Så här jobbar vi på Abrahamsbergsskolan

  •  

Abrahamsbergsskolan är en av Stockholms stads kommunala F-9-skolor, med ca 670 elever, belägen i Bromma. Skolans motto är ”Trygghet och Kunskap” som enligt biträdande rektor Kristina Riksberg är två begrepp som förutsätter varandra och som ska genomsyra den vardagliga verksamheten på skolan.

Till sin hjälp har de använt Plan-verktyget i arbetet med skolans likabehandlingsplan. Vi ställde två frågor till Kristina Riksberg, som ansvarar för skolans Trygghetsgrupp.

Vad är dina erfarenheter av planverktyget?

– Det bästa är att man blir säkrare i sitt arbete med likabehandlingsplanen. Innan vi använde Planverktyget fanns det en osäkerhet kring om vi lyfte fram rätt områden vad det gäller kartläggning samt det främjande och förebyggande arbetet. Tidigare hade vi två planer, en för kränkning och en för diskriminering, nu har vi en plan eftersom verktyget utgår från att vi för samman de två tidigare planerna till en.

– När både skollagen och diskrimineringslagen är inbäddade i verktyget så blir det som en garanti för att man gör rätt och inte missar någon del. Dessutom är verktyget framtaget av Diskrimineringsombudsmannen i samarbete med Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen och Skolverket.

– Planverktyget innehåller också matnyttig information, länkar och lathundar att använda om man fastnar. Särskilt svårt kan det vara att beskriva konkret hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna. Genom länkarna i verktyget får man en bra guidning och hjälp kring hur man kan tänka kring en viss fråga.

En egen plan nära verksamheten

– Det är också bra att planen blir ”vår”, inte generella antaganden utan beskriver vår verklighet och på vilket sätt vi arbetar med skolans trygghetsarbete. Genom kartläggningen får vi fram vilka områden som just vår skola skall arbeta främjande respektive förebyggande med.
På det sättet är den ständigt aktuell och intressant.

– Dessutom kan jag länka till andra dokument, till exempel skolans antimobbningsplan och åtgärdstrappa. Man kan också lägga in egna bilder som gör likabehandlingsplanen till ett snyggt och verksamhetsnära dokument.

– Jag kan dock sakna en snyggare utskrift i verktyget. Det blir en hel del ”klippa och klistra” till Word för att få en snygg layout.

Vad är ni mest nöjda med i ert likabehandlingsarbete?

– Mest nöjda är vi med vår systematiska resultatuppföljning som vid det här laget är väl inarbetat. Kartläggningen sker på olika sätt. Vi har utformat en trygghetsenkät som vi kallar ”Hur mår du nu?”. Den fylls i av skolans alla elever två gånger om året. Enkäten är kopplad till läroplanen, skolans arbetsplan med våra åtaganden samt brukarundersökningen.

– Vi har också utformat en enkät för att utvärdera Likabehandlingsplanen. Resultaten följs upp systematiskt två gånger per år. Arbetslagen analyserar resultaten och utformar effektkedjor för att lyfta fram de bästa respektive sämsta resultaten med samt en plan för vad som skall främjas och förebyggas. Det här gör vårt likabehandlingsarbete till ett verksamhetsnära och ständigt aktuellt arbete där alla är involverade.

En arbetsgrupp med breda kontaktytor

– Vi har en trygghetsgrupp som består av två lärare, en från låg- och mellanstadiet och en från högstadiet, jag ingår som skolledare samt skolsköterskan och kurator. Vi arbetar med övergripande trygghetsfrågor. I varje arbetslag finns en trygghetssamordnare som arbetar nära trygghetsgruppen, deras uppdrag är att bevaka trygghetsarbetet i arbetslaget.

– Vi har dessutom en AMOR- och kamratstödjargrupp som ansvarar för skolans antimobbningsorganisation samt arbetet med kamratstödjarna.

– Vårt kommande utvecklingsområde är att involvera föräldrar på ett tydligare sätt. Vi har även tittat lite på Husmodellen som en modell för att identifiera fysiska platser på skolan och fritids där det kan finnas risk för kränkande behandling.

– Vi har också anmält tre pedagoger till Skolverkets kurs Likabehandling i teori och praktik. Det är alltid utvecklande och lärorikt att diskutera med pedagoger utanför den egna skolan.

Elsa Mattsson

Senast uppdaterad 10 januari 2013