Råd för skolans likabehandlingsplan

Det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska formuleras i en Likabehandlingsplan och en Plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop till en.

Plan för skolan hjälper dig med strukturen i planen och innehåller mängder av information i form av lagtexter, förklaringar, praktiska exempel och inspiration. Verktyget är uppbyggt kring en uppsättning rubriker som ska ingå i planen.

Här nedanför går vi igenom rubrik för rubrik, arbetet med likabehandlingsplanen.

Grunduppgifter

Här fyller du i information om din verksamhet, kontaktuppgifter, vilka som varit delaktiga i arbetet osv. Här formulerar du även en övergripande vision som tydligt markerar skolans inställning och som blir utgångspunkten för arbetet med planen. En sådan vision kan vara: ”På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.”

Tänk på att formulera dig klart, kortfattat och lättförståeligt, gärna i punktform där så är möjligt.

Utvärdera

Här fyller du i resultatet av uppföljningen av förra årets plan. Vad blev effekten av förra årets insatser på skolan? Vilka erfarenheter tar ni med er i arbetet med årets plan? Finns det behov av att avsätta medel för insatser under året?

Vad tyckte eleverna om förra årets insatser? Medarbetarna Vårdnadshavarna? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Främja

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det kan till exempel handla om:

  • att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten (kön).
  • att skapa förutsättningar så att alla kan delta på friluftsdagen eller skolresan oavsett funktionsnedsättning (funktionsnedsättning).
  • att diskutera normer för klädsel och andra personliga uttryck (könsidentitet eller uttryck).
  • att belysa rasismens historia i undervisningen (etnicitet).
  • att använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar (sexuell läggning).
  • att hålla skolavslutningar och andra tillställningar i icke-konfessionella lokaler (religion eller annan trosuppfattning).
  • diskutera status och makt kopplat till ålder med barn och elever (ålder).
  • att tillsammans i arbetslagen diskutera hur normer och föreställningar kring de olika diskrimineringsgrunderna kommer till uttryck i den egna undervisningen (samtliga diskrimineringsgrunder).

 Det ska finnas främjande åtgärder kopplade till samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet och ålder. Åtgärderna ska vara tidssatta, uppföljningsbara och ha en utsedd ansvarig. Det arbete som sägs ske löpande, och där alla är ansvariga, kan bli svårt att följa upp!

Tänk på att undvika omtag i kvalitetsarbetet på skolan! Om din skola har ett målinriktat jämställdhetsarbete som redovisas i skolans arbetsplan så kan detta arbete också vara ett exempel på främjande arbete i likabehandlingsplanen.

Kartlägg

Här beskriver du vilka kartläggningsmetoder verksamheten använt sig av och vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling identifierats.

Ibland rymmer en skola flera verksamhetsformer, till exempel särskola, grundskola och skolbarnsomsorg. Det är viktigt att kartläggningen täcker alla delar av skolans verksamhet.

  • Tänk på att eleverna är den viktigaste källan till kunskap!
  • Av eleverna får du ofta konkreta svar på var och när risken för kränkningar är som störst. Fråga även om kränkningar på nätet
  • Använd befintligt underlag såsom elevenkäter, planerade samtal med elev- och klassråd, sammanställningar från elevvårdsteam m.m.
  • Använd könsuppdelad statistik! Det kan finnas skillnader mellan pojkars och flickors upplevelse av utsatthet och kränkningar.
  • Fundera ut åldersadekvata frågor kring diskrimineringsgrunderna i kartläggningen. För ett lågstadiebarn kanske diskrimineringsgrunden sexuell läggning kan översättas till vem man kan bli kär i eller funderingar kring hur en familj kan se ut.
  • När det gäller verksamhet för de yngre barnen är det främst den pedagogiska miljön, materialet och personalens förhållningssätt som kartläggs.
  • Gå igenom skolans regler, rutiner och traditioner. Se över om det finns diskriminerande inslag. Lämnas stort utrymme för enskilda anställda att ta beslut på mindre sakliga grunder?
  • Att granska skolans undervisningsmaterial tillsammans med eleverna är ett sätt att arbeta normkritiskt och källkritiskt på samma gång!
  • Husmodellen är ett bra verktyg för att kartlägga utifrån diskrimineringsgrunderna.

Förebygg

I detta steg formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån resultatet i kartläggningen. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten.

Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.

Om en skola har flera verksamhetsformer, till exempel särskola, grundskola och skolbarnomsorg, är det viktigt att, utifrån de behov som har identifierats i kartläggningen, sätta upp specifika mål och åtgärder för de olika verksamheterna.

Det är viktigt att både de anställda och eleverna deltar i planeringen av det förebyggande arbetet.

Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den aktuella planen.

Rutiner för akuta situationer

De flesta skolor har väl grundade rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att ett barn far illa. Planarbetet blir ett bra tillfälle att se över dessa rutiner och försäkra sig om att de fortfarande är effektiva, giltiga och kända av all personal på skolan.

Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det är därför viktigt att ni tydliggör detta i er plan (Plan för skolan, DO, 2012).

Ärendet ska utredas skyndsamt. Handlingsplikten inträder så fort skolan fått kännedom om att ett barn känt sig utsatt.

Det är den enskildes upplevelse som är utgångspunkten för utredningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig kan skolan ta ställning till vad som har hänt.

Om trakasserier eller kränkande behandling har inträffat måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det inträffar igen. Ibland räcker det med att vidta åtgärder som berör de inblandade, ibland måste kanske hela skolan omfattas av åtgärderna.

Rutiner för dokumentation, uppföljning och ansvarsfördelning ska också finnas med i planen.

Det råder ett absolut förbud för vuxna att kränka eller trakassera barn i skolan. Om en vuxen kränker ett barn på skolan finns särskilda rutiner att följa. Ladda ned dokumentet med rutiner för vad som gäller när en vuxen kränker barn längre ned på den här sedan.

Den färdiga planen

När alla rubriker i planverktyget är ifyllda och planen är korrekturläst och granskad är den klar. I Plan för skolan finns information om hur planen fastställs och tips på hur den kan sparas ner och spridas.

Att lägga upp planen på skolans hemsida är ett bra sätt att göra den synlig och signalerar att det är ett viktigt dokument för skolan.

Senast uppdaterad 10 januari 2013