Mattebegåvningar tänker utanför boxen

  •  

Attila Szabo har disputerat på en avhandling om matematikbegåvade elever.Attila Szabo har disputerat på en avhandling om matematikbegåvade elever.

Skolan är bra på att ta hand om musikbegåvade och idrottsbegåvade elever. Men det är sämre ställt med de intellektuellt begåvade.

Det menar Attila Szabo, forsknings- och utvecklingssamordnare på utbildningsförvaltningen, som nyligen disputerade på en avhandling om begåvade matematikelever.

Avhandlingen innehåller en översikt där Attila Szabo har analyserat internationell forskningslitteratur, sammanlagt 965 artiklar, om begåvade elevers matematikundervisning. En slutsats han själv drar är att skolan inte bör satsa på intelligenstester för att upptäcka de matematiskt begåvade eleverna.

– Visserligen är också matematisk begåvning normalfördelad, men att använda sig av psykometriska modeller ger inget entydigt svar på vilka elever som är matematiskt begåvade, fastslår han.

Ställer nya frågor

Attila Szabo menar att även utan särskilda intelligenstester går det att upptäcka de här eleverna redan i 8–10-årsåldern.

– Utmärkande är att de älskar matematiken, att de arbetar snabbt och är genuint nyfikna, att de tycker om utmaningar, det vill säga ställer nya frågor medan kamraterna söker ett svar. De blir också uttråkade av repetition, är oftast kreativa och tycker inte om att jobba i blandade grupper.

Så traditionell undervisning i den egna klassen är ingen bra lösning för de här eleverna. Det visar också forskningsresultaten.

– Om eleverna är kvar i den egna klassen på matematikundervisningen, där repetition och grupparbete i blandade grupper är vanligt, får de inte tillräckligt med utmaningar och tappar lätt lusten till lärandet. Det kan leda till att de presterar under sin förmåga och att de får problem i sitt sociala umgänge i skolan.

Frivillig extraundervisning som utmanar

I stället förespråkar Attila Szabo att skolan ordnar extra undervisning i matematikämnet. Den undervisningen ska erbjudas inte bara de matematikbegåvade eleverna, utan alla elever som är särskilt intresserade av matematik. Och den ska helst vara frivillig och tidsbegränsad.

– När de här eleverna får vara i en särskild grupp med andra elever som är lika intresserade av ämnet, eller får delta i acceleration, det vill säga läsa tillsammans med elever i högre årskurser, så får de nödvändiga utmaningar, trivs väl och knyter sociala band, berättar han och påpekar att det samtidigt är viktigt att eleverna får vara kvar i den egna klassen i de övriga ämnena.

Det faktum att det är frivilligt att delta i gruppen och att åtgärden är tidsbegränsad innebär också att de elever som så småningom upptäcker att undervisningen är för avancerad eller inte passar dem har möjlighet att sluta.

Ett starkt rättvisepatos

Sist men inte minst betonar Attila Szabo att läraren som ansvarar för dessa elever måste tycka om att arbeta med dem och möta dem med respekt, helst utan att känna sig hotad i sin roll att vara ”bäst i klassen”.

– Eleverna är oftast väldigt kreativa, de ställer mycket frågor, de gillar inte nödvändigtvis skolan och har dessutom oftast ett starkt rättvisepatos. Frånsett att låta dem arbeta med utmanande och fördjupande matematiska problem, bör läraren också låta dem upptäcka generella matematiska samband på egen hand eller konstruera nya uppgifter som är anpassade efter deras kapacitet, något som kan vara svårt att åstadkomma i en vanlig blandad klass.

De internationella forskartexter som Attila Szabo har gått igenom visar också på några skillnader mellan matematikbegåvade flickor och pojkar.

– Pojkarna är mer tävlingsinriktade medan flickorna, framför allt i de sena tonåren, har en tendens att välja bort utbildningar som innehåller mycket matematik och naturvetenskap.

Skillnader mellan könen

Det finns även studier som visar att flickorna på mellanstadiet presterar bättre om de är i en grupp med enbart flickor. I den könshomogena gruppen kan de också trivas med ett tävlingsinriktat arbetssätt.

Andra studier visar att skillnaden i attityd och motivation mellan flickor och pojkar kan vara kulturellt betingad. Bland annat noteras att andelen högpresterande är större bland flickorna än bland pojkarna i Storbritannien. I USA är det däremot pojkarna som presterar bättre. Skillnaden förklaras med att den mer sexualiserade kulturen i USA leder till att flickor har sämre självförtroende och är mindre intresserade av ämnet, eftersom matematiken där uppfattas som ett övervägande manligt område.

Matematiskt begåvade elever är heller inte nödvändigtvis högpresterande i allmänhet, menar Attila Szabo.

– Högpresterande elever är oftast konformister och vill anpassa sig; de gör som läraren säger och blir inte sällan hjälpredor i klassen. Matematikbegåvade elever är snarare individualister och högklassiga problemlösare som tänker utanför boxen.

Eleverna finns i alla samhällsklasser

Begåvade elever finns naturligtvis inte bara i matematik, de finns i många andra ämnen, konstaterar Attila Szabo.

– Och de finns överallt i Stockholms stads skolor, både i de socioekonomiskt starka och i de utsatta områdena. Det är lättare att upptäcka dem i starka områden där föräldrarna har högre utbildning och inkomster och där eleverna oftast har lättare att få stöd hemifrån, men vi måste erbjuda möjligheter också i de utsatta områdena, eftersom det bör finnas en lika stor andel begåvade elever där.

– Alltså är detta framför allt en rättvisefråga, fastslår han och hoppas att även Stockholms stad kommer att ta fram en handlingsplan för särskilt begåvade elever, oavsett vilket ämne de är begåvade i.

Ingela Ösgård

Läs mer om Attila Szabo på Stockholms universitets hemsida.

Stöd och inspiration

Stockholms universitet och KTH erbjuder matematikklubbar för elever i årskurs 4–9.

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med några kommuner sammanställt en handlingsplan för särskilt begåvade elever som finns tillgänglig på nätet.

Skolverket tillhandahåller stödmaterial för särskilt begåvade elever på sin webbplats.

Senast uppdaterad 11 juni 2018