Kunskapsbanken - Pedagog Stockholm

Kunskapsbanken

Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.

Filtreringsresultat

326 dokument matchar dina val

Spänningen mellan olika bedömningstraditioner

Filtyp
Adobe Reader 1176kB
Beskrivning
Spänningen mellan olika bedömningstraditioner. En kritisk diskursanalytisk studie av svensklärares samtal om bedömning.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera de bedömningstraditioner som kommer till uttryck i svensklärares samtal. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer med betygssättande lärare på två olika grundskolor i Stockholmsområdet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell. Tre diskurser uppmärksammas i studien: en transparensdiskurs, en kreativitetsdiskurs och en utvecklingsdiskurs.Förhållandet mellan dessa diskurser och bedömningens administrativa och pedagogiska funktion diskuteras.

Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att transparensdiskursen i stor utsträckning bygger på en existerande administrativt inriktad diskurs där bedömning i första hand ska tillgodose olika systemmässiga funktioner medan utvecklingsdiskursen bygger på en pedagogiskt inriktad diskurs där bedömning har med lärande och meningsskapande för individer att göra. Studien konstaterar också att det pågår en form av hegemoniska strider mellan de tre observerade diskurserna.

Lärarna förefaller uttrycka sig med större affinitet inom transparensdiskursen än inom de övriga två diskurserna, vilket tolkas som anspråk på auktoritet och ett tecken på denna diskurs hegemoniska dominans över de övriga två. Detta relateras till ökade krav på resultatuppföljning inom utbildningssektorn och en utveckling av jämförande praktiker där utbildningens kvalitet kontrolleras genom jämförelse- och rankingsystem.
Författare
Tove Mejer
Publiceringsår
2012
Årskurser
Vuxenutbildning
Områden
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Den (o?)synliga processen - hur elever uttrycker pedagogisk planering

Filtyp
Adobe Reader 710kB
Beskrivning
Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna uttrycker diskurser kring undervisnings- och lärprocesser, i ett sammanhang där frågor om mål, kriterier, bedömning och resultat står i centrum. Denna process benämns LPP, lokal pedagogisk planering. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de diskurser som eleverna beskriver kan förstås i relation till de diskurser som uttrycks i styrdokumenten.

Studien genomfördes med diskursanalys som teori och metod. För att studera relationerna mellan elevernas diskurser och styrdokumentens diskurser användes läroplansteori. Texterna som diskursanalysen bygger på är insamlade både vid skriftliga frågeställningar, fokusgrupper och ur styrdokument gällande främst Lpo 94 och Lgr11.

Resultaten presenteras i reflekterande form och ger några frågeställningar till lärarprofessionen gällande hur den skall arbeta vidare med att förtydliga mål och metakognition för att stödja eleverna i lärandeprocessen.
Författare
Matilda Östman
Publiceringsår
2012
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Dold och avsiktlig variation

Filtyp
Adobe Reader 2137kB
Beskrivning
Dold och avsiktlig variation - om hur innehållets behandling kan påverka elevers uppfattningar av representativ demokrati.

Kan man genom att studera det som utspelar sig under några lektioner dra några slutsatser om vilket lärande som blir möjligt beroende av vilket innehåll som presenteras och hur detta görs? Och vilket blir resultatet? Kan man dra några slutsatser om hur elevernas uppfattningar förändras av olika typer av undervisningsinnehåll?

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner.

Varför var då just demokrati ett begrepp som valdes ut för studien? För de flesta eleverna ses demokrati som ett sätt att fatta beslut på och ett styrelsekick. Inte många elever kunde problematisera begreppet eller sätta det i relation till något annat än detta. Det finns således ett behov av att utveckla elevers kunskaper om grundläggande aspekter av det politiska systemet i Sverige och det var detta som vår Learning Study hade som utgångspunkt.
Författare
Anna-Karin Frisk
Publiceringsår
2010
Årskurser
8
Områden
Forskning och utveckling, Samhällsorienterade ämnen
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska proble

Filtyp
Adobe Reader 1232kB
Beskrivning
Denna avhandling handlar om matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa före-teelser har jag valt att observera matematiska förmågors uttryck hos högpres-terande gymnasieelever genom att analysera elevers agerande i samband med problemlösning av för eleverna nya och utmanande matematiska pro-blem. Eleverna löste problemen individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att elevernas problemlösningsaktiviteter innehåller tre gemen-samma faser och att dessa faser följer en bestämd kronologisk ordning. De nämnda faserna definieras av de matematiska förmågor som är mest fram-trädande under problemlösningens respektive fas. Vidare visar studien att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlös-ningsprocessen och att det matematiska minnet framträder huvudsakligen under problemlösningens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid av processen, så är det matematiska minnet avgö-rande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer sina lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av pro-blemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda problemlösningsmetoderna inte ledde till önskat resultat, så hade eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna, dvs. algebraiska, pro-blemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.
Författare
Attila Szabo
Publiceringsår
2013
Årskurser
Gymnasium
Områden
Matematik
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Hur barn gör måltid

Filtyp
Adobe Reader 785kB
Beskrivning
Fokus har här varit på barn som sitter ensamma utan vuxna. Hur barn gör måltid, som hela studien utforskar utgår från att studera en måltidsarena som förutom det givna att äta har visat sig beså av en mängd andra olika aktiviteter, samtala, berätta, sjunga, rimma, ramsa, skratta, göra miner, skämta.

Det har även visat sig att barnen tar stort ansvar för att en social ordning kring måltiden och de aktiviteter som där ingår, skapas. Barnen månar om varandra på olika sätt och ser till att alla barn kommer till bords, får en plats att sitta vid, har bestick och tallrik att äta med, får mat och ser till att maten räcker till alla. De går och hämtar varandra till bordet, fyller på med stolar om det behövs, ser till att det fylls på med mat i karotterna och skickar runt maten till varandra.

Kring måltider skapas en lokal kultur och socialisationsmönster beroende på vilka som deltar och vad som händer vid ett givet tillfälle. Detta kan besk-rivas utifrån att deltagare i givna situationer socialiserar in varandra och därmed skapar en lokal måltidsordning. På förskolan socialiserar barnen in varandra i måltiden till en särskild måltidsordning.

I mina data upplever jag aldrig att en måltidssituation går över styr eller att det skapas kaos i barngrupperna utan det finns hela tiden ett samspel mellan barn- barn och barn-pedagoger (jfr Evaldsson & Cekaite, 2012).
Författare
Ulrika Munck Sundman
Publiceringsår
2013
Årskurser
0 (Förskola)
Områden
Forskning och utveckling, Förskola
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Musicking - kreativ improvisation i förskolan

Filtyp
Adobe Reader 2995kB
Beskrivning
Denna avhandling bygger på videofilmad musikverksamhet i förskolan. Den fokuserar på deltagarnas samarbete i byggandet av musik och deras användning av semiotiska och materiella resurser. Videorna dokumenterar musicking (Small, 1998), det vill säga händelser som involverar en rad musikaliska aktiviteter: arbete med instrument, dans och rörelser, sång och lyssnande.

Musikbegreppet har inte någon generellt accepterad definition. Det är socialt och kulturellt konstruerat. Över tid och i olika kulturer ser definitionerna därför olika ut; från att i antiken ha varit ett brett musikbegrepp, vilket omfattade inslag från olika konstarter, har det rört sig mot definitioner som ’tonande rörliga former’ eller ’organiserat ljud’ som poängterar den auditiva egenskapen i mediet.

I vissa kulturer finns inget motsvarande begrepp, utan de begrepp som kommer i närheten av vårt västerländska musikbegrepp kan exempelvis innefatta dans, trummor och fest (BjØrkvold, 2005). Några forskare har ifrågasatt vårt musikbegrepp och försökt ersätta det med andra, däribland BjØrkvold (2005), som tvivlar på den pragmatiska nyttan av vårt västerländska musikbegrepp eftersom det enligt honom stämmer dåligt med barns (och vuxnas) sätt att uttrycka sig med alla sinnen och han propagerar därför för en ersättning av ordet musik till förmån för ordet musikía, vilket är sammansatt av musisk 1) och sikía 2)och som därför skulle spegla människans musiskhet på ett bättre sätt.

Uddén (2001) är inne på samma linje när hon diskuterar orsakerna till frånvaron av musikaktiviteter på förskola och menar att genom att byta ut begreppet musikaliska aktiviteter mot musisk lek skulle man kunna få pedagoger inom förskolan att associera till lek istället för till det ofta för pedagoger mer laddade begreppet musikalitet. På så sätt skulle pedagoger våga sig på att använda musik som ett pedagogiskt verktyg.


1) Ett försök till definition av ordet musisk (fritt efter Bjørkvold, 2005) är att människan inte endast kommunicerar verbalt och fysiskt utan bl. a genom lekande och sjungande. 2) Sikía betyder ”att uppleva med alla sinnen” eller ”helhetskänsla” (Bjørkvold, 2005).
Författare
Maria Wassrin
Publiceringsår
2013
Årskurser
0 (Förskola)
Områden
Forskning och utveckling, Förskola
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Stöd & Stimulans nr 6 Entreprenörskap Artikelserie om skola och entreprenörskap

Filtyp
Adobe Reader 1396kB
Beskrivning
Skolan spelar en viktig roll för ett Stockholm som är attraktivt, tryggt, tillgängligt
och växande för såväl företag och besökare som för stockholmarna själva.
Stockholms stad ska erbjuda en skolverksamhet i världsklass och entreprenörskap
ska numera löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Men kan man
lära elever att bli entreprenörer – och vad innebär egentligen entreprenöriellt
lärande? Är det en pedagogik med nytt innehåll eller ett politiskt modeord utan
substans?
Själva begreppet entreprenörskap kan ha många innebörder. Företagande är
kanske den som ligger närmast till hands. Entreprenörskap kan betecknas som
förmågan ”lära att lära” och den kompetensen behöver eleverna för att klara sig
på en framtida arbetsmarknad. Den stora utmaningen för skolan ligger i att bryta ned begreppet och omsätta det i en fungerande pedagogisk praktik. Entreprenörskap kan stimuleras genom att man tillämpar ett speciellt förhållningssätt i skolan – ett entreprenöriellt lärande.

Det innebär delaktiga elever som får utveckla sitt eget lärande och uppmuntras att komma med egna initiativ. Tidningen LÄRA Stockholm, som är en viktig kommunikationskanal för både lärare och skolledare, har intervjuat ledande forskare och företagsledare om skolaoch entreprenörskap samt besökt några framgångsrika projekt. I den här skriftenhar vi samlat dessa intervjuer och reportage för att inspirera och bidra till en fortsatt diskussion om betydelsen av ett entreprenöriellt lärande.
Författare
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Publiceringsår
2011
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium
Områden
Naturvetenskap och teknik, Samhällsorienterade ämnen, Övrigt
Typ av dokument
Artiklar och reportage

Stöd & Stimulans nr 5 Lärarna, eleverna och deras läsning En läs- och språksatsning

Filtyp
Adobe Reader 4568kB
Beskrivning
Lärarna, eleverna och deras läsning En läs- och språksatsning i Stockholms stads grundskolor

Denna skrift beskriver uppföljningen av den läs- och språksatsning som utbildningsförvaltningen i Stockholms stad genomförde under åren 2007–2010.
Uppföljningen, med analys, genomlysning och utvärdering, syftar till att ge en översiktlig, sammanfattande bild av satsningen. Målet är att ringa in vilka effekter satsningen har gett och vad som har varit framgångsfaktorer i projektet, vad som har saknats, vad som inte har fungerat och vad som behöver göras framöver. Uppföljningen har genomförts av Toura Hägnesten, utvecklingslärare, utbildningsförvaltningen. Arbetet har kvalitetssäkrats genom ett samarbete med Stockholms universitet med Siv Fischbein, professor emerita, som vetenskaplig handledare. Att göra en sådan här uppföljning är en del i stadens policy att utvärdera effekterna av olika satsningar. Uppföljningen bygger på en teoretisk utgångspunkt och är genomförd med utvalda metoder. För att ta del av redogörelsen för teoretisk utgångspunkt och metodval, läs den mer utförliga
rapporten ”Lärarkompetens och måluppfyllelse: Uppföljning av en läs- och språksatsning i Stockholms grundskolor” som finns på www.pedagogstockholm.se.
Det är vår förhoppning att denna uppföljning och utvärdering ska bidra till en fördjupad diskussion om vad som gör en satsning framgångsrik, vilka faktorer beslutsfattare och projektledare särskilt ska beakta, vad resultatet faktiskt blev av läs- och språksatsningen, samt utgöra ett underlag i arbetet med att även fortsättningsvis förbättra elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse i svenska.

Boken beskriver en mångfacetterad process och en mängd olika faktorer som har betydelse för läs- och språkutveckling. Den kan läsas i sin helhet, från början till slut, men enstaka avsnitt kan också läsas separat. Till exempel utgör presentationen av enkätsvaren underlag för en diskussion om satsningens betydelse för berörda lärare. På samma sätt kan andra delar ”plockas ut” och belysas ur olika perspektiv.
Författare
Toura Hägnesten
Publiceringsår
2011
Årskurser
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Språkutveckling
Typ av dokument
Rapporter och forskningsöversikter

Stöd & Stimulans nr 4 Samtalet om forskning och utveckling

Filtyp
Adobe Reader 11945kB
Beskrivning
Kompetenta och engagerade lärare och skolledare har stor betydelse för elevernas framtid. Men också forskning och utveckling inom det pedagogiska området spelar en viktig roll för att vi ska nå målet om en skola i världsklass. Vilket innebär att
• skolan ska vara världsbäst för varje elev
• skolan ska sträva efter att ha en utbildningsnivå i världsklass
• skolan ska förbereda eleverna för att vara världsmedborgare.
Utbildningsförvaltningen arbetar därför bland annat aktivt för att ge olika stöd och möjligheter för all personal inom skolans område att utvecklas i sin profession. Detta sker exempelvis via studier på avancerad respektive forskarnivå, via möjligheten till så kallade karriärtjänster, samt via tillgång till aktuell forskning. Tidningen LÄRA Stockholm är en viktig kommunikationskanal för både lärare och skolledare. Sedan starten 2007 har tidningen i varje nummer publicerat en längre intervju, ett längre samtal med en aktuell forskare inom ledarskap och pedagogik. Samtalen har väckt stort intresse inte bara inom skolans område. Därför samlar vi nu, i vår skriftserie, de hittills publicerade samtalen under rubriken ”Stöd och stimulans”. Vår förhoppning är att de ska bidra till dialogen om hur vi skapar en skola i världsklass.
Författare
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Publiceringsår
2010
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning, X (tionde skolåret)
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Artiklar och reportage

Stöd & Stimulans nr3 Många trådar in i ämnet – genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan

Filtyp
Adobe Reader 1288kB
Beskrivning
Denna bok är resultatet av ett samarbete mellan en skola – ett kommunalt språkforskningsinstitut – en nationell skolmyndighet som innefattat lärare, projektledare och forskare i deras strävan att utveckla flerspråkiga elevers språk och kunskaper. Skolan är en F-6 skola, Knutbyskolan, som ligger i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm. Den övervägande delen av eleverna är tvåspråkiga, många är födda i Sverige och andra har invandrat till Sverige.
För en del av eleverna är svenska det starkaste språket och för andra är familjens förstaspråk det starkaste. För de flesta är svenska ett andraspråk. De elever som går i skolans grekiska klasser och har halva sin undervisning på grekiska och andra halvan på svenska brukar i årskurs 6 ha utvecklat en stark tvåspråkighet. Arbetet som presenteras här har varit avhängigt andra än de somkonkret bidragit till boken. Vårt stora tack går till alla elever i skolan som entusiastiskt varit med på ”språk- och genrenoterna” och med glädje diskuterat och producerat allt mer sofistikerat språk och tänkande. Alla kollegor i Knutbyskolan tackas också varmt för deras engagemang för elevernas utveckling. Därefter riktar vi vårt tack till f.d. Myndigheten för skolutveckling som genom
sina nationella satsningar givit ekonomiskt stöd till både Knutbyskolan och Språkforskningsinstitutet i Stockholm. John Polias, som är huvudkällan till alla deltagares kompetensutveckling inom genrefältet, tackar vi för hans djupa teoretiska och praktiska kunskap och för hans tålmodiga och snabba svar på alla frågor vi ställt. Bodil Hedeboe har under vissa tider deltagit i skolans arbete och varit en viktig samtalspartner för Britt vilket vi vill tacka för. Ett särskilt tack till skolans rektor Lena Hellström som aldrig har sviktat i sin tro på denna satsning och för hennes tillit till dem som medverkat.

Vi hoppas att våra exempel visar hur ett arbete med fokus på samtidig språk- och kunskapsutveckling kan gå till i en skola där eleverna kommer till skolan med varierade omvärldserfarenheter och olika nivåer i svenska. Det är också vår förhoppning att våra läsare blir inspirerade att följa i våra spår och då kan dra nytta av de erfarenheter vi gjort under processen. Slutligen vill vi påpeka att processen att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetet fortfarande pågår och att detta bara är en anhalt.

Om författarna

Pilar Albornoz Kraut, specialpedagog med inriktning på koncentrations- och inlärningssvårighetersamt certifierad genrepedagog

Kristina Ansaldo, lågstadielärare och certifierad genrepedagog

Monica Axelsson, fil.dr, docent i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS, Stockholms universitet samt forskare vid Språkforskningsinstitutet i Stockholm

Gry Fyrö, grundskollärare 1–7 med inriktning Ma/No och certifierad genrepedagog

Britt Johansson, mellanstadielärare, projektledare för Knutbyprojektet –
ett genrepedagogiskt skolutvecklingsprojekt och certifierad genrepedagog

Tuija Rämö, specialpedagog med inriktning mot utvecklingsstörning, certifierad genrepedagog och CDA-terapeut
Författare
Monika Axelsson
Publiceringsår
2009
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, X (tionde skolåret)
Områden
Svenska och svenska som andra språk
Typ av dokument
Rapporter och forskningsöversikter

Föregående...678910...Nästa

Sök i Kunskapsbanken

  1. Årskurser

  2. Områden

  3. Typ av dokument

  4. 326 av 326 dokument matchar dina val Nollställ val