Ny FoU-plan för Stockholms stads skolor

  •  

Ny FoU-plan för Stockholms stads skolor

Stockholm stads skolor har fått en ny FoU-plan som bland annat involverar fler yrkesgrupper i skolan. Planen pekar ut ett fortsatt fokus på det undervisningsutvecklande arbetet med kollegialt lärande, att omsätta teori i praktik, skapa möten mellan akademin och skolan samt öka kunskap om den praktiknära forskningen.

Den 19 april beslutade utbildningsnämnden om planen för utbildningsförvaltningens FoU-arbete för åren 2018-2021. Katarina Arkehag har varit chef för FoU-enheten sedan 2009 och därmed varit med och arbetat fram såväl den tidigare FoU-planen som den nya.

Vad är det som är nytt i den nya FoU-planen?

– Det är framförallt att vi nu har vidgat målgrupperna och tagit med andra professioner i skolan inom till exempel elevhälsa-, förskola och fritidshemsverksamheten. I den tidigare planen låg fokus huvudsakligen på lärarna, undervisning och ämnesdidaktik. Vi har skapat en arbetsgrupp där vi tillsammans med bland annat förskoleavdelningen och avdelningen för lärande och elevhälsa ska börja planera för vilka möjligheter som ska finnas för de olika professionerna att delta i FoU-verksamhet. Ett konkret exempel som ska sättas igång i höst är ett forskningsprojekt tillsammans med Stockholms universitet och några skolors fritidshemsverksamhet, berättar Katarina Arkehag.

Stöd till undervisningsutveckling

Den nya FoU-planen är en utveckling av planen för 2013-2016 och har tagits fram i dialog med rektorer och lektorer, medarbetare och chefer på central förvaltning samt i karriärutskottet i samband med en utvärdering som utbildningsförvaltningen genomförde 2017. Planen är indelad i fyra huvudområden som innebär att Stockholms stads skolor ska arbeta med utveckling inom:

  • FoU-kultur i skolan– vilket innebär att skolans professioner med ett analytiskt och reflekterande förhållningssätt ska ha möjlighet att kollegialt, utifrån aktuell forskning utveckla gemensam kunskap om lärande.
  • Möjligheter att fördjupa och bredda kunskap och kompetens och förmåga att omsätta teori till praktik och tvärtom.
  • Mer kunskap och forskning inom det praktikutvecklande skolforskningsområdet utifrån skolans frågor och hur forskningen kan tillämpas i praktiken.
  • Mer samverkan och nya arenor för samarbeten mellan skolhuvudmän, lärosäten och organisationer som arbetar med praktikutvecklande skolforskning.

Det innebär att utbildningsförvaltningen erbjuder skolor att ta del av en mängd olika aktiviteter som syftar till att öka skolors och lärares möjligheter att utveckla kunskap om elevernas lärande och förutsättningar för god undervisning.

Medel går att söka för att delta i FoU-projekt, arrangera studiecirklar eller delta i forskningskonferenser. Det går också att få stöd för att studera till magister/masterexamen och lärare och skolledare har möjlighet att ansöka om finansiering av forskarstudier på licentiatsnivå.

Utbildningsförvaltningen kommer fortsätta ta en ledande roll i samverkan med olika aktörer för att öka och påverka den praktikutvecklande skolforskningen där skolans professioner är aktiva parter.

Katarina Arkehag lämnar FoU i Stockholm för Örebro

Efter att ha arbetat i Stockholms stad i över 20 år, först som lärare och sedan som projektledare och chef för FoU-enheten, lämnar nu Katarina Arkehag sin tjänst för att anta utmaningen som kvalitets- och utvecklingschef på förvaltningen för förskola och skola i Örebro kommun.

Hur känns det att lämna Stockholm och utbildningsförvaltningen?

– Jag känner mig stolt över att ha varit en del av att Stockholms stad har gått i bräschen för att driva frågan om mer praktiknära skolforskning under flera år. Nu kan vi se att det pågår en massa saker där lärare har möjlighet att utveckla sitt kunnande och undervisning inom till exempel STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies, Doing history som leds av Globala gymnasiet och forskarskolor för lärare.

– Lärarnas forskningskonferens, LFK, som arrangeras under höstlovet har växt enormt sedan starten för sju år sedan. Allt fler lärare skriver artiklar och presenterar sina resultat på konferenser såväl nationellt som internationellt så att resultaten sprids till fler.

– Inom regeringsuppdraget "Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring", har en kartläggning gjorts av olika samarbeten mellan lärosäten och skolhuvudmän som skapar förutsättningar för långsiktig samverkan kring praktiknära forskning. I kartläggningen nämns flera av de initiativ som vi har varit med och startat upp, tex Ifous och STLS. Vi har varit en viktig aktör för skolutveckling i hela landet och jag kommer att fortsätta att följa allt som Stockholm gör och ta med mig alla lärdomar som jag fått från alla fantastiska medarbetare under åren.

Förhoppningar om framtida FoU-verksamheten i Stockholm

Vad hoppas du på kommer att hända framöver när det gäller FoU-verksamheten i Stockholms skolor?

– Min förhoppning är att allt fler lärare ges förutsättningar att arbeta med FoU-verksamhet tillsammans med forskare. Att STLS fortsätter att utveckla sin verksamhet tillsammans med Stockholms universitet och att vi kan arbeta tillsammans med fler huvudmän.

– Jag hoppas också på att arbetet med att skapa en FoU-kultur i skolorna fortsätter och blir än starkare. I det arbetet har ledning och chefer en avgörande roll. Det krävs en skolledning som med stort tålamod driver skolan framåt. Det måste skapas förutsättningar och tid för reflektion på skolorna där vi verkligen tar tillvara på den kunskap som alla forskande lärare har och utnyttjar den.

 Vad krävs för att vi ska se hur alla FoU-satsningar har gett för effekt på elevers lärande?

– Vi behöver bli bättre på att beskriva vad FoU-insatserna betyder för lärarna och eleverna. Praktiknära forskning tar tid och det måste få ta tid. Jag tror också att vi inte bara ska titta på elevernas betygsresultat utan också se andra delar i elevers utveckling.

Utbildningsförvaltningen i Almedalen

Du börjar din nya tjänst i Örebro i augusti men innan dess har du ett uppdrag kvar att axla för Stockholms stad under Almedalsveckan. Vad ska du göra där?

– Jag kommer att delta i ett seminarium som arrangeras av Ifous. Vi kommer att ha ett panelsamtal tillsammans med forskare och politiker där vi diskuterar vetenskaplig grund i skolan. Vi kommer att ställa oss frågor om vad som menas med vetenskaplig grund i undervisningen, hur erfarenhet blir beprövad och vad man gör när vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet saknas?

– Vi kommer att använda programmering i undervisningen, som nu har skrivits in i läroplanen, där det ju både saknas vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som skollagen säger att utbildningen ska vila på. Därför har vi tillsammans med Ifous och fyra skolhuvudmän i landet startat ett FoU-program som ca 130 lärare, rektorer och skolchefer kommer att delta i. Stockholms stad deltar med 10 grundskolor. I programmet ska vi ta reda på hur programmering kan integreras i undervisningen genom samarbete mellan lärare och forskare där lärares kunskaper och erfarenheter utgör grunden för gemensam kunskapsutveckling och ny forskning.

Programmet startade höstterminen 2017 och kommer att pågå fram till sommaren 2020.

– Det ska bli spännande att följa arbetet, även om jag nu måste göra det lite på håll, avslutar Katarina entusiastiskt.

Monica Eriksson

monica.e.eriksson@stockholm.se

Senast uppdaterad 2 juli 2018