De arbetar tillsammans för att höja elevresultaten

  •  

Henrik Kroon

Det är dagens första rast på Olovslundsskolan i Bromma och rektor Henrik Kroon drar på sig jackan. I dag är han rastvakt och som gammal idrottslärare missar han aldrig en chans att få röra på sig utomhus.

Nåja, gammal och gammal. Henrik Kroon är 43 år, men det skulle vara fel att inte lyfta fram hans lärarbakgrund och hans passion för lagidrotter, eftersom både hans tidiga yrkesval och idrottande har haft så stor betydelse för det han uträttar i dag som skolledare. Han har uppmärksammats för sin lågmälda ledarstil och för att han entusiasmerar både medarbetare och elever till att nå högre resultat, men själv värjer han sig mot varje fråga som andas fokus på honom som person.

− Jag är absolut inte någon viktig person, skriv inte det. Det är mina fantastiska kollegers förtjänst att det går så bra för skolan.

Närvaro i vardagen

Den idylliska Olovslundsskolan är byggd i funkisstil och ligger nära Brommaplan. Här går runt 500 elever i årskurserna F–6 och hit kom Henrik Kroon för två år sedan. När han nu ändå befinner sig på skolgården hälsar han på alla elever vi möter och alla elever hälsar på honom. Några kommer fram för att fråga något och en pojke som passerar får själv en fråga:

− Hur var det Olle, hann du äta upp din smörgås?

Sedan passar Henrik Kroon på att stämma av med två av sina medarbetare hur de nya rastaktiviteterna avlöper. De kallas pulspass och bygger på forskning som säger att koncentrationsförmågan ökar med fysisk aktivitet. Eleverna var tidigare sällan fysiskt aktiva på rasterna. Nu organiseras passen två gånger i veckan, utöver de två idrottslektionerna.

Vi löser gemensamma utmaningar tillsammans

Henrik Kroon betraktar sig själv som en typisk norrlänning med lugn och eftertanke som ledord. Han bär ett vackert armband i sameslöjd runt handleden och säger att det är en påminnelse om hans ursprung. Han flyttade ner från Norrbotten för utbildningen till idrottslärare på GIH 1997.

− Sedan stannade jag kvar i Stockholm och fick jobb som idrottslärare och nästan direkt blev jag arbetslagsledare och fick andra ansvarsuppdrag också.

Varför fick du ledningsuppdrag så snabbt?

− Jag har en vilja att ta ansvar för att saker och ting ska hända. Det har alltid varit så, även när jag växte upp. Det är inte ledarskapet i sig som driver mig mest, utan att lösa gemensamma uppgifter tillsammans, och vad jag kan göra för att det ska lyckas.

Han vet inte riktigt hur det kommer sig, han som är ensambarn och inte har haft syskon att träna på runt middagsbordet. Men han tror att mycket handlar om hans val av idrott, där ledstjärnan ”en för alla, alla för en” lockade. Så det blev ishockey och fotboll.

Alla görs delaktiga

Det är vägen till målet som är det roliga med jobbet som rektor, tycker Henrik Kroon. Att ta del av allas åsikter och idéer, att lyssna och jämka och göra alla delaktiga. Men om han inte tycker att medarbetarnas förslag är det bästa, hur ser samförståndslösningarna ut då?

– Då kommer vi till en punkt där det är jag som fattar beslutet. Som rektor har man alltid ett ansvar inför skollagen, uppdraget och gentemot eleverna. Det måste man ha fokus på, annars villar man bort sig totalt.

På vissa skolor får en nytillträdd rektor börja med att bygga upp en verksamhet som varit skakig en tid. Henrik Kroon poängterar att han kom till en framgångsrik skola och att det vore förmätet av honom att ens tänka att dagens välskötta skola är hans verk.

− Det här är en arbetsplats med väldigt bra kultur och så var det redan när jag tog över. Men jag såg mitt jobb som en utmaning att höja nivån ytterligare. Och det kan jag säga att vi har gjort, med ännu bättre resultat.

Fånga kunskapsluckor tidigt

Olovslundsskolan hade visserligen mycket goda resultat redan innan han tillträdde, så just därför är han stolt över att tillsammans med medarbetarna ha kunnat nå ännu ett steg, både vad gäller nationella prov och meritvärden

− Utvecklingen av de nationella provresultaten handlar om ett medvetet arbete från pedagogernas sida. Vi har tidig strukturerad uppföljning av elevernas resultat, och vi fångar upp eventuella kunskapsluckor tidigt. Här finns ett starkt samarbete med elevhälsa och speciallärare som bidrar till detta.

Henrik Kroon nämner också att han har skapat tydligare strukturer och rutiner för hur skolans möten ska se ut. Det betyder att skolledningen styr verksamheten mot bakgrund av analyser och uppföljningar tydligare än tidigare.

− Vi jobbar mer strukturerat med kollegialt lärande inom området formativ bedömning. På fritidshemmet har vi numera strukturerade pedagogiska forum, där all personal får utveckla verksamheten för att öka kvaliteten.

Henrik menar att en del av framgången beror på att han kunnat tillsätta en skolledning som är handplockad för att smälta samman med skolans personal, skolans kultur och hans eget sätt att leda.

− Vissa saker kan jag inte sätta ord på, det bara händer. Jag gör min grej och jag tror jättemycket på att jobba med människor. Jag tror att jag är prestigelös, men det kommer till en punkt där man måste våga fatta beslut, och det kan jag.

Marianne Hühne von Seth

Senast uppdaterad 7 maj 2018