De forskar på den egna undervisningen

  •  

Kungsholms akademin

På Kungsholmens gymnasieskola avslutades läsåret med Kungsholmsakademin. Akademin är ett kollegialt forsknings- och utvecklingsarbete där lärare delar med sig av erfarenheter från studier av den egna undervisningen.

Fröet till Kungsholmsakademin såddes när skolan fick sina första lärare med karriärtjänst. Dessa satte sig med rektorerna och diskuterade om hur de bäst skulle skapa en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Kravet på förstelärarna var att de skulle driva utvecklingen av en skola på vetenskaplig grund och leda grupper av lärare i det arbetet, säger rektor Annica Tengbom Ödén.

Skrivutveckling - vad funkar? 

Inspirerad av Esaias Tegnérs diktstrof det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta har engelska- och svenskläraren Karin Jarelöv arbetar med att utveckla sina elevers skrivande. Eleverna har fått analysera sitt eget skrivande och fått identifiera vad de tycker är den svåraste biten i skrivprocessen. Tillsammans har de kommit fram till att nyckeln till bättre texter är förarbetet inför skrivandet och att formulera en disposition som leder dem i skrivarbetet. Genom att arbeta med planerat skrivande har flera elever förbättrat sitt skrivande under läsåret.

Nyanländ i skolbiblioteket

Skolbibliotekarien Camilla Larsson presenterade sin masteruppsats som handlar om hur skolbiblioteket kan utforma sin verksamhet efter nyanlända elevers behov, för att skapa integration på skolan. I sin studie har hon intervjuat elever och skolbibliotekarier och analyserat styrdokument. Resultatet av studien visar att skolbiblioteken kan vara med och främja integrationen på skolan, men att det krävs en medveten strategi för att uppnå det. Några av metoderna som kan användas är att anpassa beståndet, och att anordna aktiviteter som språkkafé och läsecirklar där man läser och pratar böcker tillsammans.

Det är även viktigt att det finns biblioteksinformation tillgängligt på ett språk som eleverna förstår, så att de kan navigera sig i bibliotekets bestånd och lära sig hur biblioteket fungerar. Skolor som har haft nyanlända elever längre har ofta böcker på flera språk i sitt skolbibliotek, men även skolor som är nya på att ta emot nyanlända elever kan bygga upp sitt bestånd av litteratur på relevanta språk med hjälp av internationella bibliotekets katalog, och genom att dela bokbeståndet med andra bibliotek. På så sätt kan respektive skola köpa in böcker på sina största språk och sen dela med varandra för att alla elever ska kunna läsa på sitt modersmål.

– Det är viktigt att utformningen av skolbiblioteket sker utifrån de nyanlända elevernas behov, och att en behovsinventering görs i elevgruppen på den egna skolan, säger Camilla.

Undervisa om normer utan att normera

Kungsholmens gymnasium har ett normkritiskt projekt där man ska utveckla undervisning kring sexualitet och kön i biologiundervisningen. De har arbetat med att gå igenom studiematerialet och vilka normer som syns där. Bland annat har de upptäckt att läromedel ofta talar om befruktning i termer av ett genomträngande eller slukande medan det snarare handlar om ett sammansmältande av ägg och spermie.

– Vi tar med oss normer in i undervisningen och applicerar den på naturvetenskapen och det leder tanken fel. Därför är det viktigt att vara medveten om hur man uttrycker sig, säger Anna-Karin Fridolfsson lektor i biologi och naturkunskap.

Ett annat exempel de talar om är när man pratar om människans närmaste släkting aporna där många läromedel presenterar det som att gorillahanen har ett harem av honor medan det å andra sidan kan presenteras som att honorna väljer en hane för beskydd.

– Målet är att fler elever ska känna sig inkluderade i undervisningen och vi ska problematisera hur våra normer påverkar hur vi tolkar naturen, säger Anders Jonsson lärare i biologi och naturvetenskap.

Eleverna har överlag varit positiva till det normkritiska anslaget i biologiundervisningen och flera har fått insikten att naturvetenskap ofta gör världen mer komplicerad men även intressantare.

Lärare lyssnar och antecknar under en presentation hur man utvecklar elevernas skrivande med sambandsord.

På Pedagog Stockholms facebook och instagram kommer vi under sommaren att presentera några av de tänkvärda resultaten för att roa och föda tanken i hängmattan.

Förra årets Kungsholmsakademin

Via en flippad video från en forskningskonferens i Luxemburg påpekar STLS-handledaren Maria Andrée att det är viktigt att komma ihåg att forskningsprocesser tar tid.

– Ni driver och utvecklar forskningen utifrån den egna praktiken. Tillsammans utvecklar vi teorier om undervisning genom att beskriva och förklara processen i vår undervisning, säger hon med tydlig entusiasm och beklagar att hon inte kan vara på plats för att ta del av presentationerna.

En lärande situation

Första året arrangerades seminarium där lärarna i grupper läste texter tillsammans och diskuterar dem. Texter valdes utifrån intresse och med tips av Maria Andrée. Som avslutning på första året fick de skriva en egen text där de samlade tankar och reflektioner kring sin undervisning och hur de kunde utveckla den. Texterna var personliga och bara till för att läsas av rektorerna.

Till andra året fick lärarna välja vad de ville fördjupa sig i och bilda grupper utifrån intresseområde eller haka på ett pågående FoU-projekt där de fick läsa texter och ge respons på forskningen.

Modellen för Kungsholmsakademin har vuxit fram utifrån skolans egna behov vilket har skapat legitimitet åt arbetssättet i kollegiet.

– Samtalen runt undervisningen har förändrats. Vi utgår från vår forskning i våra samtal. Vi rektorer har också utvecklat det pedagogiska ledarskapet där vi under klassrumsbesök tittar på vad som händer utifrån vad lärarna vill att vi ska ge respons på, berättar Annica.

Arbetet har letts av förstelärare och lektorer tillsammans med rektorer. Varje lärare har fått ungefär en veckas arbetstid avsatt för forskning. Satsningen har tagits väl emot av lärare och elever, även om det i början var oroligt.

– Vi är i en lärande situation och det kan vara ovant, ibland obekvämt, men vi hjälps åt i kollegiet, säger Annica.

Annica påpekar att det är svårt att veta hur eleverna tar till sig undervisningen, men genom att dokumentera och analysera sin insamlade data får läraren syn på vad som fungerar och inte.

Lektor Helena Danielsson-Thorell som varit med och startat projektet menar att en av framgångsfaktorerna har varit att lärarna själva beslutat vad de ska forska i. Handledarna har sen hjälpt dem att slipa på sina problemformuleringar och analysera datan.

– Vi har planer på att involvera våra VFU studenter i forskningen. Det blir en resurs för dem att undersöka frågor som har stöd i verksamheten.

Diskussion kring metod och resultat

På Kungsholmsakademin, dagen före sommarledigheten, presenterade lärare sin forskning för varandra i seminarieform där de kunde ställa fördjupande frågor och diskutera metod och resultat.

Jenny Canato Källgren, Li Karlsen Olsson och Carl Lilja undervisar i engelskspråkiga klasser på gymnasiet och har forskat i translanguaging, eller korsspråkande, där de undersökt hur man kan använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen. Målet är att höja elevers språkkompetens och stärka deras kunskapsresultat, genom att brister i den språkliga förståelsen inte hindrar kunskapsinhämtningen. Ett exempel som de tog upp var ämnet social studies som läses på engelska, men elevernas kunskaper stärks av att läsa om svensk politik på svenska. På så sätt utvecklar de ett akademiskt ordförråd på både svenska och engelska, vilket krävs för högre studier i Sverige. Jenny berättar att eleverna först var skeptiska till språkblandningen, men att de efterhand blivit mer positiva.

– Att arbeta med translanguaging stärker både språk– och ämneskunskaper. Eleverna valde att använda svenska och engelska vid olika tillfällen och uppgifter beroende på vad som passade dem bäst.

Erik Söderlund, lärare i engelska och historia, har undersökt om resultatet på ett prov påverkas om eleven skriver det digitalt eller förhand. Han lät studenterna skriva historieprov på olika sätt och jämförde sedan resultatet.

– Jag såg ingen definitiv skillnad mellan handskrivna och digitala prov, men vissa elever fick bättre resultat när de skrev sina prov på dator. Kanske var det för att de hade mer tid att redigera texten? funderar Erik.

Erik menar att det finns fler intressanta aspekter att forska vidare på när det gäller digitala prov. Bland annat finns det ett stort intresse från eleverna att skriva prov digitalt, medan lärarkåren är mer skeptisk.

– Det viktigaste för elevernas resultat som jag kan se, och som stöds av tidigare forskning, är tiden som lagts ner på texten – hur genomarbetad den är.

Läs flera exempel på forskningsområden på Kungsholmsakademin 2016 på redaktionens blogg.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 16 juni 2017