”Ett bemannat skolbibliotek är en sorts läxhjälp”

  •  

"Många av de nyanlända eleverna har ett stort eget driv att studera och lära sig mycket", säger Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola. Foto: Annelie Drewsen

Hur kan skolbiblioteket vara en tillgång för nyanlända elever och deras lärare? Pedagog Stockholm besökte Hjulsta grundskola för att se hur skolbibliotekarie Cilla Dalén arbetar.
– Förra året läste jag ”Mio, min Mio” med några nyanlända elever.

På Hjulsta grundskola går omkring 420 elever från förskoleklass till årskurs 9. Cilla Dalén ansvarar tillsammans med en litteraturpedagog för skolans två bibliotek, det ena för årskurserna F–6 och det andra för högstadiet. Skolan tar emot nyanlända elever i alla åldrar och har en förberedelseklass för de lägre årskurserna och tre på högstadiet. För de äldre eleverna finns även en särskilt utslussningsgrupp.

Lättlästa böcker

När Cilla Dalén ska berätta vad hon som skolbibliotekarie kan göra för att möta de nyanlända elevernas behov börjar hon med medierna på biblioteket.
– När man har elever med andra modersmål ska man förstås ha medier på deras modersmål. Med nyanlända elever behöver man också ett bredare utbud på svenska, till exempel väldigt lättlästa böcker.

Vi är i lokalen på högstadiet, där särskilda hyllor berättar vilka böcker som är lätta att läsa. Några står med omslaget utåt för att locka en lässugen elev att låna den. Det finns även en boksnurra med lättlästa böcker på engelska.
– I svenska som andraspråk talar man ofta om att man inte ska förenkla texterna, vilket säkert är alldeles utmärkt när man är i klassrummet. Men elever som ska läsa på fritiden behöver mycket mer lättläst litteratur, säger Cilla Dalén.

Som bibliotekarie gäller det att ha koll på vilka förlag som ger ut lättläst, som LL-förlaget och Nypon förlag. De böcker som ges ut av Nypon förlag finns även inlästa via Inläsningstjänst i fulltext. Om skolan abonnerar på inlästa läromedel går de att lyssna på via en app i mobilen eller på datorn.
– Att lyssna på en inläst text samtidigt som man läser den är nästan alltid en hjälp till tolkning. Vi har några elever som verkligen har fastnat för att lyssna på böcker och jobbat sig igenom hela vårt sortiment av ljudböcker, säger Cilla Dalén och konstaterar att de lär sig språket på det sättet.

Böcker på andra språk

I biblioteket finns böcker på vissa andra språk än svenska, men eftersom språken varierar när elever börjar och slutar på skolan är det svårt att erbjuda ett brett utbud på alla språk. Tidigare kunde skolor låna böcker på andra språk via Internationella biblioteket, men den möjligheten finns inte längre. Nu kan istället Cirkulationsbiblioteket, som gör en särskilt mångspråkssatsning, vara ett stöd för skolbibliotekarier.
– Det tar tid och är svårt att köpa in böcker på språk man inte själv behärskar. Jag har köpt när det är utförsäljning av gallrade böcker på Internationella biblioteket. Egentligen borde vi även ha läromedel på de olika modersmålen men det har jag inte klarat av.

Skolbiblioteket ska erbjuda böcker och andra medier som passar både i undervisningen och när elever studerar på egen hand eller vill läsa hemma.
– Många av de nyanlända eleverna har ett stort eget driv att studera och lära sig mycket. Sedan är det förstås olika vad man som individ tycker om. En del använder böcker med text på svenska och modersmålet parallellt för att komma in i språket.

Cilla Dalén visar några tvåspråkiga bilderböcker och berättar att det även finns så kallade tvillingpaket att köpa in från Bibliotekstjänst, med samma bok på exempelvis svenska och arabiska.

Bokprat som en väg in i läsningen

För att locka eleverna på skolan att läsa mer håller Cilla Dalén i bokprat. När hon bokpratar med nyanlända elever är hon noggrann med att hjälpa dem in i texten genom att till exempel läsa högt.
– Med elever som har varit kort tid i Sverige läser jag ofta en bok i en serie med lättlästa böcker som handlar om en och samma person. Om jag hjälper dem igenom en bok klarar de förhoppningsvis nästa på egen hand. Två serier som fungerar väl även för äldre elever är böckerna om Palle av Jörn Jensen och Rune Fleischers böcker om Rolf.

Ett annat sätt att bokprata är att gå in på djupet i början av en bok.
– Vi tittar på framsidan och pratar om vad vi ser där och vad vi tror att boken handlar om. Jag kan läsa en bit i början väldigt noggrant och hoppas att eleverna är på banan.

Förra året ledde Cilla Dalén två läsgrupper med 5–6 nyanlända elever vardera. Den ena gruppen läste Astrid Lindgrens ”Mio, min Mio”.
– Det förvånade mig att det fungerade så bra. Jag tror det har att göra med Astrid Lindgrens berättande, hon har läsaren i knät och förklarar alla konstiga ord. De flesta eleverna hade en del litterära upplevelser bakom sig och kände säkert igen det goda berättande och sagodragen.

Eleverna som kommer till biblioteken på Hjulsta grundskola har väldigt skiftande erfarenheter av att läsa böcker. Somliga har aldrig läst en bok, varken på svenska eller på sitt modersmål. Alla bär dock med sig kunskaper och erfarenheter inom vissa områden. Ibland saknar eleverna kunskaper om det västerländska allmängodset som ofta tas för givet i skolan, medan de har större kunskaper än sina svenskfödda kamrater inom andra områden.
– Det var tydligt när vi läste ”När tistlarna brinner” och kom till ordet nomad. Det tog några sekunder att knappa in det i mobilen för att få den somaliska översättningen, sedan hade de full koll på det.

Guide till webbresurser

Skolbiblioteket är mer än bara böcker. Cilla Dalén ser det som sin uppgift att hjälpa eleverna med olika webbresurser, exempelvis de som eleverna har tillgång till via Stockholms stad.
– NE:s enkla texter är bra och lite lättare än de vanliga texterna. Nästan allt man arbetar med i skolan finns i NE och det är ett alternativ som lärare kan arbeta med.

NE har även en app med lexikon på vanliga skolspråk som elever i Stockholms kommunala skolor kan ladda ner gratis. Via inloggningen på webben finns även lexikon på en rad andra språk via NE. Möjligheten att logga in på SLI och ta del av filmer och annat material är också uppskattad. Många av filmerna går att se med text på svenska, vilket kan vara ett bra stöd för nyanlända elever. Filmerna gör också att eleverna både kan förbereda sig inför lektioner och repetera efteråt hemma, ibland genom att se filmerna flera gånger.

Självstudier, läxhjälp och studiehandledning

Webbresurserna är inte bara ett stöd i undervisningen utan kan även vara till glädje för elever när de studerar på egen hand.
– Som bibliotekarie tänker jag på elevernas möjlighet till självstudier. Skolbiblioteket är ett mellansteg mellan skola, undervisning och folkbiblioteken med deras bildningstradition. De flesta lärarna tänker inte riktigt i de termerna.

Biblioteket är öppet ett par eftermiddagar i veckan för elever som vill studera. I biblioteket får de lugn och ro, och har möjlighet att samarbeta med sina kamrater. Då kan de även använda de datorer som finns i lokalen. Dessutom finns Cilla Dalén på plats för att hjälpa till.
– Ett bemannat bibliotek är en sorts läxhjälp. För en del eleverna är det ett sätt att få tid till egna studier. Vi har även en matematiklärare som bland annat hjälper fyra nyanlända ungdomar som kommer tillsammans med sina pappor.

Cilla Dalén drar sig inte för att skapa resurser hon saknar. I samarbete med Rebecca Borg, skolbibliotekarie i Växjö, har hon byggt upp en wiki med länkar till material på olika modersmål som eleverna kan ha nytta av när de studerar ett visst ämnesområde, både på egen hand och tillsammans med lärare och studiehandledare.
– Just nu finns det bra material inom visa språk och ämnesområden, till exempel allemansrätten. Men wikin är under uppbyggnad och helt beroende av att språkkunniga lärare eller elever hjälper till att fylla på den.

Resurser till skolbiblioteket

Trots minskade resurser jämfört med tidigare läsår sjuder det av aktivitet i Cilla Daléns bibliotek. Medan elever kommer in för att lämna tillbaka och låna böcker vid disken berättar hon om samarbetet med lärare kring reciprok undervisning och om sin omvärldsbevakning som brukar resultera i mejl till lärarna med tips på allt från litteratur till nyhetsbrev. Det blixtrande engagemanget går inte att ta miste på. Men så får Cilla Dalén något allvarligt i blicken.
– Något som aldrig framkommer när man talar om att skolor ska få extra resurser beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund är att en del av pengarna behöver gå till exempelvis administration, elevhälsan och skolbiblioteket. Man tänker alltid på lärare och mindre undervisningsgrupper, men eleverna har behov av stöd och service på olika sätt. Att satsa på skolbiblioteket är utan tvekan bra för eleverna.

Annelie Drewsen

Länkar:

Cilla Daléns blogg på Pedagog Stockholm

Studiehandledningswikin

Senast uppdaterad 5 juli 2017