Allt börjar med en kulturintresserad lärare

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=IZV-Bn6IcNU&t=12s

I september träffades 300 pedagoger och lärare från Stockholms förskolor och grundskolor för att lyssna till kulturföredrag, se smakprov från aktuella scenkonstföreställningar, mingla och nätverka med kollegor och kulturaktörer från Stockholms alla hörn på Kolla Kultur, Kulans utbudsdag. Du som inte var där men vill arbeta med kultur i ditt klassrum kan ta del av utbudet på Kulans sida. Och inspireras gärna av filmen från dagen.

Den 20 september 2018 drog stormen Knud in på Västkusten. Och i Stockholm intog Josette Bushell Mingo Kulturhusets scen med samma styrka. Josette är regissör, skådespelare, sångerska och prefekt i skådespeleri och mim på Stockholms konstnärliga högskola. Hon gav Kolla Kulturs starkaste tal under eftermiddagens program. Josette har spelat i musikalen Lejonkungen i London och inledde sitt framförande med att sjunga öppningsscenens sångstycke så kraftfullt att till och med vi som satt längst bak i den fullsatta salongen fick hålla i oss i bänkarna.

Kultur ger ingångar till svåra frågor

Josette talade till oss alla i salen. Hon sa, att hon vet, att vi redan vet, det hon kommer prata om. Men hon kommer att säga det ändå, för hennes budskap tål att sägas om och om igen.

I sitt tal poängterade Josette att alla som arbetar med barn och unga i förskolor och skolor har ett viktigt uppdrag. Uppdraget innebär att lära barnen att de är värda något. Att de är av betydelse för världen. Men vi har också det svåra uppdraget att förbereda barnen på att även om vi och de själva vet att de är värdefulla, kommer de att möta människor under livet, som inte kommer att hålla med om det. Därför är det viktigt att lära barnen hur de kan hantera svårigheter och navigera sig i framtiden. Konst- och kultur kan vara ett sätt att hjälpa unga att växa och skapa en trygg grund för dem att kunna, och våga, göra motstånd mot de främlingsfientliga krafter som vi idag ser breda ut sig alltmer i Europa och resten av världen. 

Hur pratar vi med barn och unga om konst och kultur?

Att använda sig av scenkonstupplevelser i sin undervisning är en metod för att hjälpa elever att navigera i livet. Men hur pratar vi med barn och unga om konst och kultur? Det kan vara svårt att hålla i ett samtal som inte utmynnar i åsikter som hämmar fördjupad diskussion. Ett exempel är att du fastnar i en diskussion om ”föreställningen var bra eller dålig” med eleverna, vilket kan hämma samtalet.

Anna Berg är dramaturg som föreläser och håller workshoppar för lärare om samtalsmodeller och föreställningsanalys och hur de kan relateras till förskolans och grundskolans läroplaner. På Kolla Kultur berättade hon om en modell som kan användas för att prata scenkonst med barn och elever.

Anna Berg menar att det är viktigt att vi börjar med att ställa oss frågorna: Vad menar vi när vi pratar om konst? Vad är skillnaden mellan analys och att tycka? Vad har vi konst till?

Att lära sig om, i, med och genom konst

Anna visar en modell som Lars Lindström, professor i pedagogik har tagit fram. Den visar olika slags läranden: Lärande OM konst, I konst, MED konst och GENOM konst.

Anna talar om att lärandet kan ses som en tratt eller som en trampolin. Där tratten är det som vi lär oss OM konst och MED konst. Trampolinen är det som vi lär oss genom att själva skapa, I konst, och det vi lär oss om oss själva som människor, det som handlar om normer, samarbete och demokrati, med hjälp av att reflektera GENOM konst.

Genom konsten ska vi få möjlighet att göra vårat eget hopp från trampolinen.

Anna delar med sig av en formulering som kan beskriva vad konst är:

”Konst uppstår när en utövare har en intention med ett uttryck och när en betraktare gör en tolkning av verket där tankar, känslor, associationer, åsikter, kunskap eller insikter uppstår.”

Beskriva, tolka och reflektera

När Anna är ute och föreläser för pedagoger och lärare brukar hon använda en enkel bildanalysmodell som innehåller stegen beskriva, tolka och reflektera.

När vi ska prata om en scenkonstupplevelse med elever kan en intressant första fråga till gruppen vara: ”När började föreställningen, tycker du?”

Tillägget ”tycker du” är viktigt. Låt var och en tyst tänka efter och be sedan klassen att försöka hitta så många olika svar på frågan som möjligt. Det kan vara ett visst klockslag eller i den stund ni blev insläppta i salongen. När publiken tystnade. När ljuset gick upp på scenen. När musiken började. Eller varför inte redan när ni såg affischen eller pratade om att ni skulle se en föreställning. Alla föreställningar har en rad olika startpunkter – alla är rätt och lika sanna - även om de gör olika starka intryck på olika personer. Svaren säger en del om förväntningarna på föreställningen och att dans- eller teaterhändelsen är större än föreställningen i sig själv.

Du kan läsa mer om Annas tankar om att prata scenkonst i foldern Prata Scenkonst som är utgiven av Regionteater Väst (pdf).

Konst och kultur som verktyg för att motverka utanförskap

Efter Annas framförande drog nästa virvelvind in på scenen. Ayesha Quraishi berättade hur kulturen har räddat henne. Ayesha har gjort en resa från strulig elev till ett liv som rappare, musikartist och konstnär. Hon är konstnärlig ledare på Kulturhuset Stadsteatern Vällingby och genom det är hon idag själv ett led i att rädda kommande generationer från utanförskap.

Kolla Kultur avslutades med ett inslag från Kulturhuset Stadsteater Vällingby av fyra dansare som visade ett inslag från dansföreställningen ”HÄR”. HÄR ursäktar sig inte. Vi är HÄR. Vi har alltid varit HÄR. Ett starkt nummer där konceptet ”finrum” utmanas och ifrågasätts när dansarna navigerar mellan frågor om identitet och sociala förhållanden.

Är du intresserad av att boka en kulturupplevelse till din klass eller arbeta med en professionell kulturarbetare i undervisningen kan du ta del av utbudet på Kulan. Kulan är Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet.

Monica Eriksson
monica.e.eriksson@stockholm.se

Senast uppdaterad 15 oktober 2018