Storytelling - metoden som slår allt

  •  

"För mig är det oerhört viktigt att väcka en glöd hos eleverna" säger SO-läraren Ruben Roupe, här tillsammans med Blenda Boman och Lia Djerf. Foto: Ulrica Zwenger

– Storytelling väcker elevernas engagemang och intresse för skolarbetet på ett fantastiskt sätt. Resultaten på de nationella proven för de elever som har arbetat med mina historiska berättelser har varit över förväntan, säger Ruben Roupe, SO-lärare på Adolf Fredriks musikklasser.

Årskurs 9 på Adolf Fredriks musikklasser har just bänkat sig för en dubbellektion i SO. Eleverna ser förväntansfulla ut när Ruben Roupe börjar med en genomgång av skalden Carl Michael Bellmans liv och verk.

Bellman var en stor inspiratör för huvudpersonen Ivar Arosenius, vars liv eleverna får följa i Ruben Roupes senaste historiska berättelse: ”Berättelsen om Ivar A”, ett häfte som är rikt illustrerat med Arosenius och andra målares konstverk.

Efter dryga timmen är eleverna fortfarande fulla av engagemang och koncentration. Det är uppenbart att genomgången av Bellman och hur livet gestaltade sig på 1700-talet väcker intresse. Regelbundet skickar Ruben Roupe ut frågor till eleverna, allt ifrån vilka av Bellmans sånger de känner igen och har sjungit till vad de tror om toleransen i dåtidens samhälle om man gick emot de gängse idealen.

Fördelen med att ämnesintegrera

– Men hur roade man sig på den tiden? Hur skiljer det sig åt mot nu? frågar han klassen och startar en livlig diskussion.

För Ruben Roupe började det redan 2003, efter en studieresa till USA. Där fick han upp ögonen för fördelarna med tvärvetenskapliga studier och hur man kunde jobba med ämnesintegrering i skolan.

– För mig har det alltid varit viktigt att kunna sätta saker i ett sammanhang, men som SO-lärare saknade jag läromedel som integrerade historia, samhällskunskap, religion och geografi. Jag hade lärt mig en hel del om storytelling och började helt enkelt skapa egna berättelser som jag använde i undervisningen. Väldigt snabbt såg jag att engagemanget hos eleverna ökade vilket i sin tur gav bättre skolresultat. Det har sporrat mig att arbeta vidare med den här metoden genom åren, säger Ruben Roupe.

– Mina berättelser ska leda eleverna genom en historisk epok. De ska få kunskap om hur livet gestaltade sig på den tiden, få en möjlighet att skapa egna bilder och dra paralleller till vår tid. I Ivar A-berättelsen ligger fokus på demokratiseringsprocesserna och diskrimineringsfrågor, vilket också varit ett skolgemensamt tema som Adolf Fredriks musikklasser arbetat med under läsåret 2017/18.

Gynnar ett problembaserat lärande

– Jag försöker hela tiden göra kopplingar mellan dåtid och nutid. Därför skriver jag mina berättelser i dåtid, men frågeställningarna är formulerade i nutid.

Parallellt med storytelling undervisar han traditionellt med fakta- och begreppsredovisningar, vilket är en förutsättning för att följa läroplanen.

– Utöver ämnesintegreringen i SO-ämnena så rymmer storytelling möjligheten att även föra in till exempel svenska, musik, naturvetenskap och estetiska ämnen.

Något Ruben Roupe hela tiden har i åtanke.

– Jag ser hur storytelling även gynnar ett problematiserat lärande. I berättelsen om Ivar Arosenius liv ingår många frågor kring jämställdhet, mänskliga rättigheter och lika värde, säger han och dyker ner för att diskutera med en grupp elever som arbetar med frågeställningarna i Ivar A-häftet.

Det är ingen överdrift att säga att elevernas engagemang är utöver det vanliga. I grupper diskuteras, läses och skrivs det frenetiskt. Ruben Roupe går runt och pratar, förklarar och ställer fördjupande frågor och alla tycks vilja få med honom i diskussionerna.

Väcker elevernas nyfikenhet

Antonia Lindholm, Lukas Eriksson och Maria Stålhös i 9D sitter tillsammans och diskuterar hur man vågade utmana på Bellmans tid och vilka frågor som utmanar i dag.

– Jag älskar den här kursen. Eftersom jag har dyslexi passar det här sättet mig jättebra. Häftet innehåller många bilder, bra sammanfattande texter och många frågor. För mig blir det klarare, här är det så tydligt vad jag ska lära mig, säger Antonia Lindholm, och Lukas Eriksson i sin tur tycker att det är jättekul att få ny kunskap genom en berättelse:

– Man kommer direkt in i berättelsen och vill bara veta mer. Det är spännande att få veta vad andra tycker i olika frågor. Det vi lär oss stannar kvar på ett annat sätt än när man bara läser i en vanlig bok.

Och Blenda Boman och Lia Djerf har stannat kvar lite extra på lektionen, trots att de egentligen är klara med sina uppgifter för dagen.

– Jättekul. Vi får följa en utveckling över lång tid, vilket gör att vi reflekterar mycket och får en röd tråd och perspektiv på vår egen tid. Vi lär oss i flera olika ämnen samtidigt, konstaterar de.

Höjer elevernas resultat

– För mig är det oerhört viktigt att väcka en glöd hos eleverna och skapa motivation för att de ska lära sig nya saker. Engagemanget på lektionerna gör också att eleverna minns faktabitarna mycket bättre. Även de elever som av olika anledningar har det lite tufft i skolan brukar ryckas med i mina berättelser, säger Ruben Roupe.

– Efter 15 år som SO-lärare på Gärdesskolan och nu de senaste åren på Adolf Fredriks musikklasser, och ett tiotal skrivna berättelser, har jag på fötterna när jag säger att metoden är oslagbar om man vill jobba med ämnesintegrering och skapa engagemang och motivation hos eleverna. Storytelling höjer definitivt elevernas resultat. Det har jag svart på vitt på.

Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 26 november 2018