” Inkludering höjer resultaten för alla”

  •  

David Mitchell om inkludering. Foto: Lieselotte van der MeijsFoto: Lieselotte van der Meijs

 – Mycket av lärandet i skolan sker utanför klassrummet eller mellan elever. Därför bör varje elev undervisas med jämnåriga.

Det menar David Mitchell, ledande inkluderingsforskare från Nya Zeeland, som ser lärandet som en social aktivitet.

David Mitchell förklarar inkludering med att elever i behov av särskilt stöd undervisas tillsammans med jämnåriga elever i samma klassrum, men med innehåll och bedömning anpassade efter deras behov och förmågor. Han menar att det finns flera fördelar med att elever som behöver särskilt stöd undervisas i den ordinarie klassen. Dessutom finns ingen forskning som visar att det skulle vara bättre för dem att placeras i särskilda grupper.

– Forskning från USA och Storbritannien visar att alla elever i en klass höjer sina resultat med inkluderande undervisning.

En lärare som anpassar sin undervisning efter en elev i behov av särskilt stöd har också lättare att anpassa sin undervisning efter hela klassen.

Förbereds för samhällets mångfald

Det finns även mänskliga vinster med inkluderande undervisning. Genom att elever får växa upp tillsammans, skapa mer mångfasetterade relationer och se mångfalden bland sina medmänniskor.

– De får se ett bredare spektrum av vad det innebär att vara människa och elever i behov av särskilt stöd får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det förbereder dem för samhällets mångfald.

I sin senaste bok ”Inkludering i skolan – undervisningsstrategier som fungerar” listar David Mitchell 27 metoder för inkluderande undervisning. Några av dem tycker han är extra viktiga att tänka på.

– Om vi låter eleverna lära av varandra i mindre grupper med olika kunskapsnivåer stärks alla elevers kunskaper. Det finns mycket forskning som visar att den som hjälper en jämnårig elev med stödbehov lär sig mer än genom att bara undervisas av lärare och redovisa sina kunskaper. På maori finns ordet ako som betyder både ’undervisa’ och ’lära’. Jag tycker att det fångar att man lär sig mycket genom att undervisa.

Olika strategier för lärande

Många elever i behov av särskilt stöd har problem med både arbetsminnet och långtidsminnet och behöver strategier för att kompensera det.

– Det är viktigt att hjälpa elever att skaffa strategier för att lösa problem, att lära dem olika sätt att tänka för att få kunskaperna att fastna i långtidsminnet. Om eleverna inte minns viktiga delar av undervisningsinnehållet blir det svårt att koppla samman information och ta till sig ny kunskap.

David Mitchell betonar även vikten av att variera sin undervisning och systematiskt testa och utvärdera metoder och innehåll för att komma fram till vad som fungerar för gruppen i fråga.

– Lärare bör ta del av ny forskning om bevisat effektiv pedagogik och hur den kan användas i klassrummet.

Vad kännetecknar en inkluderande miljö?

– Skolledare och lärare måste förstå sig på och bejaka mångfald, och det måste finnas resurser som stödjer lärarna i form av specialpedagoger som kan ge råd och även fysiska resurser som IT-stöd. Undervisningen måste anpassas efter elevens inlärningsförmåga och intresse. Att anpassa innehållet i undervisningen tror jag är den största utmaningen för lärare.

Vad ska man tänka på i bedömningen av elever i behov av särskilt stöd?

– De kan bedömas som andra elever, men med anpassningar efter sin förståelse och förmåga att lära. Det innebär att bedömningen utformas efter den individuella utvecklingsplanen.

Vad innebär dessa anpassningar för läraren?

– Man kan behöva undervisa om ett innehåll på olika åldersnivåer för att kunna möta varje elevs läs- och förståelseförmåga.

Detta kan vara svårt för många lärare eftersom det kan kräva nya kunskaper och tid att anpassa innehållet. Det kräver i sin tur ett bra ledarskap och att det finns specialister som kan hjälpa läraren att nivåanpassa sitt undervisningsmaterial och stödja undervisningen i klassrummet.

Varför pratar vi så mycket om inkludering just nu?

– Tidigare exkluderade vi elever i behov av särskilt stöd till segregerade undervisningsmiljöer, men nu börjar vi i liten skala integrera dem i de ordinarie klasserna. Jag tror att det är en naturlig utveckling utifrån vad vi vet om pedagogik. Det handlar också om att de här elevernas föräldrar har varit en röststark grupp som fört sina barns talan och tvingat fram utvecklingen.

Fler och för lärare blir positiva till inkludering och tar till sig idéerna. Men vi är fortfarande i början av den här utvecklingen och har långt kvar menar David Mitchell. 

Lärarinstinkter

David Mitchell anser att lärare måste våga lita på sina ”lärarinstinkter” och att en bra lärare är en bra lärare för alla elever.

– Det finns inga magiska sätt att undervisa elever som behöver särskilt stöd. De följer samma lärkurva som andra elever och lärarna måste våga lita på sina undervisningskunskaper. Då kommer de att kunna lyckas med alla i klassrummet.

Många elever i behov av särskilt stöd har elevassistent och enligt David Mitchell används assistenterna ofta felaktigt och gör mer skada än nytta genom att eleven blir för beroende av sin assistent.

– Ett vanligt misstag är att elevassistenten bara har ansvaret för och arbetar med en elev. Det leder ofta till att eleven förlorar sin självständighet i lärandet och att läraren inte tar samma ansvar för elever som har assistent.

Behandla alla elever lika

David Mitchell menar att det parallellt med inkluderingen finns en trend att fler och fler elever utbildas i separatistiska klassrum.

– Vi vet mycket om utmaningarna och olika lösningar för elever i behov av särskilt stöd, men vi förändrar inte utbildningen efter vad vi vet och vad forskningen visar. Det är viktigt i ett demokratiskt samhälle att behandla alla elever lika och ge dem möjlighet att interagera med sina jämnåriga, att låta dem se att samhället är diversifierat.

Tanken David Mitchell vill att vi ska ta med oss är att om vi inte lyckas skapa mer inkluderande skolsystem alienerar vi barnen från varandra och skapar ett splittrat samhälle.

Här finns David Michetts presentationer från föreläsningen i augusti 2016:

Nescessary for some - good for all. What really works in inclusive education.

24 elements to achive sucessful outcomes.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 29 september 2016