Varför är det så svårt med vetenskapliga texter på gymnasiet?

  •  

Ann Ohlsson har arbetat som gymnasielärare sedan 2005 och trivs med sitt jobb. Hon tycker att det här var en bra möjlighet att få kombinera fortsatt lärarjobb med forskarutbildning.  Ann Ohlsson har arbetat som gymnasielärare sedan 2005 och trivs med sitt jobb. Hon tycker att det här var en bra möjlighet att få kombinera fortsatt lärarjobb med forskarutbildning.

Varför har gymnasieelever så svårt att skriva och förstå vetenskapliga texter? Det undrade Ann Ohlsson, lärare i svenska och religionskunskap och förstelärare på Kungsholmens västra gymnasium. Hon tog chansen att forska om det inom Stockholms stads erbjudande till lärare om att forska på arbetstid.

– Min förhoppning är att min studie även kan bidra till en ökad kunskap om sambandet mellan läsning, textsamtal och skrivande i vidare bemärkelse. Därmed kan studien bidra även till utvecklingen av gymnasielärares skrivdidaktik mer generellt.

Ann Ohlsson berättar att hennes forskning handlar om det vetenskapliga skrivandet inom svenskämnet på gymnasiet. Bakgrunden är den nya läroplanen 2011 där ett uttalat syfte för de högskoleförberedande programmen var att öka kraven på kunskaper och kompetenser som behövs för att kunna klara vidare studier.

Svenska 3 och vetenskapliga texter

För svenskans del innebar det att det formella skrivandet blev mer uttalat än tidigare och i den sista gymnasiekursen i svenska som studieförberedande program läser, Svenska 3, nämns för första gången begreppet ”vetenskaplig” eller den ”vetenskapliga texttypen” i en kurs- eller ämnesplan för ämnet svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet.

– Utifrån min egen erfarenhet som lärare är detta med att läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär ett kritiskt och svårt moment för många elever, och det visar även statistik från nationella provet där 15 procent av de elever som läser Svenska 3 fick F på just skrivdelen vt 2017, säger Ann Ohlsson som påbörjade sina forskningsstudier höstterminen 2017.

I flera rapporter från universitet och högskolor och i debattartiklar har det framkommit att studenter som kommer direkt från gymnasiet har så stora problem med språket att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen. Det finns även en del forskning på universitetsnivå som stöder detta.

Saknas forskning på elever i gymnasiet

Ann Ohlsson har tidigare skrivit en magisteruppsats som handlade om svensklärares konstruktion av den vetenskapliga texttypen. Ett resultat var att flera av lärarna visade en stor osäkerhet och upplevde detta moment med det vetenskapliga skrivandet som en stor utmaning, både för dem själva och för eleverna. Men eftersom det inte fanns någon forskning om det vetenskapliga skrivandet hos elever i svenska på gymnasiet beslutade sig Ann Ohlsson att fokusera på detta i sin forskning.

– Så ett kritiskt moment som också är helt obeforskat, och i mitt nuvarande avhandlingsprojekt, vill jag alltså fortsätta att undersöka detta med syfte att ta reda på mer om förutsättningar för elevers genremedvetenhet. I min magister stod lärarna i fokus, nu vill jag istället fokusera på eleverna och förlägga undersökningen i verksamheten, i klassrummet där skrivandet och elevers meningsskapande försiggår. Som arbetstitel har jag valt Elevers meningsskapande av vetenskaplig text.

Sambandet mellan text och meningsskapande

Ann kommer i sina fortsatta studier använda sig av klassrumsobservationer, elevintervjuer och genomföra fokusgrupper.

– Det jag vill undersöka är elevers meningsskapande i en lärprocess, ett undervisningsmoment där slutmålet är att eleverna ska skriva en text av vetenskaplig karaktär. Det jag mer specifikt är intresserad av att undersöka i mitt projekt är de texter och samtal om texter som förekommer i undervisningen och framförallt hur eleverna kan använda dessa texter och textsamtal som resurser för sitt eget skrivande och för sin förståelse för genren. Så sambandet mellan text, textsamtal och elevernas meningsskapande som är i fokus för mitt intresse.

Varför vill du forska?

– Det är en tanke som har mognat fram under en ganska lång tid, en blandning av olika motiv. Själva forskningen och att gå in i en forskningsprocess lockar mig. Jag har alltid tyckt om att plugga och studera. Jag tycker om att fördjupa mig i saker, att läsa, skriva, tänka, att lösa problem och vara kreativ och såg det också som ett sätt att fortsätta att utvecklas som lärare. Jag trivs i mitt jobb som lärare och detta var en bra möjlighet att få kombinera fortsatt lärarjobb med forskarutbildning. Att få en vetenskaplig skolning som kan vara till nytta både för mig och för skolan.

– Det som framför allt gjorde att jag tog steget och sökte var att jag för ett par år sedan läste en magister i didaktik. Det väckte både lusten att forska i största allmänhet, och att jag ville fortsätta att undersöka ämnet kring vetenskapligt skrivande i svenskämnet på gymnasiet.

Forskningen delar upp arbetsveckan

Att forska på arbetstid innebär för Ann att hon undervisar måndag och tisdag på sin skola, är på universitetet onsdag och torsdag, jobbar för det mesta hemifrån fredag förmiddag och är på utbildningsförvaltningen fredag eftermiddag för att delta i de ämnesdidaktiska nätverken.

– Även om jag lockades av möjligheten att både fortsätta att undervisa och att få möjlighet att forska så var just uppdelningen mellan forskarstudierna, undervisningen och deltagandet i STLS den stora utmaningen med den här tjänsten, speciellt i höstas. I praktiken är man på fyra olika arbetsplatser eftersom man på universitetet är både på sin egen institution och på den ämnesdidaktiska forskarskolan på MND.

– Sedan får man ju också vara medveten om att man samtidigt påbörjar sin egen forskning och börjar läsa kurser. Även om jag kände till förutsättningarna upplevde jag det väldigt splittrat i höstas och det tog nog hela första terminen att få någon slags kontroll över situationen och att komma in i de nya rutinerna. Jag tror att man får vara beredd på att det kan vara jobbigt i början.

– Men! – det är samtidigt mycket stimulerande och roligt. Jag trivs mycket bra på min institution, Institutionen för svenska och flerspråkighet, där jag blivit väldigt väl mottagen liksom i STLS, det ämnesdidaktiska nätverket. Men inledningsvis var det svårt att få grepp om vad som förväntades av mig.

Vad hoppas du din forskning bidra till?

– Jag hoppas att min forskning kan ge ökad kunskap om förutsättningar för elevers genremedvetenhet. Min ambition är att bidra till en bättre förståelse för elevers problem och möjligheter att närma sig den vetenskapliga genren och en akademisk skriftspråkskompetens.

– Jag hoppas också att min forskning kan bidra till en mer systematisk och medveten undervisning när det gäller texter av vetenskaplig karaktär. Det är angeläget inte minst för likvärdigheten att ge alla elever möjlighet att närma sig den vetenskapliga genren och därmed vara bättre förberedda för framtida studier och yrkesliv.

Vilka goda råd vill du skicka med en lärare som vill forska?

  • Utgå från dina egna erfarenheter som lärare när du börjar formulerar din forskningsfråga. Utgå från något autentiskt problem eller någon utmaning från din och dina kollegors undervisningspraktik.
  • Se till att du har stöd och uppbackning från din rektor, så att din tjänst rent praktiskt går att kombinera med forskarstudier.
  • Tänk på att det är forskarstudier, du behöver inte behärska allt från början.
  • Ta chansen, det är otroligt stimulerande och lärorikt!

Vill du också forska på arbetstid? Du har ännu möjlighet att anmäla ditt intresse till olika forskningsprojekt.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Senast uppdaterad 13 mars 2018