Källkritik - viktiga kunskaper i en digital värld

  •  

Till vardags arbetar Linda Spolén med kompetensutveckling inom medie och informationskunnighet samt programmering på Medioteket i Stockholms stad. Den 9 april är det fest för då är Linda en av talarna på Sett.Till vardags arbetar Linda Spolén med kompetensutveckling inom medie och informationskunnighet samt programmering på Medioteket i Stockholms stad. Den 9 april är det fest för då är Linda en av talarna på Sett.

Hur påverkar algoritmer och våra digitala vanor vilken information vi möts av? Hur kan vi ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara både källkritisk och sökkritisk idag?

Linda Spolén ger en försmak av sin föreläsning på Sett. Vi kommer att få följa med på en resa som startar i början av 1900-talet där Linda går igenom den digitala utvecklingens framfart i samhället: hur algoritmer fungerar, hur Kinas poliskår arbetar med igenkänningsglasögon och hur "Internet of things" påverkar våra liv. 

Det händer väldigt mycket inom den digitala tekniken just nu, hur känner du inför framtiden?

– Jag känner mig hoppfull. Vi som arbetar inom skolan har ett viktigt uppdrag. Utbildning är helt väsentligt och vi kommer att behöva utbilda oss hela livet, hålla oss nyfikna och därigenom kunna byta karriärer över tid. Många jobb kommer att försvinna och då måste vi vara kapabla till att byta yrke, till något nytt som vi kanske inte ens vet om att det finns idag. 

AI och VR - framtida kompensatoriska verktyg 

Hur kommer den digitala utvecklingen att påverka läraryrket tror du?

– Jag tror att vi behöver tänka om kring hur vi "bygger" skolan. När vi allt mer kan använda AI-tekniken till läromedel i skolan behöver inte längre läraren arbeta på samma sätt som den gör idag. Redan nu finns det ju möjligheter att använda sig av självrättande prov, till exempel, vilket gör att tid frigörs för läraren till annat. 

– VR-tekniken kan användas som ett kompensatoriskt verktyg som gör det möjligt för att till exempel kunna besöka andra länder på geografilektionen eller undersöka en människokropp från insidan på biologilektionen.

När det gäller framtiden menar Linda att vi måste se till att utveckla AI-tekniken till att fungera på det sätt som vi vill. Det väcker många etiska frågor som vi måste ta ställning till.

Linda tar utvecklingen av självkörande bilar som exempel. Bilindustrin tampas nu med frågeställningar som att om bilen hamnar i en situation där den ska välja mellan att riskera förarens liv, riskera mötande bils förare eller gångtrafikanten som går på vägen – vilket etiskt val ska bilen göra? Sådant måste ju programmeras. Hur ska vi hantera sådana ställningstaganden?, funderar Linda.

Det behövs olika kulturer som kodar

Vad ser du som det viktigaste för oss att tänka på, och lära oss, just nu?

– Vi måste bli bättre på källkritik, källtillit och källförståelse. Som Google fungerar idag så gynnar sökmotorn det som är populärt på internet. Vi behöver lära oss att söka information, kunna sålla ut relevanta, ämnesspecifika ord och förstå de tekniska förutsättningar som den sökmotor har som vi väljer att använda. Koden styr hur vi får till oss information. Vi tror att koderna är objektiva men det är de inte.

– Därför tror jag också att det är viktigt att tänka på att det behövs "fler kulturer" i koden. Det vill säga, vi behöver många olika människor som kodar. Som har olika kunskaper, kommer från olika kulturer och som bär med sig olika erfarenheter, avslutar Linda.

Läs mer om Sett-dagarna.

Monica Eriksson

Senast uppdaterad 13 mars 2019