Forskning om kamratrespons gav doktorshatt

  •  

Jessica Berggren har forskat om kamratrespons och vad den har för inverkan på elevens egna lärande, och kunnat konstatera att elever som ger återkoppling på kamraters texter också utvecklar sitt eget skrivande.Jessica Berggren har forskat om kamratrespons och vad den har för inverkan på elevens egna lärande, och kunnat konstatera att elever som ger återkoppling på kamraters texter också utvecklar sitt eget skrivande.

Jessica Berggren kan äntligen titulera sig doktor i engelska. Efter tio år av studier varvat med undervisning samt handledning av lärarledda FoU-projekt i de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS, Stockholms Teaching & Learning Studies, är avhandlingen godkänd och publicerad.

–  Jag vill i min studie lyfta fram vad elever faktiskt kan lära sig om skrivande genom att läsa och kommentera kamraters texter. Jag har inte tittat på texternas kvalitet och bedömt om de blivit bättre eller sämre, utan har fokuserat på skrivande som ämneskunskap. Lärandet måste komma före betygen. Men på skrivandets makronivå har jag ändå kunnat konstatera en förbättrad kvalitet vad gäller dispositionen och innehåll, säger Jessica. 

Forskningsfrågan dök upp runt 2000 då formativ bedömning var något nytt i skolan. Den allmänna uppfattningen var att varken kamratbedömning eller självbedömning var något som eleverna kunde hantera utan det var lärarens bedömning som gällde.

Europeiska språkportföljen inspirerade

– Jag visste att jag ville jobba med formativ bedömning och hur man kan involvera eleverna i det och landade i kamratrespons och de som ger återkoppling.

– Jag hade testat självbedömning, bland annat via den Europeiska språkportföljen. Det jag såg var att elevers och lärares uppfattningar av "att kunna" kunde skilja sig och det var då jag blev intresserad av kopplingen mellan ämneskunskap, lärandemål och bedömning för lärare och elever, säger Jessica.

– Det var där det började. Jag ville veta om det faktiskt var så. Min erfarenhet var att eleverna inte var tränade i att ge återkoppling eller själva bedöma sina kunskaper så hur skulle de kunna göra det? Så jag tänkte att om man först låter eleverna träna på att ge återkoppling och sedan se vad det har för effekter på det egna lärandet.

Genretexter en förutsättning

I Jessicas forskning har eleverna skrivit texter i olika genrer. Den genreinspirerade skrivundervisningen har varit en förutsättning för resultatet, menar Jessica. Texterna har olika strukturer som eleverna lärt sig och sedan kan bedöma. En viktig utgångspunkt har varit mottagarperspektivet. Eleverna tränades även i att formulera bra formativ återkoppling: vad som är bra men som kan bli bättre.

– Det finns många goda anledningar att involvera elever i kamratrespons i klassrummet. Bland annat kan eleverna få en bättre förståelse för mål och kriterier, vara mer delaktiga i undervisningen, ta större ansvar för sitt eget lärande och utveckla kritiskt tänkande. Samtidigt innebär det stora utmaningar för både lärare och elever.

Första kullen licentiater

Jessica tillhör den första kullen som gick den ämnesdidaktiska forskarskolan. Hon antogs 2009 och tog sin licentiatexamen 2013. Därefter anställdes hon som lektor med utvecklingsuppdrag på utbildningsförvaltningens FoU-enhet.

Ganska omgående sökte Jessica en doktorandtjänst vid engelska institutionen på Stockholms universitet och delade doktorandstudier med lektorstjänsten.

Hur har det varit att forska under de här tio åren?

– Det har varit både ”ups and downs”. Det har varit bra att få ett verktyg att titta på elevernas arbete, ställa frågor, gå tillbaka, ställa nya frågor och gå vidare. Som lärare hinner man inte med att reflektera lika mycket över elevernas arbete.

– Och vilken ynnest att få diskutera mina forskningsfrågor med andra doktorander och forskare!, tillägger Jessica

– Problemet har varit att det finns hur mycket som helst att läsa och det gäller att avgränsa sig. Tack och lov har jag haft god hjälp av mina handledare.

Forskningsfrågor från klassrummet

En utmaning har varit att möta akademin. Didaktiken har först det senaste århundradet lyfts upp som en egen vetenskap. Här har mötet mellan praktiker och forskare varit oundvikligt och en förutsättning, ett möte mellan två världar.

– Våra forskningsfrågor finns i klassrummet inte i något laboratorium. FoU-arbetet är långsiktigt och inget ”quick fix”. Forskning och utveckling måste få ta tid. Det handlar om att hitta de relevanta frågorna i undervisningen och de kommer från lärarna i klassrummet.

Ett framgångsrikt sätt att förena undervisning på beprövad erfarenhet och/med vetenskaplig grund är vad Stockholm Teachning & Learning Studies arbetar med, tycker Jessica.

STLS startade 2010 som ett lokalt forsknings- och utvecklingsprojekt på utbildningsförvaltningens FoU-enhet under vetenskaplig ledning av professor Ingrid Carlgren. STLS ser till att klassrumsforskning initieras och får spridning genom de olika ämnesdidaktiska nätverken.

Läs den svenska sammanfattningen

Avhandlingen är skriven på engelska men i slutet finns en sammanfattning på nio sidor skriven på svenska som Jessica tycker alla kan läsa. För den som sedan blir nyfiken på att testa kamratrespons finns lektionsplaneringar och annat arbetsmaterial med som bilagor i avhandlingen – färdiga att användas.

– Det ger en bra bild av min forskning. Jag hoppas att lärare ska inspireras av min forskning. Jag tycker att det är viktigt att involvera eleverna i undervisningen. Men de ska inte ta över. Det är alltid lärarens som har ansvar för undervisningen. Men nu när eleverna lär sig mycket engelska även utanför skolan kan de bidra till hur innehållet i undervisningen utformas.

Vad innebär det rent konkret med att titulera sig doktor?

– Rent formellt innebär titeln att jag är forskare och själv kan ansöka om medel för egna forskningsprojekt, till exempel. Titeln ger en viktig legitimitet åt mitt arbete också på utbildningsförvaltningen.

Får man forska om vad som helst?

– Forskningen måste möta ett problem man vill lösa. Man utgår från att alla lärare är bra men att det går att göra en förbättring, och man måste inse att man inte kan förändra allt på en gång utan att ta en sak i sänder.

Vilken är din största utmaning just nu?

– Jag är fortfarande nybörjare i forskarvärlden. Jag bär med mig min lärarerfarenhet men behöver också hitta min plats inom mitt forskningsfält. Jag har fortfarande mycket att lära och ser fram emot att fortsätta att utvecklas som forskare.

Framtiden? Vad händer nu?

– I relation till min forskning behöver jag jobba för att sprida resultaten från mitt avhandlingsprojekt. Jag har också tillsammans med kollegor och lärare i STLS under tre år arbetat med projektet ”Från monologer till dialoger”, som nu ska dokumenteras och spridas. Sedan arbetar jag vidare med mina uppgifter på FoU-enheten; jag leder till exempel ett spännande projekt för undervisningsutveckling på Hjulsta grundskola och jag är processledare i ett Ifous-program om fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Vad vill du forska om i framtiden?

– Jag vill gärna fortsätta titta på kamratrespons som kollaborativt lärande och problemlösning i grupp. I det ligger också ett intresse för hur samtalet mellan eleverna kan bidra till lärande. Sedan skulle jag vilja testa olika tekniker för kamratrespons tillsammans med lärare och i relation till olika delar av språkundervisningen.

Du hade ju tur som fick en relevant anställning efter licentiatexamen. Men hur ser det ut för andra forskarutbildade lärare? Finns det någon naturlig plats/uppgift för dem i vår organisation?

– Skolhuvudman och skolledare är viktiga för att forskarutbildade lärares kompetens ska komma verksamheten till nytta. Det finns utvecklingspotential när det gäller vår användning av lektorer i verksamheten. Jag tror att vi behöver lyfta att en forskarutbildning förutom ämnesdidaktisk kompetens också innebär att man får en generell vetenskaplig kompetens. För en skola på vetenskaplig grund är det viktigt att kunna värdera tillgänglig forskning till exempel och där kan lektorer ha en viktig roll. Kunskap om olika vetenskapliga metoder är också viktiga och kan tillämpas i det systematiska kvalitetsarbetet och i undervisningsutveckling. Det är viktigt att det finns möjligheter för forskarutbildade lärare att arbeta kvar i skolan och jag tror att det behövs mer dialog mellan alla inblandade, lektorer, skolledare, skolhuvudmän och lärosäten, för att hitta bra former som gynnar alla.

Tre goda råd till en forskarsugen lärare:

  • Ringa in ett område som behöver utvecklas och läs in dig på relevant forskning. Vilken kunskap finns och vilken kunskap behövs?
  • Sök till ett ram- eller FoU-projekt inom STLS! Där får du stöd att utveckla forskningsfrågor och handledning under hela processen.
  • Ha framförhållning och se till att du har akademisk behörighet för att söka de licentiand- och doktorandtjänster som lärosäten och Stockholms stad utlyser. Det kan också vara värt att gå relevanta kurser på avancerad nivå för att spetsa sin kompetens för när rätt utlysning dyker upp.

Jessica Berggrens avhandling Writing, reviewing, and revising peer feedback in lower secondary EFL classrooms

Helena Karlson
helena.karlson@edu.stockholm.se

Senast uppdaterad 15 oktober 2019