”Dags att stärka språken i skolan”

  •  

"Jag tycker faktiskt att det är dags att betrakta ämnet moderna språk som ett riktigt skolämne", säger Camilla Bardel språkforskare vid Stockholms universitet. Foto: Ulrica Zwenger

Varför minskar intresset för moderna språk i en alltmer globaliserad värld? Vi har träffat språkforskaren Camilla Bardel som ser flera tecken på en ljusning. Men skolämnet moderna språk skulle behöva draghjälp genom att göras obligatoriskt, menar hon.

Det är två år sedan Camilla Bardel flyttade in i sitt rum på översta våningen i ett av Stockholms universitets babyblå höghus, men än står några flyttkartonger kvar på golvet. Kanske för att bokhyllorna redan är fyllda. Ovanpå en av dem ligger sönderlästa antika band med titlarna trycka i frakturstil och i hyllorna står meter efter meter av lingvistisk litteratur, lexikon och grammatikor – bland dem en på danska som presenterar italiensk grammatik.

Camilla Bardel har bott i Italien, undervisat i italienska och varit professor i språket. Men sedan 2010 är hon professor i ämnet moderna språk med didaktisk inriktning.

Skilja de levande från de döda

Begreppet moderna språk myntades för att skilja dessa språk från de antika, de levande från de döda. I dag omfattar ämnet skolans alla främmande språk utom engelska, det vill säga framför allt franska, tyska och spanska men också italienska, portugisiska, ryska och kinesiska. Elever kan börja läsa ett modernt språk i årskurs 6 eller 7 (tidigare kallat B-språk) och sedan ytterligare ett på gymnasiet (tidigare C-språk), men de kan också avstå och i stället läsa till exempel teckenspråk, modersmål eller extra svenska och engelska.

Det talas mycket om att intresset för moderna språk minskar. Du och dina kolleger studerar detta i ett forskningsprojekt. Vad ser ni där?

– Att intresset minskar är inget nytt, det började redan på 90-talet. Ungefär 15–20 procent av eleverna väljer inget modernt språk alls och en lika stor andel av dem som väljer ett språk hoppar sedan av fram till årskurs 9. Främst när det gäller spanska och framför allt pojkar. I projektet vill vi bland annat ta reda på mer om vad de många avhoppen beror på.

Motivationen är särskilt viktig

– Vi har inga forskningsresultat klara än, men en förklaring kan vara att språken inte är obligatoriska. Att det är möjligt att välja bort dem eller hoppa av. Om man kunde välja bort kemi skulle några göra det. Och just eftersom det är ett fritt val så har motivationen blivit särskilt viktig.

Så hur kan man motivera eleverna?

– Det talas ju mycket om att vi har så stort ekonomiskt utbyte med till exempel Tyskland, och därför är det bra att kunna lite tyska, men den typen av instrumentell motivation kanske inte är så intressant för en 14–15-åring. Det viktiga är att eleven ska kunna se sig som en reell användare av språket. Om man kommer till Tyskland så kan det bli en bättre utgångspunkt i samtal, diskussioner och förhandlingar om man kan säga något på tyska. Det är ett sätt att visa sitt intresse för det landet. Och likadant med franska och spanska. Det handlar också om att kunna ta till sig deras kultur och läsa litteratur på deras språk, även om inte alla elever kan komma upp på en sådan hög nivå.

Språk förknippas med känslor

– Och så finns det en sorts motivation som är känslomässig. När jag var liten tyckte jag att engelska lät coolt och jag försökte uttala engelska ord innan jag kunde språket. Många tycker att franska låter sensuellt och njutbart. Och god mat, mode och design kanske förknippas med vissa språk.

Men där har tyskan det lite tuffare?

– Det finns ungdomar som tycker att den avancerade tyska grammatiken är häftig.

Som du nämnde är avhoppen allra flest från spanskan. Vad beror det på?

– I vårt projekt besöker vi just nu skolor i hela landet i årskurs 9. Förra veckan träffade jag elever som spontant ville berätta hur besvärligt det hade varit på deras spanska. I sexan hade de en bra lärare, tyckte de, och de fick leka lekar med språket, det var jättekul. Men sedan slutade den läraren, så i sjuan hade de flera olika vikarier och sedan i åttan hade de ingen lärare alls under en period. Nu i nian skulle de få tillbaka de lektioner de hade missat, så nu hade de jättemycket undervisning.

Det saknas behöriga legitimerade lärare

– De här eleverna var så gulliga för de var så intresserade. Fem av sex hade utländskt påbrå och man märkte att deras flerspråkighet bidrog till att de värdesatte språkkunskaper. De ville verkligen lära sig spanska, men de tyckte inte att de hade fått någon bra chans. Och det är ju jättesynd.

– Sådana historier får man ofta höra när det gäller spanskan. Ett problem är att det där saknas lärare, ännu mer än i andra moderna språk. När man införde möjligheten att välja spanska 1994 blev det väldigt snabbt jättepopulärt. Då fanns det nästan inga behöriga lärare och det är fortfarande få behöriga och ännu färre legitimerade. Många har rekryterats för att de är modersmålstalare i spanska, men de har ibland inte gått lärarutbildningen och det kan påverka deras undervisning. Och så kommer det in vikarier. Det blir osammanhängande.

Spanska betraktas ju som ett lättare språk än franska och tyska. Har det någon betydelse för avhoppen? Kanske finns det en del elever som har valt spanska bara för att deras föräldrar vill att de ska läsa ett språk?

– Det tror jag kan ha betydelse. Och spanskan är kanske lite lättare i början, men inte sedan – den är så väldigt olik svenskan. Tyskan är mer genomskinlig för oss. Men egentligen finns det inte så många genvägar till att lära sig språk.

Svenska ungdomar bra på engelska

– Det är lustigt att den diskussionen ens finns – ”välj det språket för det är lättast”. Så talas det ju inte om några andra skolämnen.

Kan en förklaring till det här ointresset vara att ungdomar egentligen är mer intresserade av andra språk än just de här så kallade moderna?

– Ja, engelska har en väldigt stark roll. I en EU-undersökning testades niondeklassare i engelska och ett språk som de hade börjat läsa senare, i Sverige spanska. Resultatet visade att svenska elever låg i topp när det gällde engelska, både att läsa och skriva och förstå skriven text. Men när det gällde spanska så hade vi sämst resultat.

Tror du att det finns ett samband – svenska elever är så exceptionellt bra på engelska att de tycker att det räcker?

– Många svenska elever har en sådan inställning, det har andra EU-undersökningar visat. Attityderna i samhället spelar in. Engelskan är så dominerande i vårt kulturutbud, i medier, film och musik, att det får en status som påminner om ett andraspråk.

Fler språk stödjer varandra

– Pedagogiskt borde man kunna använda sig av elevernas kunskaper i engelska, och även i modersmål, på ett mer strategiskt sätt.

Hur då?

– Som språkinlärningsforskare kan det vara intressant att undersöka sådant som: Vad innebär det att man redan har lärt sig ett annat främmande språk innan man börjar med moderna språk? Påverkar engelskan de andra språken? Blir det lättare för att man har erfarenhet av ett annat språk innan? Eller blir det svårare, för att det blir så mycket att hålla reda på?

Ja, vad säger du, blir det lättare eller svårare?

– Det finns olika hypoteser om det, men det mesta pekar på att det blir lättare. Man kan få ett metaspråkligt medvetande som man har nytta av när man börjar lära sig ett nytt språk. Man tänker på hur språk fungerar, vad man kan använda det till och vad man vill kunna uttrycka.

Koppla språket till elevernas intressen

– Läraren måste låta eleverna plocka fram detta medvetande. Språk är ett färdighetsämne, man behöver jobba med de här uttrycken och orden och träna dem i sammanhang som känns meningsfulla. Med övningar som: ”Vad behöver du säga för att presentera dig för en ny bekantskap?”.

Hur gör man det? Med rollspel?

– Just rollspel är jag lite rädd för, för det kan förstärka låtsaskänslan, att det här språket hör hemma bara i klassrummet. Men man kanske kan använda musik där sångtexterna är på språket, och man kan koppla språket till elevernas egna intressen, kanske fotboll när det gäller spanskan. Speciellt killar har visat sig utveckla sina kunskaper i engelska genom datorspel, och det finns de som helt på egen hand har lärt sig ryska genom att spela på nätet. Det kan vara ett sätt även för andra språk. Man får kolla med eleverna vad de är intresserade av. En del kan faktiskt vara intresserade av litteratur eller konst.

Matlagning?

– Ja precis, eller foto eller film. Om de får söka information på ett språk de håller på att lära sig så blir det motiverande och kul och triggar deras språkanvändning. Man ska jobba med alla de traditionella färdigheterna läsa, skriva, höra och tala, men så ska man också få in en femte färdighet som är interaktion. Alla färdigheter hänger ihop. Hörförståelsen hjälper interaktionen, skrivandet hjälper talet.

Hur ska man lyckas med interaktionen?

– Det är inte så lätt. Det läraren kan göra är att bjuda in verkliga människor som eleverna kan prata med. Eller så kan de mejla eller chatta med någon. Men det måste ligga på rätt nivå, läraren får se till att hitta enkla sammanhang i början. Det är viktigt att behålla den där entusiasmen som eleverna ofta har i sexan och sjuan. De tycker ju att det här ska bli kul! Men sedan tappar många motivationen, det blir antagligen mer mekaniskt. En del lärare gör som de alltid har gjort, särskilt i franska och tyska där man har en längre tradition att vila på.

Moderna språk för en ung människa i dag, skulle det kunna vara helt andra språk, som arabiska eller persiska? Även de är ju gamla kulturspråk, men samtidigt kanske mer moderna i dag utifrån vad som är användbart globalt?

– Ja, vi kanske måste inse att andra språk är viktiga nu. Arabiska och persiska är stora invandrarspråk. Det har ju spanskan också varit, det var bland annat därför det blev ett modernt språk i svensk skola. En del ungdomar som har arabiska eller persiska som modersmål verkar känna att det markerar något slags utanförskap, men min iakttagelse är att många – särskilt flickor – är stolta och gärna visar upp att de kan de här språken och att de kan se likheter. Vissa ord är ju till exempel lika i arabiska och spanska. Jag skulle vilja att sådana kunskaper togs till vara bättre. Det skulle ge en statushöjning för modersmålen.

Dags för nya moderna språk?

– Spanskan är ett intressant exempel, för en viktig orsak till att det infördes som modernt språk var antagligen att man insåg att vi har en massa barn i Sverige som kan spanska, och så har vi andra barn som tycker att det verkar intressant eftersom deras kompisar pratar det hemma. Men om man ska göra arabiska och persiska till moderna språk, måste man tänka efter först så att det finns behöriga lärare.

Det finns många modersmålslärare i de språken.

– Ja, de kanske skulle kunna vidareutbilda sig, om man satsade på det här.

Och kinesiskans roll?

– Där är det lite annorlunda. Jan Björklund promotade ju kinesiskan när han var utbildningsminister. Men det är inte så många elever som väljer det, och det finns problem med många avhopp.

Vilken roll spelar systemet med meritpoäng här?

– Det är ett stort problem som har bidragit till att kinesiska, och även italienska, portugisiska och ryska, har decimerats på gymnasiet. Meningen med meritpoängen när de infördes var att de skulle motivera eleverna att fortsätta läsa ett modernt språk på gymnasiet. Då får man meritpoäng, och det får man också om man läser engelska i avancerad form, men inte om man börjar läsa ett nytt språk. Så de språk som gynnas är tyska, franska och spanska. Plus engelska som många väljer. Men förra året föreslog en utredning att systemet med meritpoäng ska tas bort, så det kanske blir så.

När ska ett barn egentligen börja lära sig ett främmande språk? Det finns ju en uppfattning om att man ska börja så tidigt som möjligt, men nu kommer också forskning som har visat att det inte riktigt stämmer?

– Det skadar inte på något sätt att börja tidigt. Men man talar om två typer av språkinlärning, implicit och explicit. Ju yngre man är, desto lättare är det att lära sig ett språk implicit, genom att det talas i omgivningen. Det är så barn i Sverige numera lär sig engelska, som med modersmålet.

Elvaårsåldern är optimalt för inlärning

– Men när det gäller explicit inlärning, alltså genom undervisning, visar studier att det är optimalt att börja i elvaårsåldern, när barn börjar kunna förstå grammatik och metalingvistiska resonemang. I den åldern ser man också en hög motivation hos många. Så det skulle inte skada att börja med moderna språk lite tidigare.

I fyran eller femman?

– Ja. Nu finns det en remiss som föreslår att språkvalet måste göras inför sexan och inte ska kunna skjutas upp. Och man ser fler positiva tecken när det gäller moderna språk. Lic-forskarskolan i främmande språk här på Stockholms universitet har fått positiva konsekvenser, nästan alla som gick den har fortsatt att forska. Det var i och för sig meningen att de skulle gå tillbaka till sina skolor och höja nivån där, men de har fortsatt med sin språkdidaktiska forskning och det går väldigt bra.

Språksprånget är en gemensam satsning

– Sedan har vi Skolverkets nya satsning Språksprånget. Man har ju tidigare haft mattelyft och läslyft och nu har turen kommit till moderna språk. Det är en gemensam satsning för lärare i alla moderna språk - ett fortbildningsmaterial.

Vad skulle du hoppas på för större samhällsförändringar för att öka unga människors intresse för andra språk än engelska?

– Jag hoppas på en attitydförändring i stort. Eleverna tar ju intryck av det. Man måste sprida information om varför vi behöver språken.

Vem ska göra detta?

– Utbildningsministern har ju det yttersta ansvaret.

Borde det bli obligatoriskt att läsa ett språk till, förutom engelska?

– Det är en jätteintressant fråga. Jag tycker att man skulle pröva det. Men det finns många lärare som inte tycker det.

De vill inte få omotiverade elever?

– Exakt, de undrar varför elever som har svårt för språk ska behöva slita med det. Men jag tycker faktiskt att det är dags att betrakta ämnet moderna språk som ett riktigt skolämne.

Vad kan kommuner och enskilda skolor göra för att öka intresset?

– Det behövs större möjligheter till fortbildning för lärare som inte är behöriga. Och även för dem som är behöriga och legitimerade, till exempel att de får åka till landet där språket talas. Att en skola eller en kommun satsar på det ger en fingervisning: ”det här ämnet är viktigt”.

Tillgång, motivation och begåvning

Vad är det egentligen som avgör hur långt en människa kan komma i sin utveckling på ett främmande språk?

– Det är tillgång till språket, motivation och begåvning. Det är viktigt att förstå att alla barn lär sig främmande språk på olika sätt. En del kan enklare se likheter och skillnader mellan olika språk. De har det lättare, andra svårare. Men det allra mest avgörande för språkutvecklingen är kanske behovet.

När det gäller moderna språk är det sällan ett trängande behov?

– Om det blev obligatoriskt skulle det vara det.

Men även då, hur långt kan man egentligen nå om man inte har möjlighet att vistas i landet? Kan man lära sig franska så att man klarar att läsa ”På spaning efter den tid som flytt”?

– Ja, läsning kan man i teorin utveckla hur långt som helst. Men det beror på vem vi talar om, den individuella variationen är stor.

Kan man nå så långt att man kan följa en politisk debatt på teve inför ett val?

– Nej, det är nästan omöjligt. Med engelska kan det gå, men för spanska, tyska och franska kan man inte ha så högtflygande mål. Det finns ett ramverk som heter Common European Framework for Languages. Det slår fast sex nivåer för språkinlärning. Nivå A1 och A2 är grundläggande, då kan man kanske presentera sig själv och kortfattat beskriva sin familj och sin skola eller sin arbetsplats. Dit ska man komma upp i nian. Sedan kommer B1 och B2 där man kan hantera förfluten tid och hypotetiska resonemang. Dit kan man nå på gymnasiet. Men C1 och C2 är avancerade nivåer. C2 når inte ens alla infödda talare – det handlar om att kunna läsa tidningar och romaner och hålla ett föredrag.

Finns det något som tyder på att engelskan är på väg att ta över och bli ett gemensamt världsspråk?

– Nej, det tycker jag inte. Engelska talas av väldigt många människor, men det gäller även spanska och kinesiska, och det är väldigt många som talar franska, till exempel i stora delar av Afrika. Och många talar tyska också, det är ju det största modersmålet i EU. I och med att Storbritannien är på väg ut så kommer tyskans ställning kanske att stärkas ytterligare. Därför diskuteras det nu att vi behöver kunna mer av de här språken för att prata med andra medborgare inom EU. Även om de flesta talar engelska som andraspråk så finns det en uttalad policy om att EU-medborgare ska kunna två språk utöver sitt modersmål, inte bara ett.

– Världspolitiska händelser har styrt, om man tittar tillbaka i historien. Latin och grekiska och franska har haft viktiga positioner men fallit tillbaka. Nu är det skakigt för engelskan, med Brexit och Trump, så det kan bli intressantare i framtiden att kunna andra språk.

Katarina Bjärvall

Senast uppdaterad 25 oktober 2018