Rapporten om nyanlända elevers kunskapsutveckling

  •  

Grundskoleutvärderarna Viktor Engström och Gunnel Eriksson har följt ett antal nyanlända elever på olika grundskolor under fyra år. Foto: Annelie Drewsen

För att sprida erfarenheter mellan skolor som tar emot nyanlända elever och öka kunskapen om vad som fungerar väl har två grundskoleutvärderare följt ett antal nyanlända elever i grundskolan under fyra år. Deras färdiga rapport ligger i Kunskapsbanken.

Gunnel Eriksson är från början adjunkt i svenska och SO och har arbetat som högstadielärare i Botkyrka. Hon har även varit biträdande rektor, drivit pedagogisk utveckling på förvaltningsnivå i Botkyrka och arbetat på både Skolverket och Skolinspektionen. Viktor Engström är lärare i idrott och hälsa och har även hunnit med att vara biträdande rektor på grundskolan och gymnasiet samt en sväng på Skolverket.

Nyanlända elever följts under fyra år

I samband med att nya rutiner för mottagande av nyanlända elever infördes på samtliga kommunala grundskolor i Stockholm fick uppföljningsenheten i uppdrag att följa en grupp nyanlända elever på olika skolor. Det är första gången enheten specifikt tittat på gruppen nyanlända elever. 
– Eftersom man räknas som nyanländ i fyra år ville vi följa några elever under den tiden. Det kommer att bli flera elever på olika skolor, men hur många vet vi inte ännu, förklarar Gunnel Eriksson.

Utvärderarna har följt elever som hösten 2014 började förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6. De har gjort besök på skolorna, intervjuat lärare och elever samt analyserat  skolans dokumentation.
– Vi har tittat på LUS-protokoll, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i alla ämnen i de årskurser där det är aktuellt, säger Gunnel Eriksson.

Utvärderarna har även tittat på i vilka ämnen och i vilken omfattning eleverna fått studiehandledning på modermålet och hur väl samarbetet mellan studiehandledare och ordinarie lärare fungerat. Även rektors beslut om en eventuell anpassad studiegång har beaktas.

Erfarenheter från många skolbesök

Både Gunnel Eriksson och Viktor Engström har under sina många skolbesök samlat på sig en gedigen kunskap om hur mottagande och undervisning fungerar på skolorna.
– Generellt sett är jag imponerad över vad som görs. Men vi har också sett att många av de nyanlända eleverna inte riktigt möts av de förväntningar som man kan ställa på dem, till exempel att de fått anpassad studiegång av slentrian, säger Gunnel Eriksson. 

Grundskoleutvärderarnas rapport har mynnat ut i ett antal förslag på åtgärder som bidragit till att nyanlända elever får en bättre skolstart: dels på en övergripande nivå och dels förslag på åtgärder som enskilda skolor kan göra. Läs alla förslag här.

Balans mellan svenska, modersmålet och andra ämnen

En annan observation som utvärderarna har gjort är att det ibland blir för mycket fokus på ämnet svenska som andraspråk, särskilt i förberedelsegrupper.
– Ibland läggs kunskapsutvecklingen i andra ämnen åt sidan till förmån för utvecklingen i svenska. Det gäller att hitta en balans, säger Gunnel Eriksson och poängterar att det finns skolor som lyckas med det. Hon lyfter även fram hur viktigt det är med rätt slags kompetens hos lärarna.
– Eleverna bör få studiehandledning på modersmålet av studiehandledare som kan sina ämnen. Sedan behövs lärare i svenska som andraspråk. När de nyanlända eleverna är i ordinarie klasser måste även ämneslärare ha ett begrepp om vad andraspråksinlärning innebär, säger Gunnel Eriksson.

Modersmålets roll den första tiden i svensk skola går inte nog att understryka.
– I många fall blir det så stort fokus på svenska att eleven inte får chans att visa sina kunskaper. I början måste eleven få visa det på sitt modersmål. Det är en jättestor utmaning, säger Viktor Engström. Utmaningen består bland annat att hitta rätt person som både har ämneskompetensen och är duktig på att möta såväl elever som ämneslärare.

Skolledaren är nyckeln till samarbete

Samverkan kring de nyanlända eleverna är A och O, menar Gunnel Eriksson och efterlyser skolledare som i högre grad är med i den processen.
– Det läggs över väldigt mycket ansvar på enskilda lärare. Om en elev kommer till en förberedelsegrupp och lärare tycker att det är dags att läsa NO i ordinarie undervisning är det ofta upp till läraren i förberedelseklass att kontakta NO-läraren.

Konsekvensen blir att det ibland är NO-lärarens goda vilja som avgör om eleven får gå över till ordinarie undervisning eller ej.
– Jag menar att det är ett skolledarbeslut, säger Gunnel Eriksson.

Något annat som grundskoleutvärderarna har sett fungerar väl är att dra nytta av den språklig kompetensen hos personalen. Det allra bästa vore förstås att ha lärare som talade både svenska och elevernas modersmål, något som bland annat Falkbergsskolan i Tullinge har testat. Nyanlända elever med arabiska som modersmål undervisas där av två utbildade lärare, en svensktalande och en arabisktalande.
– Båda undervisar klassen och studiehandledningen sker parallellt, förklarar Gunnel Eriksson och leker med tanken på att något liknande testades i Stockholm. Om undervisningen för nyanlända från vissa språkgrupper skedde på vissa skolor skulle den språkliga kompetensen hos personalen kunna samlas där.
– Studiehandledningen skulle bli helt naturlig och förutsättningarna för samarbete blir helt annorlunda.

Men även utan sådana lösningar går det att dra nytta av personalens språkliga kompetens.
– Skolor kan anställa olika slags resurser som finns i klassrummet. En del skolor har hittat personal via sfi-utbildningar för akademiker, berättar Viktor Engström. Skolor kan även ha egna modersmålslärare, något som är vanligare i de större språken.

Hela skolans ansvar

De nyanlända eleverna måste vara hela skolans ansvar och alla måste vara införstådda med uppdraget.
– Alla lärare och pedagoger behöver känna ansvar för de nyanlända eleverna. De yngre eleverna måste till exempel också få gå på fritis, som är viktigt för både språkutveckling och socialisering. De äldre eleverna behöver av samma anledning alltid vara inskrivna i en klass där de kan känna tillhörighet och vara delaktiga i ett socialt sammanhang, säger Gunnel Eriksson.

Studievägledning är en annan viktig del i skolsituationen för de nyanlända. Dels behöver de förstå hur det svenska skolsystemet fungerar, dels förstå hur de själva ska ta sig vidare i det systemet. Även föräldrar behöver få insikt i hur utbildningskedjan ser ut.
– Vi behöver en mycket mer medveten studievägledning tidigare i åldrarna. Det är hela skolans ansvar och ska ledas av rektorn, säger Viktor Engström.

Inför gymnasievalet har studievägledarna en viktig roll.
– Det är lätt att man bara tänker att de ska gå på språkintroduktion. Kanske ska de också göra det, men eleverna behöver också få ha drömmar och visioner för framtiden och en förståelse för vad som krävs för att uppnå dem, säger Gunnel Eriksson.

Annelie Drewsen

Senast uppdaterad 7 november 2017