Så minskade Södermalmsskolan stressen

  •  

Lärarna Anu Widström och Malin Behrenfeldt ser pusselbitarna falla på plats och känner att de blir lyssnade på. Foto: Ulrica ZwengerLärarna Anu Widström och Malin Behrenfeldt ser pusselbitarna falla på plats och känner att de blir lyssnade på. Foto: Ulrica Zwenger

Stress och arbetsmiljö var Södermalmsskolans svaga punkter, tyckte personalen i medarbetarenkäten. Ett år senare hade det vänt. Ett fördjupat arbete med fokus på just arbetsmiljöfrågor var lösningen.

Medarbetarenkäten 2017 blev startskottet. Arbetstidsanvändningen har nu gjorts om. Tiden för utvecklingssamtal har utökats från två eftermiddagar till tre. Och rättningar av nationella prov får i dag ta två dagar i anspråk, i stället för som tidigare en.

För att skapa utrymme för detta har annan schemalagd arbetstid tagits bort, som de tidigare mötena på eftermiddagen efter jul- och sommaravslutningen.

Elva konkreta förslag till åtgärder

− Allt började med arbetsplatsträffar där vi lät personalen diskutera arbetsmiljö och stress och föreslå olika insatser, säger Nina Jonsson, rektor på Södermalmsskolan, en F–9-skola med grundsärskola.

Svaren kokades ner till elva konkreta förslag på åtgärder. Ett var att inrätta en arbetsgrupp för lärarnas arbetsmiljö där lärare från alla stadier samt rektor ingick.

Anu Widström, mellanstadielärare, och Malin Behrenfeldt, högstadie- och gymnasielärare, ingår i arbetsgruppen.

− Vi gjorde en ny fördjupad personalenkät: ”Vad är det i din arbetsmiljö som orsakar stress? Vad skulle behövas för att möjliggöra återhämtning? Hur vill du fördela arbetsuppgifterna inom ramen för årsarbetstiden?” var några av frågorna, berättar Anu Widström.

Lärarnas egna prioriteringar

Svaren lät inte vänta på sig. Kollegerna lyfte fram att tiden inte räckte till. Utvecklingssamtal, bedömningar och dokumentationer rymdes inte i arbetstiden.

− Vi satt en hel dag och försökte analysera svaren. Allt pekade på att den viktigaste pusselbiten var hur arbetstiden disponerades, säger Malin Behrenfeldt.

En viktig del var lärarnas egna prioriteringar. Något så enkelt som att hålla fast vid policyn för mejlhantering kan ge resultat. Det vill säga att helt enkelt inte svara på mejl kvällar och helger.

Den fysiska arbetsplatsmiljön har en särskild grupp arbetat med.

− Vi har fått mattor på golvet i ljushallen för att dämpa ljudet där. Ett byte till ljuddämpande dörrar till klassrummen ska göras. Ljudabsorberande hörselkåpor har beställts för att lärarna ska få lättare att koncentrera sig, säger Anu Widström.

Dokumentation - en stressfaktor

Rektor Nina Jonsson har varit drivande och ingår också själv i arbetsmiljögruppen. Hon lyfter fram de ökade kraven på dokumentation som en annan stressfaktor.

− Men det är inte lätt att avlasta dem som personligen har ansvar för viss dokumentation. Vi har diskuterat att införa årskursmentorer, vilket skulle innebära att en enda person är mentor för alla elever i en hel årskurs, säger Nina Jonsson.

Detta har ännu inte kunnat förverkligas eftersom det kräver att lärarna undervisar mer för att finansiera årskursmentorer, och det var lärarna inte intresserade av, enligt Nina Jonsson.

− Men ett 30-tal olika åtgärder har faktiskt genomförts och alla har föreslagits av personalen själva.

Ansvarskultur och självledarskap

Årets medarbetarenkät visade att 58 procent av personalen instämde i påståendet ”Jag har en bra arbetssituation”, vilket kan jämföras med 47 procent året dessförinnan. Mest markant är resultatet för påståendet ”På min arbetsplats bedrivs ett aktivt arbetsmiljöarbete”. År 2017 instämde 22 procent och ett år senare hade siffran stigit till 61 procent.

− Nu handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen och fullfölja. Vi pratar också mycket om ansvarskultur och självledarskap. Att vi är medvetna om vår egen roll och vårt eget ansvar, säger Nina Jonsson.

Marianne Hühne von Seth

Senast uppdaterad 18 februari 2019