Karriärteam i stället för sommarlov

  •  

Eleverna Alice Wallner och Aron Godling i NC15 arbetar tillsammans med att hitta lösningen på fysikproblemet de fått av läraren Kristina Bondeson. Foto: Robert BlombäckEleverna Alice Wallner och Aron Godling i NC15 arbetar tillsammans med att hitta lösningen på fysikproblemet de fått av läraren Kristina Bondeson. Foto: Robert Blombäck

När kollegerna går på sommarlov stannar de elva karriärlärarna på Norra Real kvar på skolan. De utgör karriärlärarteamet som valt bort loven för sitt uppdrag att strategiskt utveckla undervisningen för hela skolan.

Det är inte så synd om karriärlärarteamet som det låter. De har sökt och fått tjänsterna som förstelärare och lektorer, vilket på Norra Real innebär att de bytt bort sina ferietjänster mot semestertjänster för att kunna förädla undervisningen med systematik.

Gymnasieskolan Norra Real är den enda skolan i Stockholm som valt att organisera så, och det har skett för att markera att karriärlärare har gått vidare i karriären och arbetar långsiktigt tillsammans med skolledningen. Det arbetet kan inte alltid ske under terminerna.

Presenterades på Goda exempel-mässan

Fredrik Skog är rektor för naturvetenskapsprogrammet och berättar att på skolan arbetar cirka 100 lärare, varav nio är förstelärare och två lektorer. Tillsammans utgör dessa elva karriärledarteamet vars metod presenterades på Stockholms stads Goda exempel-mässa i fjol.

– De här tjänsterna är inte ”tack för lång och trogen tjänst”, utan vi vill ha en utväxling på satsningen. Karriärlärarteamet arbetar nära skolledningen för att fylla ett behov. Vi arbetar för våra visioner, säger Fredrik Skog.

Han påpekar att begreppet ”förädling” ibland används felaktigt som mått på något som måste ge högre betyg. Det är inte det som är huvudpoängen för Norra Reals kvalitetsarbete.

Missvisande mäthysteri

– Det finns en mäthysteri som ibland blir missvisande. Våra elever kommer ofta in här från grundskolan på höga 330 poäng. Går de ut gymnasiet på samma poäng ser det statistiskt inte ut som att det skett någon utveckling.

I själva verket har eleven utvecklats enormt, påpekar Fredrik Skog, eftersom kraven och nivån på undervisningen är så mycket högre på gymnasiet än i grundskolan. Det behövs en oändligt mycket större ansträngning från eleven på gymnasiet för att nå samma betyg som på högstadiet.

Det är här karriärlärarteamet kommer in. Att utveckla undervisningen ger alla elever bättre förutsättningar.

– Vi träffas varannan vecka för att planera. Varje karriärlärare jobbar samtidigt parallellt med sina ämnen på sina respektive program, så det är de övergripande målen vi jobbar med gemensamt, förklarar försteläraren Kristina Bondeson som undervisar i matematik och fysik.

Sprider kunskap i hela kollegiet

Karriärlärarteamet arbetar med olika teman.

– Vetenskaplighet har varit ett tema i flera år, eftersom vi sett att eleverna har haft svårigheter. Det kan exempelvis handla om hur man hanterar referenser i en vetenskaplig text, säger Kristina Bondeson.

Poängen är att karriärlärarteamet sprider sin kunskap till hela lärarkollegiet så att förstärkningen av undervisningen kommer alla elever till del.

– På naturprogrammet ska eleverna göra en vetenskaplig undersökning och då kan en utvecklingspotential ligga i att de använder metoderna de fått i matematiken, säger Kristina Bondeson.

En stund senare illustrerar hon hur det kan gå till i praktiken. Då står hon framför avgångsklassen NC15 som ska ha en fysiklektion och arbeta med modellering, en problemlösningsmodell där eleverna använder matematiska formler och digitala verktyg för att kunna svara på en konkret fråga: Vilken temperatur har planeten Sirius på ytan?

Diskuterar problemlösning

Kristina Bondeson inleder med en genomgång steg för steg, där hon åskådliggör vilka problemställningar som kommer att dyka upp på färden mot problemets lösning:

– Alla föremål strålar och föremål som samtidigt absorberar all strålning kallas för en svart kropp. Det vi jobbar med nu är svarta kroppar, för modellen är lättast att använda på svarta kroppar. Om föremålet inte absorberar strålning kan man kompensera för det, säger hon och skriver en lång formel på tavlan.

När eleverna fått alla förutsättningar får de diskutera svårigheterna två och två och hur de ska nå målet. Sedan är det dags att sätta i gång datorerna och lägga in de givna värdena i programmet.

Kristina Bondeson går runt och lyssnar och fångar upp frågor. Eleven Axel Tibbling, 18 år, hejdar henne: ”Kristina, hur ställer jag in här?” Hon pekar på skärmen: ”Jomen högerklicka på glidaren, så kan du sätta max där”.

Axel Tibbling tycker att arbetssättet är idealiskt just för matte och fysik: genomgång, läsa, diskutera, analysera, problemlösning, återkoppling.

– Det är väldigt effektivt att jobba så. Det är helt annorlunda mot högstadiet där man passivt tog in information för att sedan skriva prov. Här måste vi lära oss reflektera och lösa problem, säger han medan Kristina Bondeson rundar av lektionen med en sammanfattning.

Fortbildning som gynnar alla elever

Karriärlärarteamet anordnar fortbildning för hela kollegiet, och de bjuder också in externa föreläsare. Både det tidigare Matematiklyftet och det nu pågående Läslyftet har utgjort teman i all undervisning, med stöd och utveckling från karriärlärarteamet.

Det finns inga siffror på att vässad undervisning har resulterat i högre betyg, utan vinsten ligger i att fler elever får chansen att tillgodogöra sig den.

– Det gynnar alla elever, oavsett om de är starka eller har svårt för ett ämne. Alla har nytta av ett mer reflekterande lärande och en större tydlighet på lektionen, säger Kristina Bondeson.

Marianne Hühne von Seth

Senast uppdaterad 25 juni 2018