Så här gick det till att ta fram meriteringen

  •  

Tove MejerTove Mejer

Att arbeta fram aspekterna har varit en lång process som pågått i drygt två år. Arbetsgruppen som bestått av tre lärare, har hämtat in synpunkter från lärare, skolledare, elever, föräldrar och forskare.

– Bland annat har Cristina Robertson, forskningsstrateg i Jönköping, varit ett viktigt bollplank, säger Tove Mejer som ingått i arbetsgruppen. Dessutom har vi själva studerat nationell och internationell forskning inom området, analyserat olika internationella system för att certifiera/meritera särskilt yrkesskickliga lärare och studerat bedömningsprotokoll som används i VFU:n och kompetensprofiler för lärare som tagits fram för introduktionsåret.

Systemet har också testats och utvecklats i samarbete med verksamma lärare. Under läsåret 2011/2012 prövade en pilotgrupp bestående av 15 lärare i både teoretiska och praktiska ämnen från grundskolans alla stadier samt gymnasiet dessa aspekter.

Texter som kräver tid

– Det blev då uppenbart för oss att vi behövde tydliggöra gränserna mellan aspekterna eftersom de ”flöt ihop”. Vi har också velat minska antalet aspekter eftersom läraren i sin meritportfölj ska skriva ”aspekttexter”, där han/hon argumenterar för sin skicklighet. Att skriva dessa texter är ett omfattande arbete som kräver tid och eftertanke. Ju färre aspekter, desto mindre skrivtid för läraren, skulle man lite förenklat kunna uttrycka det, säger Tove.

Även om de åtta aspekterna är tydligare avgränsade, hänger de fortfarande tätt ihop med varandra. Detta är ett sätt att stycka verkligheten, säger Tove och betonar ett. 

Vad har varit svårast i pilotprojektet?

– En svårighet har varit att hitta former för hur läraren ska kunna visa att han/hon är skicklig. Vi har velat att bevisbördan ska ligga framförallt hos läraren själv, inte hos till exempel rektor. Detta innebär ju att läraren själv måste argumentera för sin skicklighet och det förefaller naturligt att göra denna argumentation i skrift, särskilt som vi hela tiden har haft den oberoende, transparenta granskningen som grundkrav. Vi har också arbetat för att utveckla ett system som inte bara gynnar lärare som har lätt för att uttrycka sig väl i skrift.

Skickliga lärare ska kunna uttrycka sig väl

– Men å andra sidan menar vi att skickliga lärare bör ha utvecklat ett professionellt språkbruk som beskriver undervisning och lärande. Det är i viss mån en förutsättning för att hans/hennes skicklighet ska få spridningseffekter inom, och kanske även utanför, den egna skolan.

Ett sätt att tydliggöra att meriteringsprogrammet verkligen handlar om lärarens praktik har varit att rekommendera lärare att belägga sin argumentation med videodokumentation. Det är ju vad läraren gör i sitt klassrum, som ska synliggöras.

– I vår pilotomgång var videodokumentationen obligatorisk. Men det visade sig vara svårt att se och höra ordentligt vad som hände i klassrummet genom att ta del av dessa videoinspelningar, säger Tove. 

Därför infördes steg 1 som innebär att läraren får besök av en observatör på skolan som gör bland annat två lektionsbesök och intervjuar läraren. 

Elevernas synpunkter har varit viktiga

Arbetsgruppen tycker att det har varit viktigt att ta fram många olika metoder som tillsammans kan illustrera lärarens skicklighet. Elevenkäterna har varit en viktig del.

– De som verkligen borde veta något om lärarens skicklighet är ju eleverna. Men elever är mycket lojala och det har inte varit lätt att utveckla frågor som ”diskriminerar”. Därför har vi utvecklat och omarbetat enkäter som används i andra länder där meriteringssysten finns, så att det passar våra svenska förhållanden

Lärare i Stockholms stad, Norrtälje kommun, Lidingö stad, Järfälla kommun, Vaxholms kommun, Nacka kommun, Krokoms kommun, Kalmarsunds gymnasieförbund, Landskrona stad, Höganäs kommun, Svalövs kommun, Åstorps kommun, Trelleborgs kommun, Ängelholms kommun, Staffanstorps kommun, Hammarö kommun, Hylte kommun, Högsby kommun, Mönsterås kommun, Mullsjö kommun, Kunskapsskolan i Sverige och Solna stad använder sig av meritering genom Arete.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se 

Senast uppdaterad 20 juni 2016