Kunskapsbanken - Pedagog Stockholm

Kunskapsbanken

Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.

Filtreringsresultat

326 dokument matchar dina val

”Skall jag ta ansvar för något jag köper?”

Filtyp
Adobe Reader 654kB
Beskrivning
En studie om ansvar, delat ledarskap och samarbete för modersmålsundervisning i Stockholms stad.

Enligt grundskoleförordningen har elever med annat modersmål än svenska, rätt att studera sitt modersmål som ett frivilligt ämne. I Stockholms stad organiseras denna verksamhet genom en separat enhet, Språkcentrum inom stadens utbildningsförvaltning.

Språkcentrum har anställda modersmålslärare och tillhandahåller mot beställning deras kompetens till stadens skolor, kommunala och fristående. Språkcentrum är en helt intäktsfinansierad verksamhet. Det är rektor på den enskilda skolan som har ansvar för att dessa elever får möjlighet ta del av sin rätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika aktörer med ansvar för denna verksamhet uppfattar sitt eget och andras ansvartagande och ledarskap samt hur samverkan aktörerna emellan fungerar.

Vi har kommit fram till att det inte finns några gemensamma och entydiga svar när det gäller såväl samverkan som ansvarstagande och ledarskap. Den enda gemensamma syn som framkommit är den, att Språkcentrum står för och skall utöva personalansvar gentemot modersmålslärarna.

Vår studie pekar antydningsvis mot att såväl nationella som kommunala riktlinjer är otydliga och att dessa är öppna för flera tolkningsmöjligheter. Skolledarna hamnar då i olika dilemman som beror på struktur, roller, värderingar och olika särintressen när det gäller ansvarfördelning, ledning och samverkan.
Författare
Renée Schlegel och Terhi Bisander
Publiceringsår
2010
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Språkutveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Läraren – från ensamvarg till lagarbetare?

Filtyp
Adobe Reader 948kB
Beskrivning
En studie av hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolansv läroplaner från 1962 till 2011.

Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning.

Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare?

Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa.

Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.
Författare
Mats Lundström
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Gruppen som pedagogiskt verktyg

Filtyp
Adobe Reader 1010kB
Beskrivning
En studie om gruppstorlekens pedagogiska betydelse i undervisningen.

Att med hjälp av den här kunskapsöversynen reda ut vad vi vet om skolans gruppers egenskaper och dynamik med avseende på storlek, riskerar att bli en mager historia. Det forskas förvånande lite.

Om den lilla gruppen kan en del befästas. En liten grupp skapar goda inlärningsförutsättningar för eleverna om den är kunskapsheterogen, har en tydlig och gemensam uppgift och är begränsad i tid. Denna grupp kan även vara omhändertagande.

Om gruppen dock är mer kunskapshomogen, inte har en tydlig gemensam uppgift och är permanent, är risken stor enligt både Hattie (s. 89, 93-94) och Skolverkets rapport (2009, s 24) att processer inom och i förhållande till gruppen minskar eller i värsta fall hindrar elevernas lärande.

I den lilla gruppen är det snäva ramar för tanke och känsla för medlemmarna. Om mediangruppen vet vi litegrann. Det verkar som att samtalet som form är viktig för både små och större gruppers lärande och att gruppens självbild har en stark påverkan på gruppens resultat därför att den påverkar dess arbetsvillighet och uthållighet.
Författare
Lotta Lorentzon
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Katarina Södra skolas likabehandlingsplan

Filtyp
Adobe Reader 198kB
Beskrivning
Katarina Södra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga och sedda. Elever, personal och föräldrar har god kännedom om skolans värdegrund och regler. Målet lyfts på elevrådet och man diskuterar hur man arbetat med frågan på klassråd. Rektor leder elevrådet. Skolledning följer upp rastverksamheten. Skolbarnsomsorgen genomför en kartläggning om Trygghet och Trivsel. Uppföljning på Fritidsforum och elevråd.
Författare
Katarina Södra skola
Publiceringsår
2012
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6
Områden
Trygghet, studiero och elevhälsa
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Kämpetorpsskolans likabehandlingsplan

Filtyp
Adobe Reader 117kB
Beskrivning
Kämpetorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Vår vision
På vår skola ska ingen elev riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Alla elever ska känna att de blir respekterade.
Alla elever ska veta att det finns vuxna omkring dem som de kan vända sig till om de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
Alla vuxna ska agera i enlighet med planens innehåll och innebörd.
Författare
Kämpetorpskolan
Publiceringsår
2013
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6
Områden
Trygghet, studiero och elevhälsa
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?

Filtyp
Adobe Reader 499kB
Beskrivning
Genom forskning får vi hela tiden ny kunskap som kan vara till nytta för
skolan. Men att omsätta ny kunskap i praktisk användning är ofta en svår
konst som kräver god organisation och ihärdighet.

I den nya skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet. Skrivningen har fått stor uppmärksamhet inom
skolan och i samhällsdebatten. Det har också lett till att många skolor känner
behov av stöd för att tolka skrivningens praktiska innebörd.

På uppdrag av utbildningsutskottet har en studie genomförts i syfte att öka förståelsen för hur ny kunskap kan komma till bättre användning i skolan.

En styrgrupp från utbildningsutskottet med företrädare för samtliga partier
har gett riktlinjer för arbetet. Forskningssekreterare Johan Wallin och
Helene Limén från utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen har ansvarat för studien och författat rapporten.

Rapporten har faktagranskats av Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik
vid Linnéuniversitetet i Växjö; Elisabet Nihlfors, adjungerad professor
i pedagogik vid Umeå universitet och huvudsekreterare för Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet; Per Nilsen, docent i
socialmedicin vid Linköpings universitet och Andreas Ryve, professor i matematik vid Mälardalens högskola.

Del 2 av rapporten finns att läsa här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Hur-kan-ny-kunskap-komma-till-_H00WRFR10d2/
Författare
Utbildningsutskottet
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Rapporter och forskningsöversikter

Hur kan ny kunskap om elevernas aktiviteter fungera som verktyg för lärarens möjlighet att utveckla

Filtyp
Adobe Reader 108kB
Beskrivning
Hur kan ny kunskap om elevernas aktiviteter fungera som verktyg för lärarens möjlighet att utveckla sin undervisning?
Författare
Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Projektbeskrivningar

Klassrumsnära skrivbedömning i ämnet engelska

Filtyp
Adobe Reader 8kB
Beskrivning
Klassrumsnära skrivbedömning i ämnet engelska
Författare
Karina Pålsson Gröndahl
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Projektbeskrivningar

Att göra återkoppling formativ. En analys av samtal mellan lärare och elev i samhällskunskap på gymn

Filtyp
Adobe Reader 181kB
Beskrivning
Att göra återkoppling formativ. En analys av samtal mellan lärare och elev i samhällskunskap på gymnasiet.
Författare
Robert Kenndal, Lauri Kuuru och Daniel Larsson
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Projektbeskrivningar

Likvärdighet stavas inte samma sak. Reflektion som verktyg för lärande och bedömning i kurserna Inst

Filtyp
Adobe Reader 6kB
Beskrivning
Likvärdighet stavas inte samma sak. Reflektion som verktyg för lärande och bedömning i kurserna Instrument eller sång 1 och 2.
Författare
Maria Forsman, Timo Silvennoinen och Johan Nyberg
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Projektbeskrivningar

Föregående12345...Nästa

Sök i Kunskapsbanken

  1. Årskurser

  2. Områden

  3. Typ av dokument

  4. 326 av 326 dokument matchar dina val Nollställ val