Rörelse i skolan ska höja elevresultaten

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=v3EuisoCPwM&t=3s

På Bäckahagens skola har man infört daglig rörelse för alla elever för att höja resultaten och få eleverna att må bättre. Detta har gett roligare raster, ökade simkunskaper, elever som orkar mer på mattelektionen och bättre motorik bland lågstadielever.

Bäckahagens skola genomsyras av rörelseglädje. Det finns möjlighet för eleverna att testa olika idrotter, delta i organiserade aktiviteter på rasten och lektioner avbryts för mikropauser med rörelse. Projektet kallas Hjärna rörelse och är en ordlek på Gärna rörelse - för hjärnans skull.

Vill du vara med och påverka? 

Vill du vara med och ge barn rörelseglädje, grund till en livslång hälsa och kunskaper för att förstå sin omvärld, samtidigt som du själv får röra på dig? Sök lärarutbildningen och bli lärare i Stockholms stad.

Kompenserar för en stillasittande fritid

Hjärna rörelse startades för att höja elevernas resultat och för att kompensera att många elever har en stillasittande fritid.

─ Vi har vetat länge att kroppen mår bra av att vi rör på oss, men hjärnan behöver också rörelse för att fungera optimalt. När blodcirkulationen ökar ökar blodtillförseln till hjärnan och eleverna orkar hålla koncentration och fokus längre, säger Ronnie Iveslätt lärare i idrott och hälsa och projektledare för Hjärna rörelse på Bäckahagens skola.

Pulshöjande aktivitet för högre resultat

Bäckahagens skola har tillsammans med nio andra skolor i Stockholms stad infört pulsträning för eleverna i årskurs åtta. En gång i veckan har de en lektion med pulshöjande aktivitet utöver sina ordinarie lektioner i idrott och hälsa.

─ Vi vill se hur pulshöjande träning påverkar lärandet när eleverna går direkt in på en teoretisk lektion efter pulsträningen, säger Ronnie.

En pulshöjande aktivitet är en aktivitet eller lek som får hjärtat att pumpa blodet snabbare. Det kan vara att spela fotboll på rasten, en idrottslektion eller att ställa sig upp och springa på stället i klassrummet.

─ Man vill komma upp i minst sjuttio procent av sin max puls för att få det så effektivt som möjligt. Sen har vi aktiviteter som inte når detta men fungerar som en rastlöshet avbrytare i kroppen. Man ställer sig upp och rör sig för att motverka det ohälsosamma stillasittandet så kroppen och hjärnan kommer igång igen.

Effekt = förbättrad kondition

De elever som har pulspass i årskurs 8 började med det i årskurs sju. Första året inleddes med att mäta deras arbetspuls. I slutet av året mätte de igen. Sjuttiosju procent av de deltagande eleverna hade sänkt sin arbetspuls i genomsnitt med elva slag per minut.

─ En klar förbättring av konditionen, slår Ronnie fast.

Direkt efter puls lektionen har eleverna matematik och läraren Torben Lundén är mycket positiv.

─ Min upplevda effekt är att eleverna har fått bättre uthållighet och har lättare att fokusera hela lektionen, berättar Torben.

─ Forskaren Magnus Åkesson på idrottsförvaltningen forskar på skolor som har puls på schemat och han menar att det finns en tendens mot lite bättre förbättring av meritvärde hos dessa. Men vi har bara hållit på ett år så det är inte fastslaget att det beror på fokuset på rörelse, säger Ronnie.

Ett dagligt arbetssätt

Hjärna rörelse startades läsårsstart 2015/2016 som ett projekt men målet är att det ska bli ett dagligt arbetssätt på skolan.

─ Vi har haft ett väldigt positivt gensvar från både elever och lärare. Målet är att vi ska erbjuda trettio minuters fysisk aktivitet varje dag för alla elever.

I LGR11 står det att alla skolor ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysiskt aktivitet.

─ För att nå alla elever valde vi att satsa brett på rörelse och inte bara på pulsprojekt för en eller två klasser.

Rörelse på lektionerna kan handla om att eleverna får arbeta stående eller att de går och pratar i språkundervisningen. På stillasittande lektioner har man brainbreaks, små rörelsepauser på 3-4 min, där alla ställer sig upp och gör enklare rörelser innan lektionen fortsätter.

─ Många elever älskar brainbreaks men några som har svårt att fokusera om från rörelse till studier tycker det är jobbigt. Jag ber både lärare och elever återkoppla med erfarenheter så vi kan finjustera våra arbetssätt så det blir så konstruktiv som möjligt.

Organiserad rörelse genomsyrar även rasten och man har gått från att ha rastvakter till pedagoger som organiserar rörelseaktiviteter under rasten. Ronnie berättar att rasterna därmed blivit roligare för både elever och pedagoger.

─ Tidigare handlade det ofta om att vakta på rasten och ingripa om något händer. Nu har pedagogen en aktiv roll i att göra rasten meningsfull.

Ett mål är att skolan i framtiden ska mäta resultatet hos eleverna som haft mer rörelse i skolan genom prov eller att jämföra betygsresultat.

─ En dröm är att slå upp morgontidningen och se löpsedeln “Bäckahagens skola höjde sitt resultat genom rörelse i skolan”, säger Ronnie med ett leende.

Samarbete med lokala föreningar

Som en del av idrottslyftet får idrottsföreningar i närområdet komma till skolan och informera om sina verksamheter.

─ Samarbetet med lokala idrottsföreningar gör att fler elever får chansen att prova på olika idrotter. Varje förening håller träning i skolans lokaler en till två gånger i veckan under några veckor. Det innebär att eleverna hinner prova på många olika idrotter på en termin. För föräldrarna är det en lättnad att slippa skjutsa och ordna mellanmål ─ det sköter skolan.

Man har även haft extra idrott med fokus på motoriskt träning med årskurs ett till tre och mätt eleverna med en motorisk screening när de började träningen. Vid samma test efter sex månader tid så hade 15 av 25 elever förbättrat sin motorik markant.

Tidig vattenvana ökar simkunskaper

Ett av de mest konkreta resultaten av fokus på rörelse har varit en ökning i simkunnighet med tolv procent för alla elever i skolan. Bristande simkunskaper är den vanligaste orsaken till att elever inte får betyg i idrott och hälsa. Ronnie märkte att förkunskaperna i simning sänktes på skolan och fick gå en simlärarutbildning. Nu har han simundervisning med förskoleklasserna och lågstadiet en dag i veckan.

─ I de yngsta åldrarna arbetar vi med vattenvana som att släppa botten, flyta, dopa och hoppa. Kan man slippa göra det i årskurs tre eller fyra är mycket vunnet i simkunskaper.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 24 mars 2017