Sturebyskolan lyfter fram det som skaver

  •  

Det finns inget ett Det finns inget ett "rätt sätt" att undervisa säger Andreas Jacobsson. Det handlar det om att testa sig fram menar Michael Laurell. Foto: Ulrica Zwenger

Hur för man in skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i den pedagogiska vardagen? På Sturebyskolan är klassrumsobservationer och elevintervjuer två viktiga delar för att utveckla undervisningen.

– Vad är det jag signalerar när mina elever tror att god läsförmåga är att läsa fort och att läsa tjocka böcker?

Den som självkritiskt undrar är en av svensklärarna på Sturebyskolan i Enskede. Tillsammans med lärarkolleger deltar hon i ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hur lärare får ihop sin undervisning som enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Projektet är nu inne på sitt tredje läsår och drivs av Andreas Jacobsson och Michael Laurell, båda lärare i matematik och idrott och hälsa.

Varför träna på multiplikationstabellen?

Andreas Jacobsson berättar att det började med Matematiklyftet för ungefär fyra år sedan.

– Då blev det naturligt att problematisera: ”Hur vet jag att just det här är bra? Varför ska eleverna träna på multiplikationstabellen? Vad har jag för bevis för att detta har landat hos eleverna?”

Utifrån Matematiklyftet kom idén om att fortsätta undersöka aspekter av elevers lärande som en effekt av undervisning, men med samtliga cirka 50 lärare i årskurs 4–9 på skolan.

Andreas Jacobsson och Michael Laurell är också lektor respektive förstelärare. Arbetet inleddes hösten 2016 med en träff på konferenstid där de båda presenterade sitt projekt.

– Vårt fokus är lärares lärande. Ofta har vi ingen aning om vad det är som ger effekt i undervisningen. Lite slentrianmässigt pratar vi om kända lärare eller kolleger som vi tycker är bra, men vi analyserar sällan vad det är som är bra, konstaterar Michael Laurell.

En inspiration har varit de senaste årens diskussioner om kollegialt lärande, som learning study, lesson study och aktionsforskning.

– Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte finns ett rätt sätt, ett ”one size fits all” vad gäller sättet att undervisa, säger Andreas Jacobsson och menar att det inte går att kopiera en ”duktig” lärares lektion och tro att eleverna därmed har lärt sig.

– I stället handlar det om att testa sig fram; pröva, analysera och göra om. Att helt enkelt lära av sin egen praktik, säger Michael Laurell.

Ämnesövergripande auskultationer

Vid den första träffen delades lärarna in i block över ämnesgränserna och uppmanades att auskultera på varandras lektioner. Den andra träffen någon månad senare ägnades åt diskussioner om vad som uppfattats under observationen. Lärarna fick också i uppgift att formulera något som ”skavde”, det vill säga något de uppfattade som ett problem och som de funderade på i sin undervisning.

Andreas Jacobsson konstaterar att det inte alltid är helt lätt att lyfta fram och identifiera ett skav.

– Det kan vara tufft att berätta för alla vad man tycker är svårt, men det handlar inte om att jag som lärare är dålig, understryker han.

Ungefär en gång i månaden har lärarna träffats gemensamt med sina olika projekt och granskat och tolkat data från observationer i klassrummet, diskuterat förändringar, därefter gjort ny datainsamling och nya tolkningar.

Sturebyskolans forskningskonferens

Vårterminen 2017 fick lärarna också börja skriva loggböcker efter varje träff: ”Vad har sagts på dagens träff? Aha-upplevelser? Detta tycker jag om gruppens diskussioner.”

Det första läsåret mynnade ut i Sturebyskolans forskningskonferens där lärarna presenterade sina tio projekt för varandra.

Läsåret 2017/18 fortsatte på samma sätt. I ämnesgrupper har lärarna hittat ett nytt skav att analysera, diskutera och testa i undervisningen. Exempelvis försöker både textil- och trä- och metallslöjdslärarna komma åt problemet med att eleverna uppfattar att de ska bedömas enbart efter vilket slutresultat de lyckas åstadkomma och inte efter vad de lärt sig under hela arbetsprocessen.

När vi är på besök har Sturebyskolans lärare sin tolfte gemensamma träff sedan starten. Andreas Jacobsson och Michael Laurell gör en snabb genomgång för alla av vad som ska diskuteras under eftermiddagen. Sedan fortsätter varje projektgrupp för sig.

Sju svensklärare har ägnat flera möten åt att utröna elevernas uppfattning om vad som menas med god läsförmåga. Bland annat har eleverna fått svara på enkäter, och där framgår att många elever uppfattar god läsförmåga som att läsa fort och läsa många böcker.

Olika strategier för olika texter

Andra iakttagelser lärarna har gjort är att nästan alla kopplar läsförmåga till skönlitteratur: ”Om man läser en bok, läser man på riktigt.”

– Samtidigt vet vi ju att kortare texter, som poesi, ofta ställer läsförmågan och läsförståelsen på sin spets. Vi måste kunna förmedla att det krävs olika lässtrategier för olika texter, säger en av lärarna.

– Delvis kanske vi ställde fel frågor i enkäterna. Eleverna hade till exempel svårt att skilja på läsförmåga och läsförståelse, säger en annan.

– Kanske borde vi mer ha frågat ”Varför?” och ”Vad?”. Till exempel ”Vad tänker du på när du hör ordet läsförmåga respektive läsförståelse?”Lärarna beslutar sig för att gå vidare med djupintervjuer muntligt med några grupper av elever.

Michael Laurell sitter med ett tag under mötet.

– Se till att inte intervjua den egna elevgruppen. Och tänk på att göra det enkelt så att det inte blir för mycket merarbete, uppmanar han.

Reflektion leder till problematisering

När tio minuter återstår av mötet tar lärarna fram sina loggböcker och var och en funderar och antecknar under en stunds tystnad. Så här skriver en av lärarna bland annat:

”Hittills verkar det som om flera elever har blivit mer medvetna. Men beror det på att de bara slänger sig med begrepp för att jag har sagt det? Eller förstår de på djupet? Hur kan vi medvetandegöra eleverna om deras egen läsförmåga? Så här vill vi gå vidare: Genom djupintervjuer i mindre elevgrupper.”

Loggböckerna samlar Andreas Jacobsson och Michael Laurell in och går igenom.

– I loggböckerna har lärarna värderat de här träffarna bra och vi har en känsla av att majoriteten har börjat problematisera elevers lärande, säger Andreas Jacobsson.

Lärares uppfattning av sitt lärande

Parallellt med Sturebyskolans lärares projekt har han och Michael Laurell sitt eget projekt som handlar om lärares uppfattning av sitt eget lärande. Arbetet följs av Glenn Hultman, professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

– Under hösten fortsätter vi på ett liknande sätt och samtidigt kommer vi att fördjupa oss med observationer och intervjuer med några av lärarna. Här har vi en uppmaning från Glenn Hultman att försöka komma åt det som inte tas upp i loggboken, berättar Michael Laurell.

Skolledningen vill gärna fortsätta projektet och ser som en utveckling att även systematisera och bepröva erfarenheten inom andra delar av verksamheten.

– Det är ju till exempel lika viktigt att fritidshemspedagogiken vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, konstaterar de båda.

Ingela Ösgård

Senast uppdaterad 9 januari 2019