan det vara betryggande att hålla i katten under mötet hos oss, säger Eva Lindström, metodutvecklare på Skolfam, en verksamhet inom socialförvaltningen som ger stöd till barn i familjehem.

Namnet Skolfam är en sammandragning av ”skolsatsning inom familjehemsvård” och målet är att fler elever ska bli behöriga till gymnasiestudier och därmed få förutsättningar att lyckas i livet.

När samhället tar över fostran

Det är socialtjänsten som placerar barn i familjehem, som tidigare kallades fosterhem. Kerstin Almgren är biträdande enhetschef på Skolfam och har arbetat länge inom familjehemsvården.

– Orsakerna till att barn placeras i familjehem kan vara våld i familjen, föräldrars grava missbruk, allvarlig psykisk ohälsa eller sjukdom, sexuella övergrepp, föräldrar i fängelse eller annat som gör att de inte kan ta hand om sitt barn. Generellt för de här barnen är att de har trauman och separationer av olika slag bakom sig vilket skapar en otrygghet.

Dessutom har barn som placerats av socialtjänsten ofta hälsoproblem som de inte fått hjälp med, vilket även det kan påverka inlärningen. Kontakten med skolhälsovården och tandhälsan har ofta varit bristfällig.

Svåra trauman hindrar inlärningen

– Det är viktigt för pedagoger att känna till att barn som är placerade i familjehem i stort sett alltid har väldigt svåra trauman med sig, separationer och anknytningsskador från tidigt barndom. Det kan hindra inlärningen, säger Kerstin Almgren.

Skolan har visat sig vara en viktig faktor för hur det går senare i livet för de familjehemsplacerade barnen. Det finns också studier som visar att de underpresterar i förhållande till sin kognitiva förmåga. Mot denna bakgrund startade Skolfam i Helsingborgs kommun 2005. Modellen infördes i Stockholm 2013 och är numera en permanent verksamhet. Hittills har resultaten varit mycket goda. Av de barn i Stockholm som gått ut grundskolan och fått stöd av Skolfam har samtliga tagit sig vidare till gymnasiet.

Skolfam arbetar förebyggande

I Stockholm finns drygt 500 barn upp till 18 år som placerats i familjehem. Skolfam ska vara förebyggande, så där skrivs endast barn mellan sex och tolv år in, men stödet finns kvar under hela grundskoletiden. Just nu omfattas 120 elever på ett 70-tal skolor i Stockholm av insatsen.

På Skolfam arbetar tolv personer, varav fem psykologer och fem specialpedagoger. Varje barn knyts till en psykolog och en specialpedagog. Tillsammans med två socialsekreterare från stadsdelsförvaltningen, den ena med ansvar för barnet och den andra som stöd åt familjehemmet, bildar de ett team för varje barn.

Till lokalerna i närheten av Globen kommer barnet tillsammans med föräldrarna i familjehemmet för att göra en pedagogisk och psykologisk kartläggning. Dessförinnan har psykologen och specialpedagogen varit på besök i familjehemmet för att berätta vad som ska hända, haft möte med skolan och samlat information från socialtjänsten. Efter två år görs en ny kartläggning.

Fokus på barnets styrkor

På Skolfam prövas den kognitiva förmågan och barnets ordförråd och kunskaper i matematik, läsning och skrivning. Barnets styrkor och behov av stöd i skolarbetet analyseras. Sedan åker teamet hem till familjehemmet för att berätta för barnet och familjehemsföräldrarna vad de kommit fram till. Fokus är på barnets styrkor. Därefter kommer teamet till barnets skola för ett dela med sig av resultaten.

– Kartläggningen är otroligt genuin, vilket gör att vi på skolan kan börja arbeta på en gång utifrån elevens behov, säger Åsa Haglund, biträdande rektor på Herrängens skola som har samarbetat med Skolfam sedan 2015.

På mötet görs en plan för elevens skolgång. För varje insats bestäms vem som har ansvar för att den genomförs. Ungefär var åttonde vecka följs planen upp med skolan, teamet från Skolfam och familjehemmet. På mötet finns även lärare, fritidshemspersonal, skolpsykolog och specialpedagog med.

Avlastning för skolan

– Det är verkligen ett gediget arbete där vi pratar igenom elevens skolgång. Eftersom det är personal från Skolfam som håller i mötet, skriver minnesanteckningar och gör upp planen så blir det en avlastning för oss på skolan. Min roll är att vara med och besluta och se till att det finns resurser, säger Åsa Haglund.

Jenny Hedin är specialpedagog på Herrängens skola och tycker att teamet är ett bra stöd.

– Vi kan bolla idéer på mötena med personer som har koll på elevens situation från olika håll. Det hjälper oss att utforma undervisningen. Det blir även en kontrollfunktion som följer upp att vi verkligen har gjort det vi ska.

Hon tror att nyckeln till att det fungerar så bra är långsiktigheten och det systematiska arbetet.

– Även om personalen på skolan skulle bytas ut finns teamet på Skolfam kvar och kommer att följa eleverna tills de går ut. Det gör att ingen kan falla mellan stolarna, säger Jenny Hedin.

Allt till elevens bästa

Både hon och Åsa Haglund tycker att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten fungerar bättre när Skolfam är med.

– Det brukar annars vara stängda dörrar mellan socialtjänsten och skolan, men här känner vi inte det. Man gör det man kan utifrån sin profession och alla vill elevens bästa, säger Åsa Haglund.

Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson (L) har följt Skolfam sedan starten.

– Det är en verksamhet som bidrar till att några av våra mest utsatta barn får mycket bättre förutsättningar att klara av skolan. Vi kommer nu att bygga ut med ytterligare ett team. Jag är också nyfiken på om samma arbetssätt skulle kunna användas för andra barn inom socialtjänsten, till exempel barn som varit på institution, säger Jan Jönsson.

"Skolframgång kan vara livsviktigt"

Skolan är nyckeln till familjehemsplacerade barns framtid. Om det går dåligt i skolan är riskerna för olika slags problem senare i livet mångfaldigt större än för andra barn.

– Det enda som kan förutsäga att det kommer att gå hyggligt är att de inte har misslyckats i skolan, säger Bo Vinnerljung professsor eremitus i socialt arbete vid Stockholms universitet och som står mycket bakom den forskning som Skolfam bygger på.

Intervju med Bo Vinnerljung.

Annelie Drewsen

Senast uppdaterad 27 maj 2019