"Jag är en älg"

  •  

Även publiken vill vara med och dansa.Även publiken vill vara med och dansa.

Vad finns i skogen? Vilka djur bor där? Vad äter de? Hur sover de? Barnens frågor ledde till projektet Nordens djur och slutade med teaterföreställning inför publik.

Minst en gång i veckan besöker barngruppen Lilla Blomman skogen. Lilla Blomman är småbarngruppen på förskolan Rönnbärsgården och består av elva barn mellan 2- 3,5 år.

I skogen leker de och utforskar naturen, inte minst djuren. Därför tyckte personalen att höstens tema skulle bli Nordens djur: Vilka djur bor i våra svenska skogar?

Alla barn fick välja ett eget djur räv, älg, björn, lokatt, ekorre, koltrast  – och sedan fördjupa sig i sitt djur. Fakta hämtade personalen från låneböcker och på nätet.

Barnen på Rönnbärsgården gestaltar djuren på fjället.

Hur levde djuret, vad åt det, hur lät det, hurdana spår lämnade det efter sig? Frågorna var många och svaren tog personal och barn reda på tillsammans. För att kunna markera var i landet djuren levde gjorde de en utflykt in till city för att köpa en Sverigekarta.

"Norrland" – två stationer bort

– Innan vi gick ut till skogen förberedde vi barnen på dagens fokusområde, till exempel att leta efter spår. På det viset väckte vi barnens intresse och entusiasm inför skogsbesöket, säger förskolläraren Silvia Avila.

Skogen, två tunnelbanestationer bort, blev ”Norrland” för barnen. Och även om det inte finns björn, ren eller fjällrävar i Stockholmsområdet kom barnen hem med spår efter sina djur, berättar Silvia.  En del föräldrar tog med sina barn till Skansen så att barnet skulle få se sitt djur på riktigt.

Under projektets gång blandades fakta med barnens egna antaganden och fantasier som personalen dokumenterade och reflekterade över. Sakta växte barnens berättelser fram och personalen skrev ner dem. Barnen målade sina djur som klistrades upp och sattes i ett större sammanhang på gemensamma pappersgobelänger. Läs mer om arbetsprocessen här.

Inriktning på rörelse och dans

Eftersom barnens intresse för djuren inte ville avta föreslog Silvia att de skulle sätta upp en föreställning, eftersom Rönnbärsgården inriktar sig särskilt på rörelse, dans och drama.

– Mina kollegor var tveksamma till att barnen skulle klara av det, ”för att de var alldeles för avancerat för 2-3-åringar”. Men provar man inte får ju barnen heller aldrig en chans att visa att de kan, säger Silvia som förordar en normkritisk pedagogik.

Med hjälp av kartonger från köket och målarfärg skapar man Norrland på förskolan.

Sagt och gjort, under vårterminen arbetade de med föreställningen. Rekvisita fick de från köket där tomma lådor målades för att representera skog, träd, fjäll och bäck. Drama och rörelserummet inreddes till en teater med kulisser, ridå och salong för publiken. Barnens teckningar och delar av dokumentationen blev dekor.

Barnen övade på sina djurs rörelser och läten så att de kunde gestalta dem: fjällräven kurade i sin lya, korpen satt högt i trädet, haren skuttade runt och renen sprang fritt omkring på fjället.

Därefter bjöds föräldrar, syskon och de andra barngrupperna in till föreställningen.

Då kan föreställningen börja...

Renen springer ut i salongen där publiken väntar förväntansfullt, men kallas snabbt tillbaka. Räven tittar nyfiket fram bakom den röda ridån och spanar ut över fjället. När alla sitter knäpptysta sätts musiken på och renen kommer ut på nytt och rör sig längs fjällets trädgräns bort mot bäcken för att dricka. Hon följs av en långsam igelkott och sen kommer koltrasten flygande. Barnen kryper på alla fyra, ålar eller flaxar med armarna för att röra sig som sitt djur i takt till musiken. Sedan tar de plats på de målade kartongerna som utgör skogen, bäcken och fjället. Renen kan inte stå emot utan tar ännu en tur på fjället.

Alla "djuren" dansar till Single ladies.

När alla djur kommit ut i skogen och visat upp sig, sätter Silvia på Beyoncés Single Ladies (Put a ring on it) och barnen dansar en inövad koreografi. Det blir lite vildsint och några träd faller i skogen men barnen är på gott humör och publiken, som har svårt att sitta still, stoldansar tills de bjuds upp på scen och så är det disco i skogen.

Vad har då barnen fått ut av det?

– Barnen har genom dramatiseringen av projektet fått ytterligare ett språk att uttrycka sig på. De kan plötsligt bli en hare och tänka som en hare. En förälder har berättat deras barn förvandlas till älg när han inte vill göra som de säger: ”Jag kan inte. Jag är en älg”, svarar han dem, skrattar Silvia. Barnen har blivit mer självständiga när de uttrycker sig med dans.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 15 september 2015