Kunskapsbanken - Pedagog Stockholm

Kunskapsbanken

Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.

Filtreringsresultat

326 dokument matchar dina val

Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamhet och skolan

Filtyp
Adobe Reader 2706kB
Beskrivning
Samverkan och samarbete mellan skola och socialtjänst, centralt och lokalt är en viktig förutsättning för att det ska gå bra för alla barn i skolan – och livet.

Denna samverkan är en kraftsamling av kollegor med olika kompetenser och erfarenheter. Samverkan bör kännetecknas av ömsesidighet och tillit samt vara meningsfull och begriplig. Den blir då själva navet för ett gott stöd för barn
och ungdomar som behöver stöd.

Denna samverkan behöver pågå kontinuerligt och aktivt understödjas av chefer på alla nivåer för att bli effektiv. Den underlättar också den andra viktiga förutsättningen – föräldrasamverkan.
Författare
Utbildningsförvaltningen
Publiceringsår
2015
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning, X (tionde skolåret)
Områden
Elever i behov av särskilt stöd
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Skolkulturens roll i specialpedagogik

Filtyp
Adobe Reader 306kB
Beskrivning
Vad säger egentligen forskningen om olika specialpedagogiska begrepp som skolan använder i sin verksamhet?

Det räcker inte med att ha anställda specialpedagoger eller speciallärare på en skola. Det krävs en blandning av olika metoder. Till exempel kan integration se ut på olika sätt i olika arbetslag och på olika platser. Det kräver framförallt ett arbete med hela skolkulturen.
Författare
Magnus Karnefors
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Elever i behov av särskilt stöd, Inkludering, Trygghet och studiero
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet

Filtyp
Adobe Reader 1044kB
Beskrivning
Den här studien handlar om hur elever arbetar med två undervisningsavsnitt som avslutas med en skrivuppgift. Svensk-klassrummet undersöks som en skriftpraktik (literacy practice, Barton, 2007) utifrån idén att läsande och skrivande alltid är situerade inom speciella sociala praktiker. Klassrummet undersöks också som en bedömningspraktik (classroom assessment environment, Brookhart, 1997a) utifrån idén att bedömning utgör en viktig del av klassrummets atmosfär och elevers möjligheter att lära sig.
I detta specifika fall rör det sig om hur en lärare formar arbetet under lektionerna och hur hon bedömer de färdiga elevtexterna. På senare år, när talet om explicita mål och formativ bedömning nått lärarrummen, har mer fokus riktats mot kopplingen mellan undervisning och olika slags bedömning. I stödmaterialet till den nya läroplanen (Lgr11) talas om formativ bedömning eller bedömning för lärande och summativ bedömning eller bedömning av lärande. Enkelt uttryckt handlar det förra om att bedömningen är framåtsyftande för att eleven ska utveckla sina kunskaper och förmågor och det senare att bedömningen är bakåtsyftande, exempelvis betygssättning.
Författare
Anna-Maija Norberg
Publiceringsår
2015
Årskurser
7, 8, 9
Områden
Bedömning och betyg, Forskande lärare, FOU i Stockholm, Svenska
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

"Det känns bara som ett ´wow´ - det går så bra!"

Filtyp
Adobe Reader 1015kB
Beskrivning
Resultatmätning i skola för elever i behov av särskilt stöd.

Vad händer när eleven bestämmer sig för att studera och hur beskriver eleven det?
Hur skulle man kunna resultatmäta det ögonblicket när personal, elever och föräldrar anger att ”allt känns bra” och således hitta indikatorer på framgång hos enskild elev?

En skola måste skapa förutsättningar för att vändprocesser ska kunna uppstå. Med hjälp av kvalificerade indikatorer går det att resultatmäta just det ögonblicket när allt känns bra. Huruvida dessa går att jämföra med varandra är inte givet. För att kunna hitta indikatorer och eventuellt jämföra elever behöver intervjuer göras och analyseras. Det svåra är att utvärdera dessa.
Författare
Magnus Karnefors
Publiceringsår
2009
Årskurser
7, 8, 9, Gymnasium
Områden
Bedömning och betyg, Elever i behov av särskilt stöd, Organisation och ledarskap
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Filtyp
Adobe Reader 1279kB
Beskrivning
Spansklärarens värderingar, dilemman och förslag

Syftet med studien är att kartlägga, beskriva och analysera de uppfattningar lärare i spanska på gymnasiet har om den grammatiska kompetensens roll i undervisningen. Mitt antagande är att den roll grammatiken har och har haft starkt påverkas av den kunskapssyn som råder under olika perioder och att dess skepnad ständigt förändras. Det är därför väsentligt för undervisningen i moderna språk att ett omvittnad komplicerat ämnesinnehåll diskuteras i relation till de aktuella målen med undervisningen. Självfallet är det så att hur lärare själva värderar ämnesinnehållet (i vårt fall grammatiken) i hög grad påverkar hur undervisningen utformas (t.ex. Borg, 2001; 2003; Phipps & Borg, 2009; Birello, 2012).

De mönster och motiv som framträder i lärarnas resonemang kommer att diskuteras i ljuset av aktuell språkdidaktisk forskning på området och inom den teoretiska referensram som presenteras.


Uppsatsens övergripande forskningsfråga är:
Vilka mönster och motiv framträder i spansklärares syn på den grammatiska kompetensens roll i undervisningen på gymnasiet?
Forskningsfrågan inordnar sig i den större frågan om vilken betydelse studiet av grammatiken har för formell (lärarledd) språkinlärning, något som inte ska studeras här men självklart utgör den horisont som inspirerar en studie som denna.
Författare
Annika Nylén
Publiceringsår
2015
Årskurser
7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning
Områden
Moderna språk, Skolforskning
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Att tolka spåren från det förflutna

Filtyp
Adobe Reader 1439kB
Beskrivning
Innebörder, lärande och meningsskapande av historisk källtolkning i gymnasiet

Den svenska skolan ska både utbilda och bilda eleverna vilket kan innebära att omvandla och berika eleverna som människor och göra dem historiskt allmänbildade. Dessa avsikter avspeglas i skolämnet historia vars övergripande syfte är att utveckla elevernas historiemedvetande vilket kan innefatta ett för eleverna inre, och ett för samhället yttre syfte. Historieundervisningen ska dels ge förutsättningar att reflektera över sin egen plats i historien och bidra till en meningsfull tillvaro, men också förse dem med kompetenser och kunskaper för ett aktivt och upplyst medborgarskap i den pluralistiska demokratin.

I ämnesplanerna för historia i Lgr11 och Lgy11 betonas tydligare än tidigare den kritiska granskningen, tolkningen och användningen av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. Fokuseringen på användandet av olika källmaterial innebär att historielärare just nu funderar över och prövar metoder för att undervisa om bland annat källkritik. Vid en första anblick kan det verka självklart vad detta innebär, men det är det inte nödvändigtvis.

Frågan är vad det innebär att kunna göra källkritiska analyser och att kunna tolka historiska källor i skolämnet historia? Om man vänder sig till den historieundervisningen i skolan har det källkritiska kunnandet närmast inneburit ett förgivettagande. Källkritiken i skolan har i hög grad handlat om att fastställa de historiska källornas tillförlitlighet genom kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens.
Författare
Patrik Johansson
Publiceringsår
2014
Årskurser
4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium
Områden
Filosofi, Forskande lärare, Historia, Psykologi, Religionskunskap
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Lässtrategier för vuxna

Filtyp
Adobe Reader 494kB
Beskrivning
Explecita lässtrategiger i undervisningen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Vi, två lärare i svenska som andraspråk på Åsö vuxengymnasium, deltog i ett ämnesdidaktiskt nätverk i ett projekt på utbildningsförvaltningen under våren 2013.
Att läsförståelse, för varje individ, är grunden för ett fullödigt deltagande i samhället och nödvändigt vid studier är oomtvistat i en svensk kontext. För de som invandrat som vuxna blir svenskstudier nödvändiga om de vill studera vidare, och ett viktigt del- eller slutmål blir avklarad grundläggande nivå. För att nå godkänt betyg i svenska som andraspråk på grundläggande nivå behövs tillräckliga kunskaper i både talad och skriven svenska.

Vårt utvecklingsarbete grundas i att flera studerande inte klarar målen för
läsförståelse i svenska som andraspråk. För betyget E ska de studerande kunna "förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer /…/ i tydligt formulerade texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer /…./. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk" (SKOLFS 2012:18, sid 91).

Kulbrandstad (2003) och flera andra läsforskare har visat att svaga läsare har sämre avkodningsförmåga, har svårare att identifiera genrer, inte använder sig av inferenser (d.v.s. de läser inte mellan raderna) samt har liten textrörlighet (d.v.s. de ser inte samband mellan texter och känner inte igen olika texttyper). Med dessa forskningsresultat som grund påbörjades vårt arbete med att planera en undervisning där lässtrategier skulle stå i fokus. Vi ville alltså lära ut, rent explicit, hur man gör när man tar sig an en text – i något syfte.
Författare
Monica Lindvall och Saga Östmar
Publiceringsår
2014
Årskurser
Vuxenutbildning
Områden
Bedömning och betyg, FOU-projekt, Svenska som andraspråk
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

It-strategi - för ett bättre lärande

Filtyp
Adobe Reader 146kB
Beskrivning
I en förskola och skola i världsklass är modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens självklarheter. Genom att it-verktygen används för lärande, samarbete, kommunikation och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. It gör skillnad för lärandet och ger en mer kostnadseffektiv administration. It i lärandet ger bättre möjligheter till individualisering för alla, inte minst för barn och elever i behov av särskilt stöd och för de elever som är i behov av större utmaningar. Ett viktigt perspektiv är att motverka skillnader mellan olika kulturer, kön och social bakgrund. Strategin ställer krav på att personalen i stadens kommunala förskolor och skolor har en hög kompetens inom it. It ska vara ett naturligt redskap i både pedagogiska och administrativa verksamheter och går inte att välja bort. Genomförandet av strategin ställer krav på ett tydligt ledarskap på alla nivåer.
Författare
Stockholms stad
Publiceringsår
2014
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning, X (tionde skolåret)
Områden
IT i undervisningen
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Performansanalys - en enklare form och metod i praktiken

Filtyp
Adobe Reader 367kB
Beskrivning
Syftet med denna studie var att undersöka styrkor samt utvecklingsområden i det fria skrivandet hos Alviksskolans hörselklasselever. Detta har skett genom en
performansanalysstudie i årskurserna 3, 4, 5, 6, 7 och 9 i Alviksskolans hörselklasser. I årkurserna 3, 6 och 9 har de skriftliga delarna i de nationella proven svenska/svenska som andraspråk analyserats och i övriga årskurser har eleverna fått i uppdrag att skriva en fri berättelse. En performansanalys är en språkutvecklingsanalys som används för att bedöma hur långt en elev har kommit i sin språkliga utveckling gällande främst skriftspråket. I en performansanalys markeras olika språkliga kategorier som till exempel ordklasser, nominalfraser och verbfraser.

Mina frågeställningar utgick ifrån att se om jag kunde se ett mönster ifråga om
prepositioner, partiklar, artiklar och ändelseböjningar samt hur det generella skrivandet utvecklas. Hur handskas eleverna med verbfraser och subjunktioner? Hur börjar de sina meningar? Hur målar de med språket - det vill säga hur använder de ett bildspråk - hur frekvent är beskrivandet?

Jag ville även finna en enkel modell som kunde bli användbar för svensklärare. En
metod som på ett enkelt sätt förstås av eleverna och att de utifrån denna form/metod själva lättare kunde se och analysera sitt skrivande. Jag provade en metod som jag kallar för färgmarkeringsmetoden, där jag använde överstrykningspennor med olika färger. Detta var en snabb och effektiv metod där jag snabbt kunde ta del av elevernas styrkor och förmågor. Det var också en metod som eleverna lätt kunde ta del av.

Vilka slutsatser kan jag nu dra av denna performansstudie? Den första slutsatsen är att jag ser effekt av att Alviksskolans elever med hörselnedsättning tränas i att lära sig att använda de svårhörbara artiklarna, partiklarna, ändelserna och prepositionerna på ett språkligt korrekt sätt. Elevernas styrkor i skrivprocessen är på individnivå olika, men det märks generellt i texterna när elevgrupper har arbetat med att arbeta med till exempel tempus, beskrivningar och styckesindelning. Däremot ser jag som utvecklingsområde att eleverna behöver få träning i att variera inledningen av en mening samt lära sig använda
fler varierade bindeord såsom subjunktioner. De behöver också skapa ett större ordförråd av verbfraser.
Författare
Maud Westbom
Publiceringsår
2014
Årskurser
3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Svenska
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

Tala är silver dela är guld

Filtyp
Adobe Reader 900kB
Beskrivning
Hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan.

Är det möjligt att bedöma den muntliga förmågan mer likvärdigt? Det är en av huvudfrågorna jag ställde mig för att komma fram till vad mitt utvecklingsarbete skulle handla om. Kan ett formativt arbetssätt vara den möjliga vägen var en annan.

Jag har under ett år deltagit i en cirkel i utbildningsförvaltningens regi som fick mig att börja fundera på att konkretisera mina idéer kring betyg och bedömning. Med stöd från gruppen och litteratur prövade jag idéer i praktiken, i klassrummet. Jag ville göra en film med olika boksamtal dramatiserade på olika betygsnivåer som skulle användas som underlag för diskussioner om elevers prestationer. Filmen skulle kunna göra det möjligt att bedöma den muntliga förmågan mer likvärdigt.

Jag använde mina två niondeklassare som jag undervisade för tillfället. Det var en utmaning rent didaktiskt men vi gjorde en film tillsammans som innehåller boksamtal på olika kunskapsnivåer från F-A. Varje grupp, som representerade ett visst betyg, genomförde ett tolkningsarbete av kunskapskraven i Lgr 11 för att hitta de kvaliteter som ett samtal ska innehålla. Resultaten av de dramatiserade boksamtalen blev representativa för respektive betygsnivå och de fick kunskap om begreppens innebörd på de olika kunskapsnivåerna men framför allt visade eleverna att de kunde använda sig av kunskaperna i praktiken.

Jag lyckades skapa ett användbart material för lärare men jag la också grunden till hur man skulle kunna arbeta formativt med elever för att de i större utsträckning ska kunna förstå de nya kunskapsnivåerna.
Författare
Marie Bergman
Publiceringsår
2013
Årskurser
9
Områden
Bedömning och betyg
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

Föregående12345...Nästa

Sök i Kunskapsbanken

  1. Årskurser

  2. Områden

  3. Typ av dokument

  4. 326 av 326 dokument matchar dina val Nollställ val