Kunskapsbanken

Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.

Filtreringsresultat

323 dokument matchar dina val

Flerspråkighet i förskolan del 2

Filtyp
Adobe Reader 2668kB
Beskrivning
ett referens och metodmaterial

Många barn i Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. Hur förskolan möter barnens olika språk har en avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer. På förskolan kan man påverka vilka språkliga kompetenser barnen kommer att uppnå i sina olika språk och stimulera deras kunskapsutveckling. Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande. Alla barn har dessutom glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer.

Detta metod- och referensmaterial har tagits fram till stöd för dig som möter två- och flerspråkiga barn i förskolan. Här finns exempel på vad man kan göra och vilka resurser som kan knytas till förskolan för att ge alla barns olika språk näring att växa. Ambitionen är att materialet ska kunna användas på alla förskolor. Detta oavsett om förskolan har många flerspråkiga barn eller bara någon enda, oavsett om man har tillgång till flerspråkig personal eller inte. Alla avsnitt i boken ger praktiska exempel som sedan diskuteras och som förankras i teori.

Boken har tagits fram av Språkforskningsinstitutet i Stockholm på uppdrag av Myndigheten
för skolutveckling. Arbetet har skett inom ramen för ett statsbidrag till utveckling av flerspråkiga resurser i förskolan. Författare är språkpedagogerna Karin Wallin och Susanne Benckert samt skolledaren Pia Håland som arbetat på uppdrag av Språkforskningsinstitutet i Stockholm. Monica Axelsson, forskningsledare vid pråkforskningsinstitutet har stöttat författarna.
Författare
Susanne Benckert, Pia Håland, Karin Wallin
Publiceringsår
2010
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass)
Områden
Förskola, Språkutveckling, Svenska som andraspråk
Typ av dokument
Publikationer

Flerspråkighet i förskolan del 1

Filtyp
Adobe Reader 8795kB
Beskrivning
ett referens och metodmaterial

Många barn i Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. Hur förskolan möter barnens olika språk har en avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer. På förskolan kan man påverka vilka språkliga kompetenser barnen kommer att uppnå i sina olika språk och stimulera deras kunskapsutveckling. Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande. Alla barn har dessutom glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer.

Detta metod- och referensmaterial har tagits fram till stöd för dig som möter två- och flerspråkiga barn i förskolan. Här finns exempel på vad man kan göra och vilka resurser som kan knytas till förskolan för att ge alla barns olika språk näring att växa. Ambitionen är att materialet ska kunna användas på alla förskolor. Detta oavsett om förskolan har många flerspråkiga barn eller bara någon enda, oavsett om man har tillgång till flerspråkig personal eller inte. Alla avsnitt i boken ger praktiska exempel som sedan diskuteras och som förankras i teori.

Boken har tagits fram av Språkforskningsinstitutet i Stockholm på uppdrag av Myndigheten
för skolutveckling. Arbetet har skett inom ramen för ett statsbidrag till utveckling av flerspråkiga resurser i förskolan. Författare är språkpedagogerna Karin Wallin och Susanne Benckert samt skolledaren Pia Håland som arbetat på uppdrag av Språkforskningsinstitutet i Stockholm. Monica Axelsson, forskningsledare vid pråkforskningsinstitutet har stöttat författarna.
Författare
Susanne Benckert, Pia Håland, Karin Wallin
Publiceringsår
2010
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass)
Områden
Förskola, Språkutveckling, Svenska som andraspråk
Typ av dokument
Publikationer

Nyanländ till den svenska kemiundervisningen

Filtyp
Adobe Reader 372kB
Beskrivning
En studie om nyanlända elevers meningsskapande i kemi i gymnasieskolan

Studien syftar till att undersöka hur medierande artefakter kan utgöra resurser men också hinder för språk- och kunskapsutvecklingen hos nyanlända elever i kemiundervisningen i ordinarie klasser på gymnasiet. Studien syftar även till att ge de nyanlända elevernas egna perspektiv på kemiundervisningen i ordinarie klasser.

I studien, som är en intervention av den ordinarie undervisningen, möter eleverna olika medierande artefakter inom ämnesområdet redoxkemi. Dataunderlaget består av videoinspelningar av elevsamtal från elevernas möten med medierande artefakter under fyra lektioner samt en fokusgruppintervju där de nyanlända eleverna reflekterar över undervisningen. Dataunderlaget analyseras utifrån en praktisk epistemologisk analys.

Resultatet visar att de medierande artefakterna ger de i helklass tysta nyanlända eleverna möjlighet till att föra informella naturvetenskapliga samtal som i
förlängningen leder till meningsskapande i redoxkemi. Resultatet visar även att de medierande artefakterna kan bidra till en så väl språklig som kunskapsmässig utveckling och därmed har en viktig roll i utformandet av en språkinriktad kemiundervisning.
Författare
Sara Planting-Bergloo
Publiceringsår
2017
Årskurser
Gymnasium
Områden
Kemi, Nyanlända, Språkutveckling, Svenska som andraspråk
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Organisation av undervisning av nyanlända elever

Filtyp
Adobe Reader 621kB
Beskrivning
- ett exempel från två skolor med inkluderande arbetssätt.

Antalet nyanlända elever ökar och detta kommer att ställa nya krav på skolan beträffande mottagande och organisation för undervisning för dessa elever. Detta innebär också att skolan behöver förbättra sin kunskap kring dessa elever.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva rektors, lärares och elevers upplevelse av en inkluderande organisation av undervisning för nyanlända elever. Två olika skolor med inkluderande arbetssätt i invandrartäta områden i en av Sveriges största städer har valts ut. På dessa skolor har lektionsobservationer genomförts för att få en förförståelse för hur skolan arbetar. Därefter har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och elever. Rektor på båda skolorna anser att arbetet kring nyanlända elevers undervisning ska bedrivas i en inkluderande organisation. Dels beroende på hur länge skolan har arbetat på detta sätt men också beroende på lärarnas egna tidigare erfarenheter anser lärarna att det är gynnsamt för eleverna att arbeta inkluderande.

På den skola, Betaskolan, som arbetat på detta sätt längst av de två skolorna ser också lärarna fler fördelar med arbetssättet. Eleverna är i högre grad positiva på båda skolorna. Det kapital eleven har med sig när de börjar på skolan påverkar i hög grad de har lätt att anpassa sig.

Det finns också en skillnad i vilken position den nyanlända eleven intar beroende på det kapital den har med sig. Flera beståndsdelar är av betydelse i den skola som väljer att arbeta inkluderande. Några av dessa är studiehandledning, språkutvecklande arbetssätt, relationer och en gemensam syn på nyanländas undervisning på skolan.
Författare
Carina Abrahamsson
Publiceringsår
2015
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Inkludering, Nyanlända, Organisation och ledarskap
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Kompositionen av en vetenskaplig artikel - en metatext om innehåll och form

Filtyp
Adobe Reader 463kB
Beskrivning
Hur skriver man en vetenskaplig artikel och varför ser den ut som den gör? Dessa frågor besvarar Jakob Gyllenpalm i sin utvecklingsartikel om formen för en vetenskaplig artikel inom utbildningsvetenskap.

Jakob Gyllenpalm är universitetslektor och arbetar på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

I texten finns det även lite tips kring hur man kan arbeta fram en röd tråd i en sådan text - kommunikativa knep i vetenskapligt skrivande kan man säga. Både högt och lågt.
Författare
Jakob Gyllenpalm
Publiceringsår
2016
Årskurser
-
Områden
FOU i Stockholm, FOU-projekt, Utvecklingsartiklar
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

Framgångsfaktorer för digital utveckling i skolan

Filtyp
Adobe Reader 497kB
Beskrivning
Den snabba utvecklingen av teknik och digitala lärresurser har medfört nya möjligheter för undervisningen. Samhället i stort blir alltmer digitaliserat men utvecklingen i skolan är ojämn. Användningen av digitala verktyg ökar i skolan men den skiljer sig mellan Stockholms stads skolor och mellan olika lärare inom en och samma skola.

Syftet med denna analys är att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en stark digital utveckling på skolorna. Resultatet kan användas för att öka kunskap om vad som kännetecknar skolor som lyckats väl i sitt digitaliseringsarbete. Resultatet kan ses som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda utvecklingen.
Författare
Utbildningsförvaltningen , IKT-enheten
Publiceringsår
2016
Årskurser
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning
Områden
IT i undervisningen
Typ av dokument
Rapporter och forskningsöversikter

Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamhet och skolan

Filtyp
Adobe Reader 2706kB
Beskrivning
Samverkan och samarbete mellan skola och socialtjänst, centralt och lokalt är en viktig förutsättning för att det ska gå bra för alla barn i skolan – och livet.

Denna samverkan är en kraftsamling av kollegor med olika kompetenser och erfarenheter. Samverkan bör kännetecknas av ömsesidighet och tillit samt vara meningsfull och begriplig. Den blir då själva navet för ett gott stöd för barn
och ungdomar som behöver stöd.

Denna samverkan behöver pågå kontinuerligt och aktivt understödjas av chefer på alla nivåer för att bli effektiv. Den underlättar också den andra viktiga förutsättningen – föräldrasamverkan.
Författare
Utbildningsförvaltningen
Publiceringsår
2015
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning, X (tionde skolåret)
Områden
Elever i behov av särskilt stöd
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Skolkulturens roll i specialpedagogik

Filtyp
Adobe Reader 306kB
Beskrivning
Vad säger egentligen forskningen om olika specialpedagogiska begrepp som skolan använder i sin verksamhet?

Det räcker inte med att ha anställda specialpedagoger eller speciallärare på en skola. Det krävs en blandning av olika metoder. Till exempel kan integration se ut på olika sätt i olika arbetslag och på olika platser. Det kräver framförallt ett arbete med hela skolkulturen.
Författare
Magnus Karnefors
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Elever i behov av särskilt stöd, Inkludering, Trygghet och studiero
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbete inklusive lednings- och kvalitetssystem

Filtyp
Adobe Reader 1352kB
Beskrivning
För elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan omfattar specialpedagogiska, psykosociala, psykologiska och medicinska insatser.

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Detta innebär att elevhälsan i sitt generellt inriktade arbete ska
För elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan omfattar specialpedagogiska, psykosociala, psykologiska och medicinska insatser.

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Detta innebär att elevhälsan i sitt generellt inriktade arbete ska
• bidra till att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa, det vill säga skapa en så positiv lärandesituation som möjligt
• bidra i arbetet till att skapa generella pedagogiska/praktiska anpassningar i lärmiljön
• förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter
• stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Kvalitetsprogrammet ersätter det tidigare från 2013. Ändringarna är markerade med ett streck i marginalen.
Författare
Utbildningsförvaltningen Stockholms stad
Publiceringsår
Juni 2015
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium
Områden
Elever i behov av särskilt stöd
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet

Filtyp
Adobe Reader 1044kB
Beskrivning
Den här studien handlar om hur elever arbetar med två undervisningsavsnitt som avslutas med en skrivuppgift. Svensk-klassrummet undersöks som en skriftpraktik (literacy practice, Barton, 2007) utifrån idén att läsande och skrivande alltid är situerade inom speciella sociala praktiker. Klassrummet undersöks också som en bedömningspraktik (classroom assessment environment, Brookhart, 1997a) utifrån idén att bedömning utgör en viktig del av klassrummets atmosfär och elevers möjligheter att lära sig.
I detta specifika fall rör det sig om hur en lärare formar arbetet under lektionerna och hur hon bedömer de färdiga elevtexterna. På senare år, när talet om explicita mål och formativ bedömning nått lärarrummen, har mer fokus riktats mot kopplingen mellan undervisning och olika slags bedömning. I stödmaterialet till den nya läroplanen (Lgr11) talas om formativ bedömning eller bedömning för lärande och summativ bedömning eller bedömning av lärande. Enkelt uttryckt handlar det förra om att bedömningen är framåtsyftande för att eleven ska utveckla sina kunskaper och förmågor och det senare att bedömningen är bakåtsyftande, exempelvis betygssättning.
Författare
Anna-Maija Norberg
Publiceringsår
2015
Årskurser
7, 8, 9
Områden
Bedömning och betyg, Forskande lärare, FOU i Stockholm, Svenska
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

12345...Nästa

Sök i Kunskapsbanken

  1. Årskurser

  2. Områden

  3. Typ av dokument

  4. 323 av 323 dokument matchar dina val Nollställ val