Språken är en tillgång

  •  

Hussam, Lina, Abir, Qamar och SusannaHussam, Lina, Abir, Qamar och Susanna

– Elevernas modersmål är en tillgång i klassrummet, det säger lärarna som undervisar nyanlända elever i svenska på Språkintroduktion på Tensta gymnasium. De har arbetat med nyanlända i flera år och har under den här tiden byggt upp stor praktisk erfarenhet kring språkinlärning. Tillsammans med tre elever ger de dig handfasta, praktiska tips om hur lärare kan stödja elever med svenska som sitt andraspråk.

Mitt första intryck när jag stiger in innanför dörrarna på Tensta gymnasium, en mulen tisdag, är att det vibrerar av energi, ord på flera olika språk skrattas, pratas och skriks av en månghövdad elevskara. Det märks att eleverna trivs och det är full fart på dagen. Jag blir visad till lärarrummet där Susanna och Lina tar emot och tillsammans med eleverna Hussam, Abir och Qamar sätter vi oss i ett grupprum för att prata om vad som krävs när man undervisar i ett klassrum där det talas så många språk.
– Vi försöker ta tillvara på elevernas modersmål. Vi gör jämförelser mellan olika språk när vi talar om grammatik och vi ber eleverna att förklara på sina modersmål om andra inte förstår, berättar Susanna.

Sammanlagt talas det elva språk på språkintroduktion. Hussams modersmål är arabiska och Abir och Qamar talar somaliska hemma, men de förstår även arabiska.

Att jämföra ord

Abir går första året på skolan, de andra är inne på sitt andra. De säger att det trivs, men att det är svårt att lära sig svenska och att det tar lång tid. De är studiemotiverade och längtar efter att klara svenskaproven och få betyg så att de kan börja på ett nationellt gymnasieprogram. På Tensta gymnasium läser de sina ämnen tematiskt där svenska språket och samhället löper som en röd tråd genom alla kurser, för att få behörighet till nationella gymnasieprogram.

De flesta elever på Tensta gymnasium känner någon annan som talar samma språk och de tar hjälp av varandra för att tolka svåra svenska ord.
– Ni är väldigt duktiga på att hjälpa varandra och förklara för varandra vad ord betyder, säger Lina.
– Ibland använder vi google översätt, vi skriver på vårt modersmål och översätter till svenska, berättar Abir. Och så diskuterar vi den översättningen och hur det blir på svenska.
– Det är viktigt att träna sig på att hitta orden direkt på svenska, påpekar Susanna.
– Man måste lära sig svenska ord, för alla ord finns inte på alla språk. Vi arbetar med Avancera ord för att lära oss synonymer, inflikar Hussam.
– Avancera ord är en lärobok i Svenska som andraspråk, förklarar Susanna. Vi använder den för att arbeta med de femhundra vanligaste orden i en tidningstext på svenska. Vi arbetar mycket med att utveckla elevernas ordförråd och belyser att det inte alltid går att översätta till sitt modersmål. Man måste lära sig tyda vad ordet betyder direkt på svenska. Men man kan använda modersmålet för att diskutera betydelser av ord på elevens språk.

Somaliska på Östra Real

Lärarna tycker det är synd att eleverna måste åka in till centrala Stockholm för att få modersmålsundervisning. Båda säger att de gärna skulle jobba närmare modersmålslärarna för att fördjupa språkinlärningen och för att eleverna lättare ska kunna ta till sig innehållet i sina kurser.
– Vi har så många modersmål bland eleverna så vi förstår att det är så här för att det ska gå att administrera, men om vi hade modersmålslärarna här på plats skulle vi kunna ta hjälp av dem för att prata grammatik och ämnesinnehållet med eleverna, och på så sätt kan eleverna utveckla en större förståelse.

Abir och Qamar åker till Östra Real för att få undervisning i somaliska medan Hassam valt att inte läsa arabiska i år eftersom han tycker han pratar det hemma och hellre vill fokusera extra mycket på svenska. Hussam tycker inte det är ett stöd att prata arabiska i skolan eller hemma, han menar att man måste prata mer svenska för att lära sig språket. Att skolan inte är den enda platsen att lära sig svenska är de överens om, men tillägger att det är svårt att prata med svenska ungdomar för de pratar så snabbt att ett ovant öra inte hänger med.

För att öva sitt språk på fritiden läser de böcker, ser på film och TV-serier. Susanna säger att det tar tid att lära sig ett nytt språk och att eleverna ibland är otåliga för de vill börja på gymnasiet så snart som möjligt. Hussam berättar att lärt sig svenska på två år.
– Det är snabbt, nästan rekordsnabbt, säger hon.
– Jag har slagit rekord, säger han nöjt och alla skrattar.

Sverige bortom Tensta

Alla är överens om att det är viktigt för nyanlända att tillägna sig språket eftersom det öppnar dörrar för framtiden och gör det möjligt för dem att delta i samhällslivet. Men man får inte glömma att de även ska förstå det svenska samhället och på Tensta gymnasium arbetar man mycket med att eleverna ska komma utanför skolans väggar. Abir berättar att undervisningen är uppbyggd kring gemensamma teman:
– Vi har olika teman som vi jobbar med på onsdagar. Vi har jobbat med demokrati och nu jobbar vi med kommunikation. Nästa vecka är det arbetsliv.
Susanna förtydligar:
– Vi tänker att eleverna lär sig språket och ämneskunskaper på samma gång och lärarna får en möjlighet att samarbeta kring elevens hela inlärning, både i ämnesinnehållet och språket.

Eleverna berättar att det är vanlig med studiebesök under temaarbetet och det bekräftas av Susanna.
– Vi tycker det är jätteviktigt att eleverna får se och uppleva saker och att vi tar det tillbaka in i klassrummet för att reflektera och fördjupa kunskapen om samhället utanför skolan.

Alla är överens om att det inte räcker med att vara på skolan eller i Tensta, utan att eleverna måste få möjlighet att ta del av fler delar av det svenska samhället. Lina berättar att de börjar med att bekanta sig med Stockholm, vilka stadsdelar som finns och hur staden hänger ihop, men att de även vill att eleverna ska lära känna Sverige utanför huvudstaden. De berättar att de bland annat varit på Gotland och i Romme där de åkt slalom och planerar en resa till Kiruna för att bland annat titta på Midnattssolen till sommaren.

”Den rätta vägen”

Alla elever på språkintroduktion har en personlig mentor för att diskuterar sin skolgång och som hjälper dem att sätta upp och stämma av studiemål.

– Mentorn har samtal med oss och berättar för oss vad vi måste lära oss, säger Abir.
– Menar du att ni pratar om strukturer och studiemål? frågar Susanna och 
Abir nickar.
– De kan också hjälpa till med språket och olika aktiviteter, säger Hussam.
– De visar oss den rätta vägen, slår Qamar fast.

Susanna förklarar att mentorn har olika roll för olika elever beroende på elevens behov. Vissa behöver mentorns stöd även utanför skoltid, men dessa elever är väldigt studiemotiverade och behöver därför främst hjälp med att strukturera sina studier. Hussam vill gå samhällsvetenskapsprogrammet och bli polis, Abir vill studera på ekonomiprogrammet och ser en framtid som ekonom på ett stort företag medan Qamar vill läsa naturvetenskapsprogrammet och säger bestämt att hon ska bli läkare.

Vem är Astrid Lindgren?

För att få gå vidare till ordinarie gymnasium måste eleverna visa sina svenska kunskaper och lärarna har arbetat hårt för att eleverna ska förstå hur deras kunskaper värderas.

– Man måste klara målen som finns i varje nivå för att komma vidare och för att få börja på gymnasiet måste man klara avancerad nivå, förklarar Abir. För att veta vad vi måste lära oss pratar vi med lärarna och tar reda på var vi har luckor och så läser vi på egen hand hemma.

När jag frågar dem vad de vill ha för stöd när de går över till nationellt gymnasieprogram efterfrågar de tydlig struktur och att lärarna har förståelse för hur det är att lära sig saker på sitt andra språk. De lyfter också fram att de har ett personligt ansvar och att de måste studera på egen hand för att klara sina kurser.

Lina som undervisat i svenska i en klass där eleverna hade svenska som modersmål delar med sig av några skillnader mellan elevgrupperna.
– Man måste tänka mycket mer på elevens förförståelse. Det finns saker som man lätt förutsätter att eleven har med sig - saker som man tror att alla vet. Det kan vara kulturarv eller fenomen som finns i samhället, men som man kanske inte har hunnit stöta på om man bara varit i Sverige i ett eller två år. Exempelvis kanske eleven inte känner till eller har tagit del av Astrid Lindgrens böcker och filmer.
– Man kan också tänka på uttryck vi alla slänger oss med eller på speciella ord som vi ser som självklara. Det kan vara ord som kotte eller koja, som den som varit i Sverige i två år kanske inte hört. Den som inte växt upp i Sverige kanske inte har byggt en koja “på svenska”, tillägger Susanna.

Lina håller med och påpekar att det kan vara vardagsspråket och inte ämneskunskaperna som brister. Jag frågar eleverna om de brukar tjuvlyssna på vardagssamtal på svenska när de åker tunnelbanan. De svarar att de gör de inte.
– Tjuvlyssna lär man sig mycket på, säger Susanna peppande.
Eleverna erkänner motvilligt att de lyssnar på samtal ibland. Jag berättar att jag läser spanska på kvällarna och att jag alltid tjuvlyssnar på spanska på tunnelbanan och då förändras stämningen och alla erkänner att de tjuvlyssnar.
– Det är en bra strategi, säger Susanna. Eleverna nickar medhåll.

Tips för att stödja elevers språkutveckling i ditt klassrum

  • Jobba tillsammans med modersmålslärarna och hitta gemensamma beröringspunkter i undervisningen. Modersmålslärarna kan hjälpa till att förklara grammatik och fördjupa förståelsen av ämnesinnehållet för eleven.
  • Låt eleverna lära varandra, uppmuntra dem att diskutera vad okända ord betyder på sitt modersmål och jämföra med ordets betydelse på svenska.
  • Gör listor med facktermer som eleven behöver kunna behärska och arbeta med dem som glosor.
  • Är man inte uppväxt i Sverige eller bara har varit här några år har man inte samma referensramar, därför ska man inte ta för givet alla elever förstår samma kulturella referenser som de som är uppväxta i Sverige.
  • Även om eleven använder avancerad svenska och har utmärkta ämneskunskaper kan det finnas luckor i vardagsspråket. Försäkra dig därför att eleven har förstått vad du menar innan du går vidare.
  • Tydlighet och struktur är ännu viktigare när man ska lära sig saker på ett nytt språk, så elever som inte varit så länge i Sverige kan behöva extra hjälp med studieteknik för att klara sina kursmål.
  • För en nyanländ elev är det viktigt att prata mycket svenska, var därför uppmärksam så att eleven har någon att prata med på rasterna och att eleven deltar i gruppdiskussioner på lektionen.

Läs också om hur användningen av modersmålet i förskolan stärker barnets språkutveckling i andraspråket och om Sirirat Gustafsson som är modersmålslärare och studiehandledare i thailändska och har halva Stockholm som sin arbetsplats.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 2 juli 2019