Musiken måste kännas i kroppen

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=s7WnNNNSW6o

Dan Axelsson, förstelärare i musik på Gubbängsskolan, anser att eleverna måste känna musikens puls i kroppen för att kunna uppfylla kunskapskraven i LGR11. För att nå dit har han skapat hopphagar med notvärden i så att eleverna arbetar med hela kroppen för att identifiera pulsen, musikens hjärtslag.

Pulsen är musikens hjärtslag

Pulsen är musikens hjärtslag och återkommer i ett jämt tidsintervall under en låt, den styr hur fort eller långsamt takterna flyter fram och utgör grunden för musiken. Dan berättar att han har mött elever på högstadiet som har otroligt svårt att tala om puls i musik eller att hålla en puls om de ska klappa den med händerna. Det gör det svårt att nå kunskapskraven. Om man spelar tillsammans i en ensemble, som finns i det centrala innehållet för musikämnet, så måste alla medlemmarna känna samma puls. Det är pulsens hastighet som man sätter när man räknar in en låt med ett, två, tre, fyr.

För att kunna spela musik är det viktigt att lära sig läsa noter, men det är tidskrävande och Dans erfarenhet är att tiden eleverna har för musik, 40 minuter en gång i veckan, gör att det är svårt att få rutin i musicerandet. I arbetet med notläsning och melodispel har Dan tillämpat delad undervisning där halva gruppen övar på piano och andra halvan arbetar teoretiskt, och att de sen byter med varandra efter halva lektionen.

Tre av Dans elever, Aron, Henny och Sofie, hjälps åt att berätta vad de lärt sig på musiklektionerna, vilka olika noter som finns och hur mycket de har övat på det.
– Vi har lärt oss hitta A, B, C, F, G på pianot. Förut fick man leta på pianot för att hitta dem men nu vet vi var det finns, berättar Aron.
De tycker att det är roligt med musik men det är svårt att lära sig noterna, och då är det roligt att inte alltid behöva sitta still.

Pulsen sätter sig i kroppen

Efter att ha spenderat fler veckor med att traggla noter med eleverna som börjat tröttna insåg Dan att musiken måste levandegöras så den känns i hela kroppen och han kom på idén att skapa hopphagar med notvärden i. Detta gör att eleverna lär sig hitta pulsen i musiken på samma gång som den sätter sig i kroppen.

Efter lektionen med hopphagar är Aron, Henny och Sofie sprudlande och fulla av energi. De håller med varandra om att det är väldigt roligt att arbeta med hopphagar i musiken.
– Jag är ju lite en sån person som tycker om att röra på mig, hoppa och dansa så det är jättekul, säger Henny.
Aron hoppar lite på ett ben där han står och berättar att han ibland på lektioner får ont i benen för det finns så mycket spring i dem, så det är skönt att röra på sig och lära samtidigt.

Inte en blues till!

Dan har tejpat upp hopphagar på golvet och lägger ditt noter och sen ska eleverna hoppa hage till pulsen i musiken. De första gångerna var musiken inte alls viktig för eleverna berättar Dan. De hade fullt upp med att räkna och identifiera pulsen, men ju mer de har kommit igång desto viktigare har musikvalet blivit. Dan berättar att eleverna har börjat ha åsikter om musiken och att en elev sa att hen inte ville lyssna på en blues när Dan satte på det. Dan skrattar och utbrister i ett triumferande; Yes de vet vad en blues är!
– Låtvalet har börjat ta mer plats för eleverna och jag tror det beror på att grunden har satt sig och att de faktiskt uppfattar vad som kommer ur högtalarna. Så idag var det mycket melodifestivalen och lite Veronica Maggio. Det skapar en energi som är väldigt positiv.

Han berättar att i början var det bättre att spela musik som de inte kände igen för de behövde koncentrerar sig på att utforska den nya lokalen, att hoppa och klappa och försöka förstå hur de ska lyssna in en puls. Så han ser elevernas engagemang i musiken som ett kvitto på att de börjar knäcka koden till lärandet.
– Det är inte jätteviktigt att jag tycker om låtarna på lektionen, säger Sofie, men det är roligare att ha musiklektion om det är en bra låt. Det blir lättare att hålla takten.
Aron håller med och inflikar att om det är bra låtar som spelas är det tråkigt när lektionen tar slut för då vill han fortsätta lyssna och röra på sig.

Sprudlande av energi eller utmattad av koncentration

Eftersom hela musikundervisningen bygger på att eleven ska kunna uppfatta musiken och att eleverna från årskurs tre ska kunna spela instrument i ensemble ser Dan förståelsen av puls som grundläggande för framtida undervisning.
– Det svåra i den här åldern är det motoriska, att eleverna inte är färdigutvecklade och det ställer till det lite. Att man uppfattar puls lägger grunden till att klara av mycket annat i musikundervisningen. Det är svårt att spela ett instrument om du inte har pulskännedom.

Han berättar att han kan se hur svårt vissa elever tycker det är med att både lyssna in pulsen och koordinera kroppen. Han berättar att på vissa elever kan man se att hela tankeverksamheten går på högvarv för att de försöker knäcka koden med puls samtidigt som de ska kontrollera kroppen.
– Du såg när de gick ut här hur vissa verkligen drar sig framåt för de har ansträngt sig konstant i 40 minuter. Men i den här undervisningen har jag översikt och kan tydligt se vilka som har svårt att hitta pulsen, så jag kan ta dem åt sidan och hjälpa dem.

Dan berättar att när låtarna blir långsammare och pulsen går ner får visa elever svårt att stå emot för musklerna orkar inte med att stanna och vänta innan de kan fortsätta. Han har pratat med skolans idrottslärare att ha med det här momentet i en hinderbana på idrotten så att eleverna får jobba med det med en lärare som har blick för det motoriska och kan hjälpa eleverna med det. På så sätt hoppas han att eleverna ska känna pulsen i kroppen.

– Vi är inte trötta, vi vill hoppa mer ropar Sofie, Henny och Aron och springer ut på rast.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 8 maj 2015