SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

  •  

Sara Tinnborg Viktor Rydbergs skola, Anna Graan Thorlidsplans gymnasium och Karin Ageheim Rönninge gymnasium diskuterar genomförda lektioner. Bakom dem syns Therésè Britton som ledde seminariet. Foto: Robert BlombäckSara Tinnborg Viktor Rydbergs skola, Anna Graan Thorlidsplans gymnasium och Karin Ageheim Rönninge gymnasium diskuterar genomförda lektioner. Bakom dem syns Therésè Britton som ledde seminariet. Foto: Robert Blombäck

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Thérèse Britton är lektor i religionsdidaktik på Globala gymnasiet och tillika doktorand vid Stockholms universitet. Den här eftermiddagen leder hon ett ”doing-seminarium” för åtta lärare som undervisar i religionskunskap på olika skolor i Stockholm. Syftet är att inspirera deltagarna till nya grepp i undervisningen.

− Deltagarna har tillsammans förberett och sedan genomfört en lektion i sina klasser och nu ska den följas upp, förklarar Thérèse Britton.

Ett studiebesöks inverkan på inlärningen

I sin licentiatavhandling undersökte hon hur studiebesök påverkar inlärningen och elevernas förmåga att förstå abstrakta begrepp i religionsundervisningen, något som hon nu kan koppla till doing-seminarierna.

− Jag gjorde en fallstudie där jag följde en gymnasieklass före, under och efter ett moskébesök. Sedan undersökte jag vilka didaktiska utmaningar som uppstod. Representanten för islam visade sig vid besöket vara en konvertit. Hur ska då hans islam förstås i relation till andra inriktningar av islam? undrar Thérèse Britton retoriskt.

Eleverna visade sig ha helt olika tankar om islam. Några tyckte sig ha fått en ”sann” och ”trovärdig” bild av vad islam är, medan andra ansåg att studiebesöket och representanten för religionen inte gav en ”sann” bild, detta utifrån egna erfarenheter av möten med andra muslimer.

− Det gäller att utmana olika föreställningar om att det finns en sann version av islam. Precis som i andra religioner finns inre variationer.

Före och efter studiebesöket

I sina nuvarande doktorandstudier vid Stockholms universitet vidgar Thérèse Britton sin forskning kring studiebesökets betydelse för inlärningen, nu med utgångspunkt från undervisningen före och efter studiebesöket.

Den här gången följer hon en högstadieklass som läser om buddismen, och tillsammans med den undervisande läraren har Thérèse Britton utarbetat ett antal lektioner i ämnet.

− Jag är intresserad av att undersöka elevernas förståelse för religion och religiositet, nu med utgångspunkt från undervisningen före och efter studiebesöket.

På seminarierna arbetar lärarna med ämnesdidaktiska begrepp och planerar undervisning med avstamp i dessa. Det började med historia och har fortsatt med religionskunskap, hållbar utveckling och samhällskunskap. Nästa år följer geografi.

"Vi inspireras av varandra"

− Vi inspireras av varandra och det är en stor fördel att ha tillgång till forskning som det går att väva in, säger Thérèse Britton.

Camilla Carlberg är lärare i religionskunskap och svenska på Enskede gårds gymnasium. Hon deltar tillsammans med kollegan Lars Moberg från Kärrtorps gymnasium i del två i seminarieserien där fokus ligger på deltagarnas egen undervisning.

− Jag har lärt mig ett bättre sätt att arbeta med bilder. Vad säger en bild med en grupp buddistiska munkar? De är olika människor trots sin gemensamma religion. Eleverna får reflektera över vad det är att vara troende och vad det är att inte vara troende, säger Camilla Carlberg.

Lars Moberg berättar om hur de har samarbetat med utgångspunkt från seminarieuppgiften:

Upprepa samma lektion i olika klasser

− Camilla och jag har genomfört en och samma lektion två gånger, i olika klasser. Efter den första kunde vi förbättra det som inte hade fungerat fullt ut på den första. Efter andra lektionen fick eleverna också göra en utvärdering, för att vi ville säkerställa att arbetssättet fungerade, säger han.

Inom ramen för uppdraget ger ”SO-didaktik i centrum” också ut nättidningen SO-didaktik som ska fylla en funktion för lärares professionella lärande och vara en plattform för att integrera vetenskaplig grund med beprövad erfarenhet.

Cecilia Göransson är forsknings- och utvecklingssamordnare på utbildningsförvaltningen. Hon berättar att inrättandet av en FoU-nod på Globala gymnasiet delvis berodde på att skolan hade varit aktiv länge när det gällde att söka pengar för olika utvecklingsprojekt. Idén kom annars ursprungligen från Globala gymnasiets lärare. Förvaltningens satsning hängde också samman med att andelen lärare med pågående eller avslutade forskarstudier är ovanligt stor på denna skola, totalt sju lärare varav fem i SO-ämnen.

Ett nod för professionsutveckling

Nu kan SO-lärare från hela Stockholm komma hit för att utvecklas i sin profession.

− I nästa steg hoppas vi att andra skolor ska se potentialen och själva bli aktivare när det gäller att driva egna utvecklingsprojekt, säger Cecilia Göransson.

Just nu tittar FoU-enheten på vad forskningsbaserat utvecklingsarbete med vetenskapliga metoder kan betyda för lärares förmåga att utveckla sin undervisning.

− Vi vet av erfarenhet att utvecklingsmöjligheter står högt i kurs när lärare söker anställning, så vi är helt övertygade om att denna satsning är en konkurrensfördel när vi rekryterar SO-lärare.

Marianne Hühne von Seth

Senast uppdaterad 12 juni 2019