”Välkommen till mitt utvecklingssamtal”

  •  

https://www.youtube.com/watch?v=7UB7LoB7uWw

Genom att eleverna får leda sitt eget utvecklingssamtal äger de sitt eget lärande säger Dylan Wiliam. Pedagog Stockholm har besökt Matteusskolan som låter eleverna leda sitt eget samtal. 

Saga välkomnar med glatt humör sin lärare Birger och pappa Aziz till sitt utvecklingssamtal. Kommande trettio minuter leder hon ett samtal kring prestation, mål och svårigheter. Hon reflekterar kring sitt lärande och lyfter både det goda och det svåra.

Birger Tommos är SO lärare på Matteusskolan och mentor för Saga. Han har bjudit in oss till ett utvecklingssamtal för eleven Saga Laarif som leds av eleven själv.

– Syftet med att låta eleven leda sitt utvecklingssamtal är att eleven ska äga sitt eget lärande, säger Birger Tommos.

En av tankarna bakom är att man genom att lita på eleven stärker dennes känsla av ansvar för sitt eget lärande.

– Om man ger ansvar så kommer elever ta ansvar, säger Birger med eftertryck.

– Jag vet inte ifall jag får mer ansvar från utvecklingssamtal till utvecklingssamtal, men jag känner mer ansvar nu, än om en lärare hållit i samtalet och målsättandet, reflekterar Saga.

Innan man började med elevledda utvecklingssamtal på skolan fanns det en diskussion om det var något som inte skulle synas eller tas upp under samtalen, men Birger tycker sig inte ha märkt det.

– I ett bra elevlett utvecklingssamtal kommer allt fram. Om det är något som saknas och måste sägas så ansvarar ju läraren för att lyfta det.

Reflektioner kring lärandet

Birger tror att tidigare kunde ett oreflekterat utvecklingssamtal bli ett förtäckt betygssamtal från lärarens sida. När eleven leder samtalet så blir det mer reflektioner kring lärande som process och mindre fokus på summativa omdömen.

– Vi är inne på tredje året med elevledda samtal och kommer inte att byta tillbaka. Jag tycker man får veta mer om hur eleven tänker kring sitt lärande och sin process så här. Skolan måste våga lägga över ansvar på eleven, utan att för den skulle lämna eleven ensam i sitt lärande.

Under samtalet talar Saga både om starka och svaga sidor och sätter upp mål för det som hon måste bli bättre på och stryker mål som hon tycker hon uppnått sen senaste samtalet.

– Det är roligare att prata om det man är bra på, men det är viktigt att ta upp det man inte är lika bra på också, säger hon efteråt.

Elevens agenda

Birger brukar låta en förälder föra anteckningar för att förtydliga att det är elevens och inte hans agenda som ska diskuteras. Han vill undvika att han som lärare av ren slarvighet skriver anteckningar som är summativa och styrda av hans roll som lärare. Saga tycker att det är bra att en förälder är sekreterare. Då har de också koll på de mål som hon ska arbeta med och de kan prata om det hemma.

Ett foto på Matteusskolans agenda för utvecklingssamtalen.

På Matteusskolan utgår utvecklingssamtalet från en enkel mall. 

– Det är inte något man slaviskt måste följa, men det kan vara skönt för eleven att ha något att luta sig mot, förklarar Birger.

Aziz Laarif, Sagas pappa, är nöjd med att Sara håller i utvecklingssamtalet. Han tycker att det är lagom att börja med elevledda utvecklingssamtal i årskurs 6 som en markering att eleven blivit äldre och ska ta mer ansvar för sitt lärande.

– Jag tycker det är bra att man får ta ett större ansvar när man börjar i en högstadieskola. Saga har alltid haft en hög motivation i sina studier, men jag tycker reflektionen i samband med utvecklingssamtalet får henne att växa ytterligare.

Aziz säger att han inte saknar något med de lärarledda utvecklingssamtalen.

Om det är något som Saga missar eller något man vill ha lärarens åsikt om är det bara att fråga.

– Jag får reflektera mer själv när jag säger: detta ska jag lära mig, detta kan jag. Jag får mer ansvar, säger Saga. Jag tror alla elever kan läras sig något av att ledda sitt eget utvecklingssamtal.

Läs även ett reportage om elevledda utvecklingssamtal på Bromma gymnasium.

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se  

Senast uppdaterad 16 oktober 2015