Digitala stöd främjar nyanlända elevers lärande

Despina och Mahdi på Akalla grundskola

– Att arbeta med Ipad gör läsandet och skrivandet mer lustfyllt och utvecklar språket hos nyanlända elever, säger Despina Björkén som undervisar i förberedelsegrupp på Akalla Grundskola F-9.

Mahdi Hasani och Abdullah Halimi arbetar med att skriva en egen bok, där de berättar om sig själva, med stöd av sin lärare Despina Björkén. Just nu funderar de på vad de ska göra om tjugo år. Först pratar de, skriver ned vad de kommer fram till med penna och papper och så skriver de in sina svar i appen Book Creator på sina Ipads. Mahdi vill spela fotboll i Spanien och hans villa ska ha en pool. Despina googlar bilder på simbassänger för att förklara för Abdullah vad ordet betyder.

– Att arbeta med Ipad när de ska öva sig på att läsa och skriva stärker lärandet. Ipad är ett verktyg där eleverna kan skapa kreativa böcker. De kan kombinera bild, film, text och ljud. Eleverna kan översätta ord på sitt modersmål, höra ord uttalas och få ord och texter upplästa. Ipad är även ett verktyg som ökar elevernas motivation och ger en möjlighet att lära sig på flera olika sätt, säger Despina.

Både Mahdi och Abdullah talar dari så Mahdi som varit i Sverige längre än Abdullah hjälper till och förklarar nya ord när det behövs. De använder även sina Ipads för att översätta och slå upp ord. Svenskan erövrar de ett ord i taget och det blir en hel del fniss på vägen när de fantiserar om sina framtida liv.

Vid andra änden av bordet sitter Kristina Dalén och hjälper Erkhem Narangerel att läsa en text om en hund. Han läser högt för sig själv och när han fastnar på ett ord hjälper Kristina honom med tal och gester. För att förklarar vad bra luktsinne betyder sniffar hon på en penna. När han läst färdigt börjar han skriva på en faktabok om hundar på sin Ipad.

Kristina förklarar för Erkhem vad morra betyder genom hela kroppen.

Anna Andersson är IKT–pedagog på skolan och stödjer Despina och Kristina i arbetet med digitalt stöd.

– Att vi kan erbjuda eleverna att arbeta med Ipads ger oss stora möjligheter. I de yngre åldrarna använder de Ipads när det passar på lektionen, men från årskurs fem till nio har eleverna tillgång till dem på alla lektioner. Det gör att de kan lyssna på sina läroböcker som ljudböcker, tala in texter och få dem upplästa. Om de exempelvis hör ordet spis, men inte vet vad det betyder kan de bildgoogla ordet och få fram en bild på en spis, förklarar Anna.

När de ska välja bilder till sina böcker visar Anna hur de söker på search.creativecommons.

– Att lära sig arbeta med digitala verktyg handlar också om att lära sig förstå lagar och hur man uppför sig på nätet.

Ipad är ett verktyg för lust och integration

– Många av de nyanlända eleverna har inte tillgång till dator eller Ipad hemma. I skolan får de lära sig att hantera internet till skolarbete men även för att lyssna på musik och titta på olika barnprogram, som deras klasskamrater pratar om. Det är en annan del av skolans kompensatoriska uppdrag, säger Despina.

Lektionerna planerar lärarna tillsammans med IKT-pedagogen under en stående tid på tisdag eftermiddag. Kristina och Despina bestämmer innehåll för undervisningen och sen tittar Anna på vilka digitala stöd som kan användas och håller i det praktiska runt tekniken. Nu har de valt att arbeta med appen Book Creator.

– Vi arbetar med samma app under en längre tid för att eleverna ska bli självgående i att hantera den och Ipaden. Eleverna får därmed en bra grund för att arbeta vidare med sin Ipad. När eleverna är trygga med att använda appen ska vi introducera en ny app, säger Despina.

Anna menar att det är viktigt att använda appar som skapar lärsituationer för eleverna.

– En bra app fungerar som ett verktyg där innehållet inte ligger i appen. Då kan den användas av elever i olika åldrar och anpassas efter undervisningens innehåll istället för tvärtom, säger Anna.

Anna tycker inte lärare ska vara rädda för att testa nya stöd i undervisningen. De flesta appar är ganska intuitiva i hur de ska användas. ­

– Man ska inte låsa sig vid att man måste kunna allt från början. Man upptäcker tillsammans med eleverna och testar sig fram tillsammans, säger hon.

– Men jag ser alltid till att utforska appen innan jag introducerar den i klassrummet.När jag introducerar appen för eleverna kommer det oftast frågor hur man ska använda appen och då vill jag vara väl förberedd. I Book Creator testade jag att skapa en egen bok för att sedan utvädera appen. Jag lär mig mycket på det här sättet och har Anna som stöd om det behövs. Om jag har lite kunskaper om appen när eleverna ställer frågor om den, blir det mer spännande och lustfyllt för dem. Men naturligtvis lär vi mycket av varandra på vägen, berättar Despina.

När ett uppslag i boken är klart läser eleverna in texten. Sen får de lyssna på sig själva. När Erkhem övningsläser sin text upptäcker han stavfel och går in och rättar i texten innan han spelar in.

När alla har läst in sina böcker släcker de ner till mysbelysning och eleverna får lyssna på varandras upplästa texter. Alla vill spela upp sina böcker för gruppen och när de lyssnar på sig själva rättar de sig när de hör fel uttal.

– De tränar både på tal och uttal när de läser in boken. När de går tillbaka och lyssnar på tidigare delar av boken får de höra sin egen språkutveckling över tid. Då märker de att de blir duktigare på uttal och ord och det stärker dem, säger Despina.

Stödlärare i ordinarie klass

På Akalla Grundskola finns det alltid nyanlända elever som undervisas av Despina och Kristina i förberedelsegruppen. I gruppen samlas elever från årskurs ett till sex och den växlar i storlek från lektion till lektion eftersom eleverna är med i sin ordinarie klass så mycket som möjligt.

– Språkutveckling gynnas av att eleverna får en klasstillhörighet och en trygg social miljö att vistas i. Att komma ut i en klass sker alltid i samråd med ordinarie lärare och eleverna börjar oftast med de praktiska ämnena. Vissa har nästan alla lektioner med sin klass, men kommer till oss för läs- och skrivträning, säger Despina.

Khangarid läser sin text innan han ska spela in den. Han vill öppna en restaurang när han blir vuxen.

Khangarid Nyamjargal går i förberedelsegrupp för att arbeta med läs- och skrivinlärning och han har praktiska ämnen, engelska, matematik och NO tillsammans med sin ordinarie klass.

– Hemkunskap är roligast. Vi har bland annat lärt oss göra pannkakor och laga pasta med sås. Jag tycker om att laga mat och när jag blir vuxen ska jag bli kock och ha en restaurang, berättar han.

Innan eleverna går ut i ordinarie klass har de ett mottagningsmöte med bland annat sin blivande mentor och de får faddrar i sin klass. Faddrarna hjälper dem att hitta i skolan och ser till att de inte är ensamma under första veckan.

Kristina är bron mellan ordinarie klass och förberedelseklass. Hon stöttar och hjälper eleverna den första tiden i klassrummet fram till att hon tillsammans med klassläraren mentorerna bedömer att eleven är självgående.

– Förberedelsegruppen är en liten och väldigt trygg grupp där de får mycket hjälp av oss. I ordinarie klass måste de vara mer självgående. Men mentorerna är insatta i elevens skolbakgrund och var denne ligger kunskapsmässigt och stöttar lite extra i början, berättar hon.

Kristina arbetar även med läsgrupper och stödjer elever som behöver hjälp i svenska som andraspråk.

– När det gäller ämnesundervisning stöttar jag eleverna i den ordinarie klassen. Jag hjälper dem med att förklara ord och begrepp som förekommer i ämnesundervisningen men målet är att de ska kunna arbeta självständigt på sikt.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se 

Senast uppdaterad 10 februari 2017