Rörelse på matematiklektionen stödjer elever i behov av särskilt stöd

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=gfToRkx3pPE

Torben Lundén är matematiklärare på Bäckahagens skola och han planerar för rörelse på sina lektioner. Bland annat har han tre whiteboard–väggar i klassrummet där eleverna arbetar. Det har fått eleverna att prata mer matematik, synliggjort deras lärande och ökat elevernas fokus.

Torben menar att eleverna inte orkar sitta stilla i sextio minuter och arbeta med samma energi hela lektionen. Genom att de får gå upp och sträcka på sig och röra sig eller arbeta stående vid whiteboarden ökar genomströmningen av blodet och musklerna syresätts.

– Jag har märkt enorma effekter på koncentrationsförmåga och ork när jag planerar för rörelse i undervisningen. Det händer något i kroppen när du ställer dig upp, du syresätter kropp och hjärna. Du sitter inte ned och sjunker längre och längre ned på stolen.

Torben förstår att eleverna inte orkar sitta stilla en hel lektion med bibehållen energi och jämför med att han som lärare rör sig ganska mycket under en lektion.

– Som lärare står man upp hela lektionen, om jag satt ned hela lektionen skulle jag antagligen också förlora energi. Jag går runt i klassrummet, står upp och håller föreläsningar i olika delar av rummet. Då måste eleverna byta fokus och en sån liten förändring bidrar till att hålla koncentrationen uppe.

Matematiken synliggörs

Att arbeta direkt på väggarna ger även pedagogiska och didaktiska vinster genom att lärandet synliggörs för både Torben och eleverna.

– Jag ser vad de gör direkt! Det är ju svårt att se hur de arbetar i sina matteböcker. Men nu tar de bilder med sina Ipads och skickar till mig som jag kan använda när jag planerar undervisningen. Whiteboarden gör att de kommunicerar och resonerar mycket mer än om de sitter ned. Ibland samlar jag klassen stående vid någon lösning och vi kan gå runt i klassrummet för att titta på varandras lösningar.

Positiva effekter av rörelse i klassrummet

  • Synliggör lärandet.
  • Lätt att följa upp.
  • Direkt återkoppling och kamratbedömning.
  • Inspirerande för nästa grupp.
  • Lätt att bedöma.
  • Ökad koncentration och fokus.
  • Lättare att anpassa undervisningen.

– Jag har märkt att eleverna har enorm hjälp av att arbeta på whiteboards. Jag har många elever i behov av särskilt stöd och om de orkade en kvart tidigare, orkar de nästan hela lektionen nu. De har ofta svårt att få med sig materialet, men deras material är väggen.

Eleverna pratar matematik

Torben menar att whiteboards bidrar till ett språkutvecklande arbetssätt eftersom de inbjuder till samtal och han arbetar mycket med hur eleverna ska arbeta kring tavlorna.

– Samarbete, delaktighet, resonemang och kommunikation stärks och det är otroligt viktigt för jag kan inte hjälpa alla trettio elever samtidigt. När de jobbar så här hjälper de varandra att komma vidare i matematiken. Om någon står lite utanför i tavlorna är jag där och “knuffar” in. Vi pratar mycket om vikten av att vara med och vara delaktig.

Det brukar vara tre elever i varje grupp vid tavlan. Om de är fyra blir det lite för trångt. Torben berättar att det kan bli stimmigt, men då påminner han om att man ska tala lugnt och stilla och ta hänsyn. Hela gruppen måste inte arbeta vid tavlorna samtidigt.

– Ibland kan ena hälften av gruppen stå upp och räkna medan den andra gruppen sitter och arbetar i sin bok och sen byter vi efter en halvtimme. På det sättet kan jag hålla deras fokus längre.

Eleverna har varit väldigt positiva och även andra lärare har visat intresse för metoden.

– Jag har arbetat så här i en termin och arbetssättet har spridit sig till andra delar av skolan. Nu har vi fem-sex klassrum som ser ut så här på skolan där SO lärarna och språklärarna planerar för rörelse i sin undervisning.

Pulsträning ökar orken

Direkt före sin torsdagslektion har eleverna i årskurs åtta en pulshöjande lektion i gymnastiksalen. En pulshöjande aktivitet är en aktivitet eller lek som får hjärtat att pumpa blodet snabbare. Målet är att de ska komma upp i minst sjuttio procent av sin max puls för att få det så effektivt som möjligt. 

Eleverna som har pulspass i årskurs 8 började med det i årskurs sju. Första året inleddes med att mäta arbetspulsen och i slutet av året mätte de igen. Sjuttiosju procent av de deltagande eleverna hade sänkt sin arbetspuls i genomsnitt med elva slag per minut. En klar förbättring av konditionen.

– Vi vill se hur pulshöjande träning påverkar lärandet när eleverna går direkt in på en teoretisk lektion efter pulsträningen, säger Ronnie Iveslätt som är lärare i idrott och hälsa.

– Min upplevda effekt är att eleverna har fått bättre arbetsuthållighet och har lättare att fokusera hela lektionen, säger Torben.

På idrottförvaltningen finns det en forskare som forskar på Bäckahagens skola och de nio andra skolorna i Stockholms stad som har puls på schemat. Han menar att det finns en tendens mot lite bättre förbättring av meritvärde hos dessa men att det är för tidigt att säga om det beror på pulsträningen eller inte.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 31 mars 2017