Lärarlyftet lyfte Mariaskolan

  •  

Maria Broström rektor på MariaskolanMaria Broström rektor på Mariaskolan

När Stockholms stad för några år sedan öppnade plånboken för kompetensutveckling av lärare, slog Karin Broström, som rektor på Mariaskolan, till på stort. Inte mindre än tolv av sina lärare släppte hon iväg.

Idag, några år senare, har hon ett mycket stolt och kompetent lärarlag med olika behörigheter och kvalifikationer.
Men det har knorrats en del.  

– Ja, jag sticker inte under stol med att det har varit mycket vikarier. Men det här var priset vi fick betala för en satsning, och det gällde att passa på för erbjudandet varade inte för evigt, säger Karin Broström.

Till skolans tröst, vad vikarier beträffar, har det som en innerstadsskola inte varit svårt att rekrytera behöriga lärarvikarier.

Göra fler behöriga

Sedan Karin kom till skolan för tre år sedan har hon tillsammans med sin personal arbetat med systematiskt kvalitetsarbete. För att få in mer kompetens och behörighet såg hon det som en självklarhet att bevilja studier. Utifrån skolans behov och lärarnas önskemål kunde hon tack vare stadens erbjudande skicka iväg två lärare att läsa på Lärarlyftet att göra sig behöriga i teknik och SVA och nio till att läsa in magisterexamen. Idag har hon till och med en lärare i slöjd/franska som går i forskarskola med sikte på licentiatexamen!

– Lärare måste få kunna göra karriär i skolan. Själv har jag sett till att två av mina specialpedagoger med magisterexamen plockats in i skolans ledningsgrupp, på 50 procent vardera, och en tredje ska arbeta som utvecklingslärare på halvtid med inkludering som är ett av skolans utvecklingsmål, säger Karin.

Hon medger att alla lärare, efter fullgjorda studier, inte kan beredas möjlighet att göra karriär på en gång, och medveten om risken att de söker sig till en annan skola.

Brinner för de svaga

Karin brinner för de svaga eleverna. Det är anledningen till varför hon plockat in specialpedagogerna i ledningsgruppen. Hon är so-lärare i botten och har själv en magisterexamen i sitt cv och vet vad studier kan tillföra skolan i utvecklingsarbetet. Hennes egen uppsats handlade om kreativitet i undervisningen och om hur kreativitet tolkas.

Mariaskolan är en F–9-skola med gamla anor: redan 1893 invigdes skolan i en växande stadsdel, där gammal bebyggelse fick ge vika för en mer modern. Det är en pampig byggnad i rött tegel, mittemot Zinkensdamms IP, och rymmer 820 elever och har runt 60 tjänster fördelade på ännu fler pedagoger. Det sitter mycket i väggarna, och att från att ha varit en skola med traditionell tydlig stadieindelning arbetar man numera i både i ämneslag 1–9 och arbetslag.

Alla ämnen ska synas

– Här finns en mångfald, en engagerad kompetent personal och vi har inga vattentäta skott mellan stadierna. När vi har jobbat med implementeringen av den nya läroplanen har lärarna suttit i ämneslag årskurs 1–9. Vi är på väg att bli en riktig 1–9-skola, säger Karin och betonar ”riktig”.

Med mångfald, förtydligar Karin, är att alla ämnen är lika viktiga, att alla ämnen ska synas.

Karin betonar att skolans arbete och utveckling är ett gemensamt arbete och hänger inte på den enskilde läraren. Därför tycker hon att det är bra att flera lärare med ämnesbehörigheter går in i klassrummet och kompletterar varandra i arbetslag istället för att en enda klasslärare tar hand om all undervisning. Det är också så de kunnat lösa kunskapslyftet på Mariaskolan och backat upp varandra i arbetslagen, även om en del föräldrar haft synpunkter.

Inför kommande läsår med ny läroplan där kunskapskraven förtydligast, även i de lägre årskurserna, känner sig Karin lugn.

– Det är en fantastisk tillgång att ha så många kunniga pedagoger med så olika kompetenser!

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Senast uppdaterad 7 februari 2013