Lärare undervisar kollegor i historiedidaktik

  •  

Maria Johansson undervisar kollegor i historiedidaktik.Maria Johansson undervisar kollegor i historiedidaktik.

Maria Johansson, Globala gymnasiet, är en av tre lärare som undervisat kollegor i historiedidaktik genom kursen Doing history, som givits av utbildningsförvaltningen. Kursen bygger på historiedidaktikern Peter Seixas sex grundläggande tankebegrepp.

– Den första omgången blev så lyckad att vi snart drar igång ytterligare en kurs, säger hon.

Kursledarna Maria Johansson, Hans Olofsson och Patrik Johansson är alla forskare i historiedidaktik. Under studierna kom de i kontakt med Peter Seixas och hans annorlunda sätt att undervisa i historia utifrån olika perspektiv.

En grupp lärare på Globala gymnasiet fick sedan möjlighet att under en sommar åka till Kanada och träffa Peter Seixas och arbeta med hans grundläggande begrepp för historieundervisning The Big Six, vars delar består av: historisk betydelse, historiska belägg, kontinuitet och förändring, orsaker och konsekvenser, historiska perspektiv samt den etiska dimensionen.

– Jag tycker själv att det är den bästa kurs jag någonsin gått, den kurs som har gett mig mest i förhållande till vad jag vill göra med min historieundervisning, säger Maria Johansson.

Kursupplägget är anpassat till svenska förhållanden

När lärarna kom hem till Sverige ville de utveckla ett liknande kursupplägg, anpassat till svenska förhållanden. Kontakt togs med utbildningsförvaltningen som genast gav sitt stöd till projektet.

Den första omgången av Doing history, som beskrivs som en pilotomgång, genomfördes som en seminarieserie under fem fredagseftermiddagar på Globala gymnasiet med åtta deltagande mellan- och högstadielärare.

– Det blev i stort som vi tänkt, ibland till och med bättre. Trots att vi hela tiden varit så imponerade av metoderna förvånades vi ibland av kraften i tankebegreppen, säger Maria Johansson.

Ett givande samarbete med Stockholmskällan

En av framgångsfaktorerna tror hon dels är att kursen anpassades till svenska förhållanden och till den konkreta verklighet med nya kursplaner och nationella prov som lärare lever i. Dels fanns ett givande samarbete med Stockholmskällan, där lärarna kunde nyttja material och anpassa mönsterövningar till aktuella och lättanvända källor.

– Vi gjorde också kopplingar till nationella prov i historia och visade hur ett tankebegrepp ligger väldigt väl i linje med de arbetssätt som de nationella proven kräver för att eleverna ska klara av de ganska avancerade uppgifterna om historiskt tänkande, säger hon.

Deltagarna nöjda med de handfasta idéerna

Maria Johansson berättar att deltagarna var väldigt positiva och fällde kommentarer som ”ett lyft”, ”det bästa jag gjort” och så vidare. Många framhöll att de var nöjda med de många handfasta idéerna samtidigt som perspektivet var teoretiskt.

– Jag känner mig säker på att kursdeltagarna kommer att förändra sin undervisning. Jag har i ett annat forskningsprojekt följt några av de här lärarna och vet att de redan gjort lektionsplaneringar där de utnyttjar erfarenheterna från kursen. Även jag själv och många av mina kollegor på Globala gymnasiet använder oss av de här tankebegreppen i vår undervisning.

– Dock ska sägas att det alltid tar tid att börja med ett nytt sätt att arbeta. Det är svårt att få fram material och det var därför som samarbetet med Stockholmskällan var så värdefullt.

Fördelar med historiska tankebegrepp

Maria Johansson ser två fördelar med att arbeta med historiska tankebegrepp. För det första ger det henne som lärare ett användbart metaspråk som hjälper henne att sätta ord på vad hon vill uppnå med olika lektioner och övningar.

– Tankebegreppen hjälper mig när jag planerar och strukturerar min undervisning, säger hon.

För det andra är det också möjligt att låta eleverna lära sig och arbeta med historiska tankebegrepp. Ett begrepp som historisk betydelse hjälper eleverna att fundera på vilka historiska berättelser de möter i historieundervisningen eller i populärkulturen, att dra slutsatser om på vilka grunder olika grupper under olika tider gör sina urval. Något som får eleverna att tänka kritiskt och ställa relevanta frågor om vad vi ska med de historiska berättelserna till.

Eleverna kan granska historiska urval

– Genom att analytiskt arbeta med både det som är beständigt och det som förändras blir det möjligt för eleverna att se historien som en process. Den stora poängen med det är att eleverna kan vända blicken mot sin egen samtid, granska historiska urval och se hur deras egen tid och deras egna liv också ingår i den här förändringsprocessen, säger Maria Johansson.

En ny kursomgång kommer att erbjudas lärare på grundskolans årskurs 4 - 9. Mer information kommer inom kort här på Pedagog Stockholm.

Då kommer kursen att avslutas med två heldagar där kursdeltagare från båda omgångarna samlas och tillsammans utvecklar lektionsupplägg och idéer. Målsättningen är att bygga upp en webbportal med lektionsidéer och övningar kopplade till de olika tankebegreppen.

Birgitta Wiberg
birgitta.wiberg@extern.stockholm.se

Kontakt

Senast uppdaterad 1 april 2014