Normkritisk pedagogik öppnar för nya möjligheter

  •  

Aisha Lundgren och Anneli Bohman på Stureby förskolor.Aisha Lundgren och Anneli Bohman på Stureby förskolor.

En levande likabehandlingsplan och pedagoger som arbetar i en kreativ miljö, där barn och personal lär av och med varandra. Stureby förskolor har tagit ett steg längre.

En människas socialisering börjar redan vid födslen. Den bygger på normer som varierar beroende på vilket kön, vilken kultur, religion eller samhällsklass hen tillhör. Ett samhälle utan normer skulle inte fungera. De bidrar bland annat till vår moraliska fostran och vår värdegrund om allas lika rätt.

Men vissa normer befäster maktstrukturer som leder till trakasserier och diskriminering, ibland omedvetet. Därför gäller det att synliggöra normerna och ifrågasätta dem, på grund av deras konsekvenser. Det är grunden till den normkritiska pedagogiken. Sturebys förskolor har valt att satsa på normkritisk pedagogik.

Alla deltar

Stureby förskolor är en enhet med sex förskolor och ca 80 anställda. Här satsas sedan en tid stort på arbete med normkritisk pedagogik och kompetensutveckling inom likabehandling, för all personal.

– Vi har under två år arbetat aktivt med ett likabehandlingsarbete som fokuserat på att synliggöra maktordningar med koppling till alla sju diskrimineringsgrunder – inte bara med fokus på genus, säger förskolechefen Anneli Bohman.

Det började med att Anneli, som ny förskolechef upptäckte att förskolorna saknade en gemensam värdegrund. I personalen fanns Aisha Lundgren, utbildad genuspedagog med normkritisk inriktning, som då arbetade som resursperson till ett barn med reducerad funktionalitet.

– Jag blev oerhört nyfiken på Aishas kompetens och funderade på hur vi bäst kunde ta tillvara den, säger Anneli.

Paviljongen blev först ut

Det ledde till att normkritisk pedagogik introducerades på den nystartade förskolan Paviljongen. Alla i personalen var intresserade och nyfikna och ingenting gammalt och invant "satt i väggarna".

Det har varit mycket fortbildning, med både gemensamma utbildningsdagar för all personal och i vidareutbildning i mindre grupper. Den gemensamt framtagna värdegrunden blev ett stöd och ett aktivt verktyg i införandet av den normkritiska pedagogiken.

– Jag kan dela upp personalen i två vetgiriga grupper. Den ena som ville ha mer teori och den andra som ville komma igång och rent praktiskt ville veta hur man gör, säger Aisha som hållit i utbildningen och kontinuerlig handleder personalen.

Mycket tid för reflektion

Att arbeta med normkritisk pedagogik ställer stora krav på pedagogerna då de hela tiden måste reflektera över sina arbetsmetoder. Mycket tid avsätts för reflektion i mindre grupper utifrån de observationer som gjorts. Reflektionerna förs i flera steg: först identifieras ett beteende som iakttagits i gruppen eller sagts utifrån en norm. Därefter hur man ska arbeta för att inte befästa normen. Slutligen görs en analys av åtgärden, om den fungerade och hur går man vidare.

– I en observation av barngruppen kan man till exempel se att några flickor tar mycket talutrymme på samlingen, på andras bekostnad. I analysen av observationen ser pedagogerna att det är på grund av ålder och verbal funktionalitet. Ålder och verbal funktionalitet blir till en "maktfaktor" i barngruppen som pedagogerna måste se till att åtgärda, så att alla får talutrymme. Därefter får man i nya observationer analysera om åtgärden gav något resultat.

Varför fira födelsedagar?

– Till exempel har vi diskuterat att inte ha fokus på födelsedagar, eftersom det förstärker normen om ålder som en mått för kunnande och därmed makt, säger Aisha Lundgren.

Pedagogerna arbetar även med att använda sig av miljö och material på ett normkritiskt sätt. Läseböcker och pedagogiska leksaker väljs med omsorg och de olika rummen har namn som inte härleder till en särskild aktivitet, vilket brukligt är.

– Enhetens pedagoger utvecklar sin pedagogik och sina arbetssätt tillsammans med barnen och genuspedagogen, i ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Vi är stolta och glada att vara en av de enheter som satsar på normkritisk kompetens. Det känns fantastiskt att vara i framkant inom detta viktiga område, säger Anneli Bohman.

Idag är Aisha genuspedagog på heltid och tre andra pedagoger håller på att utbilda sig till att bli stödpersoner på enheten.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Inspirerande lästips från Stureby förskolor:

"Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" Henkel, Tomicic

"Normkritisk pedagogik" Darj, Bromseth

"En rosa pedagogik" Taguchi, Bodén, Ohrlander

Arbetsmaterialet BRYT! från RFSL

Rapporten 326, 2009 från Skolverket och DO: "Diskriminerad, trakasserad, kränkt.." om barn och ungdomars upplevelser och normers betydelse.

Bildskolan på www.feministisktperspektiv.se professor Joanna Rubin (Konstfack) lär oss förstå hur vi kan jobba med mångfald utan att reproducera stereotyper.

Senast uppdaterad 19 april 2017