Rapporten om gymnasiets omorganisation

  •  

Jan Holmquist, gymnasiedirektör på utbildningsförvaltningen. Foto: Ulrica ZwengerJan Holmquist, gymnasiedirektör på utbildningsförvaltningen. Foto: Ulrica Zwenger

– Vi har varit bra på att stärka rektorernas pedagogiska uppdrag, men nu måste utbildningsförvaltningen bli mer flexibel i att möta de enskilda skolornas behov. Det säger gymnasiedirektör Jan Holmquist efter att ha gått igenom den forskningsbaserade genomlysning som har gjorts av gymnasieskolans organisation.

Rapporten Leda Lärande – en genomlysning av ledningsorganisationen inom Stockholms stads gymnasieskolor är en uppföljning av gymnasieskolornas organisering från 2011. Genomlysningen genomfördes av Mats Tyrstrup, forskare på Handelshögskolan och baseras på intervjuer med rektorer, administrativa chefer, lärare och elever, dokumentstudier och ett antal uppföljande workshops där resultat presenterades och diskuterades.

– För mig var det viktigt att de som intervjuades kunde känna igen sig i rapporten därför ville jag ha workshops där vi diskuterade vad jag hade hört och hur jag tolkat det, säger Mats Tyrstrup.

Nya roller och delat ledarskap 

Organisationsförändringen innebar att det skapades roller som administrativa gruppchefer på alla gymnasieskolor samtidigt som biträdande rektors tjänster omvandlades till rektorer. Syftet var att öka rektorers utrymme att leda och utveckla pedagogisk verksamhet.

Inför rapportskrivandet ställde sig Mats Tyrstrup en fråga som organisationen ville svar på; Har den ledningsorganisation som infördes 2011 uppfyllt syftet att öka utrymmet för rektorerna att arbeta med det pedagogiska ledarskapet?

Gymnasiedirektören Jan Holmquist läste rapporten med pennan i handen eftersom det väcktes många tankar.

– Min generella slutsats är att många arbetar bra med ledning av pedagogiska verksamheten. Vi har haft ett starkt fokus på det när vi rekryterar rektorer och det har gjort avtryck i organisationen. Det finns rektorer som säger att de sökt sig till organisationen för det delade ledarskapet och för vårt fokus på pedagogisk ledning, säger han.

Organisationsstrukturen passar inta alla

På vissa skolor har det utvecklats starka parhäst-relationer men på andra skolor har organisationen blivit otydlig och lett till merarbete.

– Vi har inte helt lyckats med att renodla det pedagogiska och administrativa stödet till rektorerna. Vi har ett starkt fokus på rektorsuppdraget men det tog längre tid att komma fram till hur det administrativa stödet skulle utformas och i rapporten framkommer det att vi inte kan ha samma administrativa stöd för alla skolor. För att leda skolorna måste vi gå ner på enskilda skolor och arbeta med deras behov.

Rapporten betonar relationer och det är något Jan Holmqvist tagit fasta på.

– Vi måste vara mer flexibla och möta skolorna med en organisation som passar dem. Den renodlade organisationsstrukturen vi har skapat fungerar inte på alla skolor och det har hänt att rollerna har stoppat upp utveckling snarare än främjat den.

Relationer istället för roller

– Det finns en enorm lärande potential i stadens gymnasieskolor men då måste man till viss del kliva bort från rollkulturen och arbeta mer med relationer. Skolledare som är duktiga på relationer är dessutom duktigare på att skapa och leda lärande institutioner, säger Mats Tyrstrup.

Koncerntänkandet finns inte bland gymnasieskolorna. För att nå det menar Mats Tyrstrup att det måste bli tydligare vad som är poängen med att vara många i en organisation.

– Alla lärare, rektorer och administratörer har olika styrkor och svagheter. Ett sätt att utnyttja att staden har många skolor skulle kunna vara att byta personal mellan skolorna för att stärka upp där det behövs. Då kan man inom gymnasieområdet arbeta mer med lärande mellan personer och skolor, föreslår han.

Ta vara på koncernens fördelar

Olika skolor måste få organisera sig på olika sätt men samtidigt ska den sammanhållande kraften i att vara många utnyttjas.

– Många skolor efterfrågar koncernen när det är jobbiga saker men tar avstånd från det i vardagen. Vi måste identifiera fördelarna och lära oss att ta tillvara på dem. Men det finns saker som rektorerna vill vara självständiga i. Vi ska inte peta i det pedagogiska arbetet mer än nödvändigt, vi måste ha tilltro till professionen. Vi måste ha höga förväntningar och agera när det inte fungerar, slår Jan Holmquist fast.

Det är ännu inte bestämt hur utbildningsförvaltningen ska gå vidare med rapporten men alla förändringar ska ske i dialog med skolorna.

– Vi måste vara mer flexibla i hur vi organiserar våra gymnasieskolor och skapa större utrymme för att anpassa organisationen efter skolans behov. Vi tog bort alla biträdande rektorer, men om en skola har ett behov av en biträdande rektor måste de tillåtas det.

Ledarskapets betydelse för elevens lärande

Jan Holmquist förtydligar att det inte handlar om att göra en ny omorganisation utan att göra små förändringar i samspråk.

– Vi går framåt långsamt för att syret inte ska ta slut i organisationen, men en sak är inte förhandlingsbar! Det är ledarskapets betydelse för att skapa en organisation som gynnar elevens lärandeprocess och deras sociala och kognitiva utveckling. Och det måste vara rektorns viktigaste uppgift, säger Jan Holmquist bestämt.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 1 december 2017